Kände mig som hemma
Familjen som jag bodde hos hade deras trevåningshus i en by, ungefär 20 minuter med bil ifrån staden Zywiec, där barnen går skola. Mamman i familjen kunde inte ett ord engelska och det är inte ovanligt att de äldre inte kan, så med henne fick jag försöka kommunicera genom handrörelser. Pappan däremot pratade för fullt och berättar mycket om sitt jobb och byn som de bor i. De är två bröder i familjen som båda pratade bra engelska och den yngsta känner jag sen tidigare efter som han bodde hos mig i våras då de var och hälsade på i Sverige.
Vardagssysslorna är i princip lika som vi i min familj har, som att äta frukost, se på tv på kvällen och ta sig någonting att äta innan man lägger sig. Skillnader är däremot att de inte äter fil över huvud taget och att middagen serveras alltid omkring sju eller redan klockan tre. Soppa verkar vara en favorit, och de får vi alltid en skål av innan den ”riktiga” middagen ställs fram. De drack alltid en varm dryck till maten som jag inte riktigt är van vid och hönor sprang omkring på både gårdarna och vägarna. Maten vad däremot godare än jag trodde fast är rätt så mätt på kyckling eftersom vi åt det väldigt ofta.
På söndagar går hela familjen alltid till kyrkan tillsammans och hela dagen ska vara en vilodag. Familjen jag bodde hos var religiösa och en grej som jag reagerade på var att varje gång vi passerade en kyrka med bilen så gjorde det korstecknet över bröstet. Jag trivdes i deras hem och de var roligt att få vara del av en polsk familj under några dagar.
Här är en bild på mig, en klasskompis och familjen som vi bodde hos :)
(Mamman tar kortet, så hon blev inte med på detta foto)


Sofie