För en tid sedan skrev om om serien Community, missat det så tycker jag ni ska läsa detta före du fortsätter i detta inlägg.

De sista två veckorna har avsnitten från serien varit så otroligt roliga att jag flera dagar efter avsnitten fortfarande gått runt och skrattat åt genialiteten och de sjukt roliga scenerna. Jag går faktiskt så långt att jag säger att Community är den bästa tv-serien som går på tv just nu. Det härliga med serien är att den inte behöver vara så seriös, denna är ibland väldigt barnslig på ett vuxet sätt, på det sättet som vi själva kanske inte tillåter oss att vara. Det bästa avsnittet i hela serien måste vara avsnitt 21 på första säsongen (det har kommit ut 22 avsnitt). I avsnitt 21 så filmar de avsnittet precis som om det vore en maffia-film med voice over och ur ett berättarperspektiv. Jag hoppas du hängt med och ser serien för du missar något om du inte ser den, det kan jag lova!

Jag hittade en ny serie som vid första anblick såg rätt spännande ut, seriens namn är Dan For Mayor och är en kanadensisk sitcom. Serien handlar om bartendern Dan som av en händelse spottade ur sig att han skulle ställa upp i valet för att bli borgmästare i Wessex, Ontario. Med skyhöga odds emot ger han sig in i racet som ende kandidat mot den omåttligt populära Bud (den befintliga borgmästaren) men en trafikolycka senare är Bud ett minne blott och Dan är nu favorit till att bli borgmästare. Riktigt så lätt skulle det dock inte bli för Dan och han stöter på många problem på vägen!

Jag har bara sett ett par avsnitt men just nu känns det som att det får räcka, serien som klassas som en komedi utbringar inte många skratt och känns rätt seg. Vet inte om jag sett någon kanadensisk tv-serie tidigare men detta är kanske deras nivå på humor, torr...

Förra veckan började jag se Jamie Olivers realityserie Food Revolution där Jamie åker över atlanten till staden Huntington i Usa som är världens mest överviktstäta stad med målet om att ändra ett samhälles matvanor. Jamies matrevolution börjar i de skolan och han jobbar från start i uppförsbacke då samhället tvivlar på hans intentioner. De smått korrupta bestämmelserna runt skolmaten ställer också till stora problem och det är inte bara en och två gånger man sitter med hakan hängandes ned till bröstkorgen som t.ex. när vi får veta att pommes frites räknas som en grönsak och att barnen inte får använda knivar och gafflar före de är 12 år gamla!

Jamie har nog aldrig gjort något som inte fallit mig i smaken och denna gången lyckades han också bra med att motsvara mina högt ställda förväntningar. De 6 stycken 1 timmes långa avsnitten har alla varit spännande men det märkt tydligt att denna serie är skapad av amerikaner och efter att ha sträcksett 3 avsnitt idag så känner jag mig lite smått hjärntvättad. Det är något speciellt med amerikaner och realityserier, det ska vara mycket snyftande och man visar gärna samma scen minst 3 gånger om (speciellt i kontakt med reklam) och allt ska vara väldigt dramatiskt och serierna saknar ofta vanliga "Average Joe's".

Tycker du om Jamie Oliver (aka. Den nakna kocken) eller mat och hälsa så kan jag starkt rekommendera denna serie.

Jag har tidigare skrivit om Blue Mountain State, serien som påminner om "American pie"-filmerna. Denna kommer nu börja sändas på MTV! Jag blev helt chockad över detta eftersom MTV tillsammans med Ztv ligger så långt ned man kan komma i min prio-lista för tv-kanaler. I form utav de galna finländare "The Dudesons" som snart gör Mtv.premiär och superhårda (eller menar jag höga?) amerikaner med guds-status i Blue Mountain State.

Något jag nyss lärde mig var att serien produceras av bl.a. Chris Romano och Eric Falconer som producerat den lite udda men mycket roliga serien It's Always Sunny in Philadelphia, detta är en serie jag för tillfället håller på plöja mig igenom. Följde denna när den kom ut hösten 2005 men när första säsongen tog slut föll den ur mitt minne och nu, många säsonger senare, så är det dags igen. It's Always Sunny in Philadelphia är en ganska skrikig och oorgansierad serie som känns stökig och lite lortig men alltid väldigt rolig. Handlingarna kan vara allt från det mest absurda till något ännu värre och står du bara ut med skrikandet så är detta en smått fantastisk serie som är riktigt underskattad av den svenska publiken. Tänkte låta wikipedia presentera karaktärerna i serien ytligare så får ni en förståelse för hur skruvad serien är!

Charlie är en väldigt högljöd person som ses som gängets "efterblivna" medlem. Han har, trots sin usla hygien, bristande kunskap och svårigheter med att läsa och skriva - stor empati för andra människor (vilket inte visas så jättetydligt alla gånger dock) och han är en hejjare på att göra musik. Han skrev låten "Dayman" som återkommer flera gånger under serien, han skrev en musikal som hette "Dayman Cometh" som handlar om en pojke som säljs som sexslav av ett troll, och som en dag bryter sig loss från sina bojor. Charlie är kär i "Servitrisen" som hon kallas, kärleken är dock inte besvarad, utan servitrisen motarbetar Charlie och avskyr honom från första början. Charlie går på droger, men inte vilka droger som helst, utan sniffar sprayfärg från sprayburkar.

