"anställda inom hemtjänsten i Umeå fått allt sämre arbetsvillkor. Vi ska hinna med mycket mer än tidigare och förväntas nästan flyga mellan besöken hos de äldre, säger Ethel Henriksson undersköterska inom hemtjänstgrupp Nord."
Jag känner en stor frustation när jag läser detta. Vart tog den "allmänmänskliga" empatin vägen? Den som ser till att de svaga i vårt samhälle tas om hand på ett bra sätt? Finns det ingen i beslutsfattande ställning som kan tänka på något annat än att spara pengar och öka vinsterna? Svaret är förstås nej!
Den enskilde människan, oavsett om det gäller personal eller vårdbehövande, är värd noll och intet. "Slit ut en generation i taget" förefaller vara nyckelordet för dagen. "Dagens generation äldre" vågar inte protestera, de är rädda för att få ännu sämre vård om de säger något. Detta är givetvis inte med sanningen överensstämmande. De äldre som är missnöjda med hur de behandlas måste säga ifrån! Det "tar" mycket bättre om kritiken kommer från brukaren, än från vårdaren.
Även inom landstinget (där jag arbetade förut) är besparingar det enda som är viktigt. Vårdpersonalen där, tvingas springa fortare och fortare för att hinna med sina arbetsuppgifter. Väldigt många tvingas "läsa in" rapporteringar ur journaler om sina patienter på obetald arbetstid för att hinna med. Många hinner aldrig ens ta ut sin lunchrast. Har de tur så hinner de kasta i sig lite mat.
Jag beundrar verkligen alla ni som arbetar inom dagens "vårdsväng"....ni gör ett fantastiskt jobb under dåliga förutsättningar. Själv så har jag det nu så otroligt bra (förtidspension) men jag fasar för hur det kan bli om hälsan sviktar.
Massor av kramar till alla ni som arbetar inom vården!
Hallå VK!! Det fungerar inte att lägga in länk till relaterad artikel. (den "hittas" inte )