Det är alldeles tyst i lägenheten… Mina barn är nu hos sin Pappa, lill-tjejen ligger i soffan och ser på Lotta på Bråkmakargatan. Inte en röst hörs.
Kärleken åkte tidigt på jobbigt och förhoppningsvis så kommer han hem tidigare än igår.
Att få vara med Kärlekens barn är helt underbart, det gör saknade efter mina egna mer uthärdlig.

Första helgen i Oktober blir det lite fest för mig och Kärleken… Eftersom vi har barnen olika veckor just nu så måste vi ha barnvakt när vi ska göra saker, min mamma ställde upp med glädje. Min mamma, min älskade stjärna.
Förfest med utgång. Det blir riktigt trevligt. Jag dricker ju inte så mycket längre, det känns riktigt bra faktiskt. Jag vet vars jag har min gräns och det är INGEN som vill att jag ska kliva över den. Kärleken håller lite extra koll på mig, för min egna skull.
Någonting att se framemot är viktigt i ett förhållande. Att göra saker tillsammans, ensamma är ännu viktigare. Som det är just nu så är vi barnfria två dagar på 4 veckor, mer än vanliga familjer (det vet jag också). Förra Söndagen var vi på bio, på söndag vet jag faktiskt inte vad vi ska hitta på.

Oj vad jag babblar.

Nu ska lill-tjejen få lite frukost.