... känns det som just nu ...

Min plånbok fick fötter i helgen och vägrar ge sig tilkänna.... Kan inte tro att jag har misshandlat dne så hårt att den ska ge sig ut på rymmen av sig självt med mera än att jag sällan och aldrig har några pengar i den. men så är fallet iallafall ... trots idogt letande så är den försvunnen.

Så idag har jag fått spärra konton och grejja ... måste också skaffa nytt körkort ( vilket i och för sig kan kännas skönt efetrsom kortet på körkortet är sedan innan min viktinedgång och varje gång jag tittar på det väcker djupa olustkänslor. Nu får jag skaffa ett nytt foto och därmed lägga den sprängfeta perioden bakom mig för evigt )

Det andra som tär på mig är att mitt mejl konto har varit under attack och nu kommer jag inte in på det... så alla som föröker mejla mig.... Det ät ingenmening för tillfället ...och jag har inte tålamod att sitta och fixa o trixa med det så här behövs hjälp i form av  en högst tålmodig hand, dels för att lugna frusterad rugguggla och dels för att fixa mejlkontot.

Nå vad mer ?? Jo datorn håller på att paja och jag måste lämna in den på söööörvice. akut... Just nu kör jag den på tvång och nästa gång jag stänger av den vet jag aldrig om den går igång igen...

Dessutom är jag trött och hängig och inte riktig i form för nånting... om jag skulle få välja vad jag helst ville göra så skulle jag sova ...

Det finns mera som jag skulle kunna räkna upp som riktiga "pain in the ass -moments" men det får räcka så här ... orkar inte!

Mitt tålamod är  på bristningsgränsen ... på riktigt! Och just nu är det oerhört svårt att se de positiva sakerna i mitt liv och fokusera på det... jag vet att dom finns där, men ack så väl dom har gömt sig just nu ...