I höst kommer Folkpartiet på sitt landsmöte i Västerås att anta ett nytt partiprogram. Vi står inför ett valår nästa år och vi måste därför anta ett partiprogram för en liberal framgång 2014.
Jag har tidigare i år deltagit i Folkpartiets programråd, vars syfte var att i seminarieform diskutera de viktiga frågeställningarna inför ett fastställande av ett partiprogram.
Som socialliberal tror jag att det är viktigt, att när vi fastställer vårt partiprogram i höst, att vi håller fast vid vår ideologi och inte gör som andra partier som vänder kappan efter vinden. Vi har även som andra partier haft svikande opinionssiffror, men jag att tror vi vinner i längden om vi står fast vid vår liberala ideologi. Som liberal har jag även en stor tro på framtiden och vill ge människor möjlighet att styra över sina liv.
Ett av de många bra förslagen till partiprogrammet är att befria företagen från sjuklöneansvaret. I Dagens industri kan man läsa en debattartikel som är skriven av Mats Persson och Christer Nylander från Folkpartiets programkommitté om detta. Här nedan kan du läsa debattartikeln i sin helhet
Företagande är grunden för välstånd. Det är genom fler och växande företag som vi klarar jobben i framtiden. Det är genom nya innovationer kring produkter och tjänster som samhället utvecklas. Det är företagsklimatet som avgör vårt välstånd och vilka ambitioner vi kan ha i välfärdspolitiken.
När vi rustar Sverige för att möta globaliseringen spelar villkoren för entreprenören och företagaren en avgörande roll. När Folkpartiet nu skriver nytt partiprogram är en huvudfråga därför hur vi skapar goda villkor för de välståndsbildande krafterna.
Det finns i dag flera hinder för att befintliga företag ska kunna växa och anställa. En viktig fråga är att göra det mindre riskfyllt att ta steget från att ”vara egen” till att anställa.
Sjuklöneansvaret, att arbetsgivaren från dag 2 till dag 14 i varje sjukperiod betalar sjuklön till en anställd som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller rehabilitering, är ett exempel på regelverk som gör det mer riskfyllt att anställa.
Sjuklöneansvaret innebär ett ökat risktagande för företagaren om man har otur och anställer en person som har dålig hälsa. Det får till följd att viljan att anställa minskar och att egenföretagaren hellre gör jobbet själv eller låter någon i familjen utföra arbetet obetalt.
Sjuklöneansvaret innebär också att arbetsmarknaden fungerar sämre. För att undvika att stå med kostnader för sjuklön har arbetsgivaren starka ekonomiska skäl att välja bort personer med lång sjukdomshistoria och människor som inte har referenser från andra jobb och är nya på arbetsmarknaden. På så sätt påverkar sjuklöneansvaret särskilt dem som står långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden.
Bland många företagare finns en frustration över att man som arbetsgivare får stå för kostnader för händelser som sker utanför arbetsplatsen och som inte är kopplade till arbetsmiljö. Bortom anekdotiska berättelser om företagare som får stå för kostnader för olyckor i samband med semestrar eller rehabilitering av skönhetsoperation, rymmer frågan om sjuklöneansvaret hur vi får arbetsgivare som aktivt arbetar med att förbättra arbetsmiljön.
När sjuklöneansvaret infördes på 1990-talet motiverades detta med att om arbetsgivarna ansvarar för sjukersättningen under en inledande sjukperiod skapas incitament för en god arbetsmiljö. Men huruvida en arbetsgivare arbetar med förebyggande insatser eller ej har inte enbart att göra med det ekonomiska ansvaret för den anställdes sjuklön. Ty även utan sjuklöneansvar kommer det enskilda företag ha starka incitament att ha en god arbetsmiljö, eftersom sjukfrånvaro ger upphov till kostnader i form av rekryteringskostnader för att hitta ny arbetskraft, utbilda vikarier och produktionsbortfall.
Sjuklöneansvaret hämmar företagandet och höjer trösklarna till arbetsmarknaden. Folkpartiets programkommitté föreslår därför att sjuklöneansvaret slopas. Med hänsyn till statsfinanserna bör reformen ske stegvis. Att avskaffa andra veckan bör kunna ske ganska snart. Andra steget, att helt slopa sjuklöneansvaret, bör genomföras samtidigt som man förtydligar arbetsgivarens ansvar i arbetsmiljölagen för skador och sjukdomar som är direkt relaterade till arbetsplatsen.
När vi bygger Sverige för att möta globaliseringen är det genom fler och växande företag. Det kräver reformer som sätter de välståndsbildande krafterna i centrum. Avskaffande av sjuklöneansvaret är en del i detta.
