Det är dags att staten tar över ansvaret för skolan för att få en likvärdig skola i landet. Många kommuner gör idag ett bra jobb med skolan, men på många håll fungerar det inte alls. Många lärare och rektorer har även olika förutsättningar, beroende på vilken kommun man tillhör
I en tidigare undersökning som Utbildningsradion gjort och där man har frågat rektorer, tror 48 procent av de tillfrågade rektorerna att deras uppdrag skulle underlättas om de i stället var anställda av staten. En lika stor andel anser att skolan bör förstatligas igen.
Kommunaliseringen av skolan genomfördes 1991 efter att socialdemokraterna fått stöd från Vänsterpartiet. I 2010 års valmanifest presenterade Folkpartiet ett förslag om att åter förstatliga skola och det är jag glad över.
Vi står inför stora utmaningar i skolan i framtiden och att förstatliga skolan skulle vara ett steg i rätt riktning.
I en debattartikel I Aftonbladet skriver Jan Björklund Partiledare Folkpartiet och Metta Fjelkner Ordförande Lärarnas Riksförbund om att ett förstatligande är ett måste för, ökad likvärdighet och bättre resultat.
Här kommer debattartikeln i sin helhet.
Staten måste ta över ansvaret för skolan
Resultaten i den svenska skolan fortsätter att sjunka och likvärdigheten mellan elever med olika bakgrund minskar. Orsaken ligger till stor del i 90-talets kommunaliseringsreform, skriver dagens debattörer, som anser att skolan nu måste förstatligas.
Sverige ska vara en kunskapsnation i världsklass. Svensk skola har i grunden goda förutsättningar att klara av sina kunskapsuppdrag, men ändå står vi inför tre stora utmaningar: de sjunkande kunskapsresultaten, bristen på likvärdiga förutsättningar för elever i olika skolor och kommuner samt att alltför få vill bli lärare. Orsaken till detta ligger till stor del i 1990-talets ogenomtänkta skolreform med kommunaliseringen av skolan.
Sedan regeringsskiftet 2006 har flera stora och angelägna reformer genomförts som på flera sätt har skapat förutsättningar att möta de utmaningar som svensk skola står inför. En viktig reform som återstår för att hantera dessa utmaningar är att förstatliga skolan.
De reformer som regeringen har genomfört sedan 2006 handlar om att alla elever ska få goda chanser att nå kunskapsmålen och om att höja läraryrkets status. Med lärarlegitimationer, nya läroplaner, det nya betygssystemet, en starkare skolinspektion, den nya lärarutbildningen samt nya karriärsteg för duktiga lärare har en grund för att vända skolresultaten skapats. Det har varit angelägna reformer, och undersökningar från Lärarnas Riksförbund visar att det finns starkt stöd för dem hos både allmänheten och lärarna.
Nu går regeringen vidare, bland annat genom att minska lärarnas administrativa börda när de individuella utvecklingsplanerna tas bort från och med årskurs sex då eleverna ändå får betyg. Lärare ska undervisa, inte vara byråkrater som ägnar alltför mycket tid åt att fylla i en massa papper.
Men samtidigt som regeringen har gjort mycket, med ökad statlig styrning och kontroll, för att höja kunskapsresultaten och för att höja läraryrkets status har kommunernas fortsatta huvudmannaskap och finansieringsansvar för skolan bidragit till ett olyckligt dubbelkommando. Ledarskapet, och därmed möjligheten att utkräva ansvar, blir ytterst otydligt. Det måste framstå klart och tydligt vem som ansvarar för att höja elevernas resultat i skolan.
Sverige har i praktiken haft minst 290 olika inriktningar på skolpolitiken och, delvis, alla de friskolor som också är huvudmän, som alla har haft olika förutsättningar, ambitionsnivåer och syn på hur skolan ska utvecklas. Det skiljer mycket mellan de kommuner som satsar mest respektive minst på skolan – kommunerna prioriterar olika. Det säger sig självt att det då blir mycket svårt att garantera att alla elever – oavsett elevens bakgrund och var eleven bor – får samma möjligheter att nå kunskapsresultaten. Likvärdigheten är borta.
Kommunaliseringen har också påverkat läraryrkets status. Kommunerna satsar alltför lite på fortbildning av lärare, obehöriga lärare har anställts när behörighetskraven inte har respekterats och arbetsvillkoren för lärarna har överlag försämrats de senaste decennierna.
Ska vi höja läraryrkets status behöver lärarna ha en arbetsgivare som respekterar deras kompetens och professionella roll. Lärarna är nyckeln till att vända kunskapsresultaten, elevresultaten kan endast förbättras genom att lärarna är välutbildade, självständiga och att yrkets status därmed lockar till sig de bästa studenterna. Ett ökat statligt ansvarstagande för skolan kan bidra till att göra läraryrket mer attraktivt och attrahera fler duktiga studenter till lärarutbildningen.
För snart ett år sedan tillsatte regeringen en statlig utredning för att utvärdera kommunaliseringen. Under ledning av Leif Lewin, professor i statsvetenskap, ska effekterna av kommunernas huvudansvar bedömas. Utredningen ger en möjlighet att diskutera vidare och vi hoppas att samtliga riksdagspartier tar den möjligheten. Vad som är bäst för eleverna måste stå i främsta rummet.
Vår bedömning är att om vi ska hantera de tre stora utmaningar som den svenska skolan står inför – sjunkande kunskapsresultat, brist på likvärdighet och läraryrkets status – då fungerar inte längre den nuvarande modellen med kommunala huvudmän. Skolan måste förstatligas för att skapa förutsättningar för lärarna att vända elevernas kunskapsresultat, samtidigt som elever i olika delar av landet ska få mer likvärdiga möjligheter att nå kunskapsmålen. Frågan om att skapa en nationell kunskapsskola är en ödesfråga för Sverige.
Starta en blogg!
Logga in
Registrera dig
Kontakt
Peder
Inlägg - RSS 2.0
0
.JPG)
.jpg)
Nyheter från VK
