Andas uppgivenhet!

Kul att Markus Boger, som är redaktionschef för Radiosporten på Sveriges radio, har reagerat/svarat på min debattartikel i Västerbottens – kuriren om public service ointresse för damidrott.

Här kommer min replik till hans svar!

replik: Public service andas uppgivenhet

I sin replik konstaterar han att det är långt kvar, men att Radiosporten ligger i frontlinjen. Hur ska det tolkas? Jag tycker att svaret bekräftar det jag skrev i min debattartikel nyligen (14/3). Och därför bekräftar mina farhågor.

En förändring – alltså att jämställa rapporteringen om damidrott med den om herridrott – kommer alltså att ta lång tid. Varför? Jag har så oerhört svårt att förstå, varför det ska vara långt kvar. Eller är det precis som en tidigare chef på Radiosporten förklarat, att det tar tid att bryta en djupt rotad tradition. En tradition som verkar ha gått i arv.

Inställningen är olycklig och andas uppgivenhet. Om man nu, som det tycks, är så långt ifrån nöjda men samtidigt självkritiska på Radiosporten, är det egentligen inte något annat än ett lite ointresserat konstaterande att man misslyckats med sitt uppdrag att ge lyssnarna en jämställd bevakning. Att man inte förmått (orkat eller velat?) prioritera bättre för att åstadkomma detta.

Det är svårt att tolka det på annat sätt. Och varför ska detta tillkortakommande behöva ta så lång tid att behöva rätta till?

Varför jag riktar jag in mig på public service undrar Markus Boger. Svaret enkelt. Public service-företagen Sveriges radio och Sveriges television är offentligägda, finansierade med licensmedel som folkvalda trots allt fattat besluten om – och som även haft synpunkter på hur dessa pengar i vid mening ska användas.

Självfallet handlar det inte om en politisk detaljstyrning av programverksamheten – den sköter de olika redaktionerna och företagens ledning och så ska det naturligtvis vara. Men politikerna har, bland annat, givit public service ett tydligt uppdrag att spegla den breda idrotten. Och det har man inte förmått att leva upp till.

Andra, fristående medier, har lyckats bättre i just det här avseendet. Det är min bestämda uppfattning.

I min förra artikel gav jag ett konkret exempel som just berör Radiosporten. Det var från förra säsongen. När IKSU i innebandy och Udominate i dambasket spelade semifinal i ett SM-slutspel hördes knappt något i Radiosporten. Men när Skellefteå spelade SM semifinal i hockey sändes åtskilliga timmar – kring en enda match.

I och för sig kan det anses som en självklarhet att ge plats åt framgångsrika Skellefteå AIK. Men det borde också ha varit naturligt med en medvetenhet som innebar att också damerna gavs generöst med sändningsutrymme.

Med det sagt: jag ser jag verkligen fram emot kommande slutspel för damlagen på elitnivå i och hoppas att man får lika mycket uppmärksamhet som herridrotten i Radiosporten.

Peder Westerberg
gruppledare för Liberalerna i Umeå och engagerad inom idrottsvärlden – både inom damidrott och herridrott