…Och mer vet jag inte. Att få frågan om vad man ska bli när man blir stor är en fråga jag aldrig kommer att kunna svara på. Vad jag vet, är att jag kommer bli äldre men aldrig vuxen och de jag vill bli, är lycklig och ingenting annat. Att vara 17 år trodde jag inte alls skulle kännas så här, jag trodde jag skulle känna mig vuxen men det kommer jag nog aldrig att göra. Vad är ens en "vuxen" för något? Ingenting som jag nånsin kommer att bli iaf men mogen, de är en helt annan sak.

Pratar man jobb så blir det en helt annan fråga. Jag har inte haft någon dröm som följt med mig hela livet, en gång i tiden ville jag bli som pappa, en manlig och hårdjobbande grävmaskinist. Frisör stod ett tag på drömlistan – och visst skulle jag kunna tänka mig jobba med något av dessa yrken, men de är inte längre en dröm.

Helt klart så skulle det vara otroligt att få vara ekonomiskt oberoende med en stor familj i ett glamoröst hus, men då vill man ju förtjäna det också. Människor som råkar ha en släkting som gör jobbet åt en eller de som fuskar till sig pengar kan göra mig irriterad. Men vem vet, om jag blev född så förmögen att jag aldrig skulle behöva jobba, så kanske mina argument hade varit helt annorlunda.

För inte så länge sen så har jag börjat drömma om att jobba inom television, som reporter, journalist, hallåa eller liknande och det är en dröm som jag inte tänker släppa i första taget.

Är jag lik min mamma?
- De hoppas jag! För i framtiden – vill jag bli lika underbar som hon! 


Sofie - Mamma, när mognar killar?
Mamma - Ne, hmm.. runt 40.
Sofie - 40?!?!!?!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!