Dee (eller Diandra som är hennes riktiga namn och nämns ibland) är den enda tjejen i gänget, och hon gör allt för att framstå som den mest smarta, när hon egentligen är lika självisk och korkad som de övriga i gänget. Har problem med att dejta rätt killar, antagligen för att hennes gäng oftast övertalar henne om att dom är efterblivna eller lider av någonting annat. Är syster till Dennis. Kallas även för "Sweet Dee"

Dennis är Dees bror, en väldigt känslig och fåfäng kille. I musikalen "Dayman Cometh" så spelade han Dayman som blir våldtagen av Nightman, innan dom till sist möts och konfronterar varandra. Han hade även en duo med Charlie. Började, tillsammans med Dee, knarka och supa för att kunna kvalifieras till socialbidrag. Men misslyckades med även detta. Dennis ställde upp i lokalvalet i ett avsnitt. Dennis blir också ratad av Charlie´s och Mac´s mammor när han försöker hämnas på Mac och Charlie genom att ligga med deras respektive mammor, både två uppger att anledning till att dom ratar Dennis är för att dom inte finner honom sexuellt attraktiv (speciellt Mac´s mamma framstår som en väldigt oatraktiv och äcklig tant vilket gör detta lite ironiskt).

Mac är den "tuffa" (Han är självuppnämd "bad ass") i gänget. Blev ratad av en MILF (Dennis och Diandras mamma) som inte tyckte han var bra i sängen och bara var ute efter ett "one night stand" (Ombytta roller här, Mac antar den generalliserade rollen av en kvinna och Dennis och Diandras mamma antar den mer manliga rollen) och tog detta väldigt tufft. Skiftar ofta lag mellan gänget och Frank, och förråder båda två hela tiden. Köpte puben för en halv smörgås, av Charlie.

Frank Reynolds är Dee och Dennis pappa - tills dem tar reda på att han inte alls kan vara det. Men dom avskyr ändå sin riktiga pappa för att han är så snäll mot dom. Frank är en kort, tjock och irriterande gubbe som har varit med i ett "Gäng" på 50-talet, och som driver puben. Frank ett gubbslem av värsta klass, och i "Nightman Cometh" spelade han trollet som säljer pojken som sexslav.

----------------------------

Jag måste bara säga att jag kom av mig lite från ursprungsnyheten men när man väl börjat skriva så kan man inte stanna så det blev mer en introduktion av Always Sunny in Philadelphia. Nästa inlägg handlar nog om United States of Tara, där har det hänt spännande saker!!!

Whale Wars konceptet är riktigt bra, aktivister som försöker stoppa japanska fiskefartyg i deras jakt på valar. Valjakt är officiellt förbjuden men ett kryphål säger att ca 1000 valar får dödas varje år i forskningssyfte och det är detta kryphål de japanska fiskefartygen använder sig av. Sea shepherds som aktiviternas organisation heter seglar på det piratliknande fartyget Steve Irwin och de försöker göra allt som står i deras makt för att stoppa valjakten. Serien kändes spännande till en början men blev otroligt löjlig efter några avsnitt in i den då allt ska överdramatiseras och jag förlorade verkligen respekten för dessa aktivister och tycker synd om greenpeace som får skiten för det Sea Shepheards gör. Här är lite samlade incidenter som hänt och många utav dem är otroligt uppblåsta, allt för att media ska skriva om dem.

Sea Shepherd påstår att ett japanskt valfångstfartyg den 6 januari 2010 rammade deras trimaran Ady Gil nära Commonwealth bay i Antarktis och klöv den itu. Valfångarna hävdar emellertid att trimaranen kom för nära när gruppen försökte sabotera fartygets propellrar, och att kollisionen var ett misstag. Trimaranen hade sex besättningsmedlemmar ombord, som samtliga undkom med livet i behåll. Då Sea Shepherd använder sig av ramning som metod är det svårt att ange huruvida ramningen var en följd av Sea Shepherds agerande eller den japanska valfångarens, då det enligt sedvanerätten på sjön är det mindre, mer manöverdugliga fartyg som skall väja för större, särskilt som dessa går i yrkestrafik.

Paul Watson, organisationens ledare, hävdar att han blivit skjuten under 2009, under en incident som filmades av Discovery Channel. Detta skedde under en manöver från Sea Sheperd då de kastade smörsyraflaskor samt en substans vars syfte var att göra fartygets däck halt på den japanska flottan. Det japanska fartyget besvarade med att kasta tillbaka 7 stycken distraktionsgranater. Under denna episod lämnade Watson bryggan och hävdar att han blivit skjuten. Han hade på sig en skottsäker väst,och plockade fram en kula ur den. Kulan var ej deformerad som kulor vanligtvis blir vid träff mot skyddsvästar. Kulan kom från en pistol.

Tidigare har Sea Shepherd även bordat japanska valfångstfartyg, varvid de bordande har omhändertagits av japansk personal. Sea Shepherd har då hävdat att besättningsmedlemmarna var bundna vid masten i timmar. Japanerna hävdade att det inte var så.

Gillar du mycket dramatik på lite basis är detta serien för dig.. annars kan du gott och väl byta kanal och njuta av något annat istället!