Regeringen sviker skolan!
Nu har regeringen presenterat sin vårbudget och det var ingen kioskvältare. Tyvärr saknas det en riktig satsning på skolan och det har ju inte heller varit regeringens starka sida under sin mandatperiod. Mats Persson liberalernas sammanfattade det bra, när han sa att skolan får lika mycket pengar i budgeten som elbåtmotorer. Från Liberalernas sida så är skolan en av de viktigaste frågorna och i dagens VK kan man också läsa en debattartikel från skolpolitiker i Umeå.
Här kommer debattartikeln!
Inför ny tvåårig yrkesskola
Skolan är en av Liberalernas absolut viktigaste frågor när nu valkampanjen sätter fart. Det är föga överraskande med tanke på att utbildningsfrågor under lång tid varit högt prioriterade inom partiet.
Nu fick Liberalerna med sig även de andra allianspartierna på att införa en tvåårig yrkesutbildning på gymnasienivå. Vad är det för utbildning och varför starta en sådan när vi har treåriga gymnasieutbildningar, både yrkesinriktade och teoretiska?
Låt oss förklara bakgrunden. Nästan var femte elev som lämnar årskurs nio i dag gör det med ofullständiga betyg. Det handlar både om ungdomar som är födda i Sverige och som gått i svensk skola hela sitt liv, men det handlar också om nyanlända med kort skolkarriär i Sverige. Totalt är det cirka 19 000 elever varje år med stigande tendens.
Dessa elever som alltså saknar gymnasiebehörighet hamnar i dag på gymnasiets så kallade introduktionsprogram. Nyanlända ungdomar går oftast så kallad språkintroduktion som växer starkt.
Introduktionsprogrammen lyckas inte särskilt väl att ge eleverna gymnasiebehörighet. Skolverkets utvärdering häromåret visar att bara 30 procent gått vidare till ett nationellt gymnasieprogram tre år efter påbörjat utbildning. Nästan hälften hoppade av helt.
Mot den bakgrunden lade allianspartierna sitt förslag häromdagen (10 april) där inrättandet av en tvåårig yrkesutbildning är huvudingrediensen. Förslaget betonar också att alla gymnasieutbildningar ska kunna erbjuda högskolebehörighet, att satsningen på lärlingsutbildningar ska intensifieras och att studie- och yrkesvägledningen ska utvecklas.
Vid sidan av de befintliga treåriga gymnasieutbildningarna ska det alltså också startas ett tvåårigt alternativ där fokus ligger på yrkesämnen och, för nyanlända, på svenska. Det ska alltid vara möjligt att välja till kurser för att uppnå gymnasiebehörighet och, när man blir behörig, kunna växla över till ett gymnasieprogram.
Sedan ska det sägas att utbildningen ska kunna sammanfogas med de yrkespaket som Skolverket redan har tagit fram. Det finns också en anknytningsmöjlighet till yrkes- och lärlingsvux. Den allt överskuggande målsättningen är att eleven efter utbildningen och eventuell lärlingsanställning ska vara rustad för en god etablering på arbetsmarknaden. Vän av ordning säger kanske: det finns ju redan yrkesinriktade kurser inom arbetsförmedlingen. Men till skillnad från dem blir den nya tvååriga yrkesskolan en tydlig del av det ordinarie utbildningssystemet.
Sammanfattningsvis kan man säga att utbildningen vänder sig främst till ungdomar mellan 16 och 20 år som saknar behörighet till ett nationellt program samt till nyanlända.
Den ska utformas i nära samarbete med näringslivet och innehålla omfattande arbetsplatsförlagt lärande. Den ska ha hög relevans för arbetsmarknaden och ge ungdomarna chansen att snabbare kunna komma ut i arbetslivet. Samtidigt som den också, för den som vill, är en möjlighet att skaffa sig gymnasiebehörighet. Det ska inte finnas återvändsgränder i det svenska utbildningssystemet.
Förslaget att införa en tvåårig yrkesskola visar än en gång vilken övergripande funktion utbildningsfrågor har. Här handlar det inte enbart om skola, utan också om integration, arbetsmarknad och näringsliv.
När nu mobiltelefonförbud och ordning och reda i klassrummet kopierats av S – efter år av förlöjligande uttalanden – kan man bara undra hur länge det ska dröja innan ovanstående förslag råkar ut för ett ”övertagande”.
Peter Sedlacek
ledamot (L) i för- och grundskolenämnden i Umeå
Maria Gripenhoftner
ersättare (L) i för- och grundskolenämnden i Umeå.
Maria Lindvall
ledamot (L) i gymnasienämnden i Umeå
Dorothea Liebel
ersättare (L) i gymnasienämnden i Umeå
Peder Westerberg
gruppledare (L) i Umeå
