Högt pris för fackets makt

Av , , 4 kommentarer 4

Skriver i Corren angående fackets agerande i fallet Ingeborgs bageri. 


Efter en vecka av blockad tvingades Ingeborgs bageri i Linköping till förhandling. Men företaget ansåg sig inte ha råd. Nu har facket tvingat butiksägarna Ahmed och Sema Mehdi att säga upp sin enda anställda. Vill facket ha fler i arbetslöshet och färre företagare?

I tisdags kom nyheten att facket försatt en anställd på Ingeborg bageri i arbetslöshet. Det blev konsekvensen av fackets hårda krav på företaget. Att facket tvingar företag till kollektivavtal är bekymmersamt. Vi har sett konsekvenserna av samma agerande förut där företag fått ekonomiska problem och i värsta fall gått i konkurs. Sanktionerna bygger på en syn där endast kollektivavtal är gott nog för att garantera anställdas villkor. Att konsekvenserna blir arbetslöshet verkar vara irrelevant.

Fackets stora makt är en del i bred problematik på svensk arbetsmarknad. Den starka arbetsrättsliga lagstiftningen gynnar i alltför stor utsträckning endast facket. Det gör att fackets stridsåtgärder riskerar att få oproportionerligt stora konsekvenser för företaget och de anställda. För att fler människor ska få jobb måste de små- och medelstora företagen få bättre förutsättningar. Inte sämre.

Jobben inom tjänstesektorn är ett viktigt första steg in på arbetsmarknaden. I synnerhet för alla de nyanlända och unga som vill jobba i Sverige. Mot den bakgrunden är det mycket märkligt av facket ända ner på lokal nivå gör allt i sin makt för att driva igenom ohållbara villkor. Ingeborg är bara ett av alla fall. Samtidigt motverkas företagen av en bred majoritet i regeringen. Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitik går enbart dem själva och facket till mötes. Det är direkt skadlig med kraftfullt höjda avgifter och skatter på företagare. Är det någon som tror att Ingeborgs bageri skulle få lättare att anställa när kostnaden blir högre?

Fallet Ingeborg spänner över den politik som varit och är förhärskande i Sverige. Ett fack med för stor makt och en socialdemokratisk politik som ser sig bäst lämpade att skapa jobb. För att fler ska jobb ska bli till måste fler vilja bli företagare. Då är fackets agerande direkt skadligt.

Vi unga kristdemokrater anser istället att det krävs sänkta avgifter för att anställa, lägre ingångslöner, minskade regelbördor och en mindre stel arbetsrätt. Det är – tvärt emot vad facket anser – bättre för människor, som får det enklare att gå från arbetslöshet till ett arbete. Det hade tjänat Ingeborgs bageri väl.

Thomas Nordvall
Carl Olehäll
4 kommentarer

Ebba är rätt partiledare

Av , , 3 kommentarer 8

Vi kristdemokrater har sedan Alf Svenssons avgång haft kräftgång i opinionen. Opinionssiffrorna har fallit konsekvent och trots mycket väl utförda reformer har den mediala skuggan varit påfallande. Få vet vårt bidrag.

Det har lett oss till ett vägskäl. Med Göran Hägglunds avgång får vi chansen till en ny färdriktning. Någon som med helt nya ögon, idéer och kraft kan samla partiet och ta ut färdriktningen norr om riksdagsspärren. En person som symboliskt ruskar om och sätter förhärskande föreställningar om partiet på hyllan. Det kommer krävas någon som kan nå ut med politik som verklighetens folk berörs av.

I debatten lyfts Jakob Forssmed fram som den med mest erfarenhet av riksdag och alliansarbete. Han har suttit längst och gjort mest. Jag betvivlar inte en sekund Jakobs färdigheter. Han har mest troligt gjort ett gediget jobb vid Göran Hägglunds sida. För mig fyller dock >erfarenheter av politiskt arbete< en bredare kontext. Att ha flest timmar i bassängen innebär inte nödvändigtvis en pallplats i Olympiska spelen. För mig är det Ebba Busch Thor har de kvaliteter som bäst fyller kravbilden.

Ebba har som kommunalråd en gedigen erfarenhet av ett politiskt hantverk nära verklighetens folk. Hon har genom sitt politiska ledarskap i Uppsala skaffat sig det kunnande som krävs för att leda partiet. Och för mig kommer Ebba också in med den nya energi som behövs. Ty det finns inget arv som ligger likt ett raster över det politiska utvecklingsarbetet. Hon är tydlig, skarp och en nytänkande kraft.

Många kritiker har reducerat henne till att inte ha erfarenhet av riksdagsarbete och bara vara en medial stjärna. Det är att ha en snäv bild av både henne och partiledarrollen.

Och insinuationen att medialt framträdande är oviktigt är att ta lättvindigt på vikten av att synas och kunna göra sig hörd. Speciellt för ett litet parti som oss. Fråga bara Annie Lööf.

Ebba fyller den roll som vi kristdemokrater behöver för att växa oss större. Vi behöver (helt) nya idéer, ett vågat och nydanande ledarskap, en tydlig intern och medial röst och en person som går utanför gemene väljares bild av oss kristdemokrater.

Hittills har 7 av 8 distrikt nominerat Ebba. Jag hoppas att Kristdemokraternas distriktsstyrelse i Västerbotten också gör det.

3 kommentarer

LO tar inget ansvar

Av , , 4 kommentarer 2

Skrev replik på LOs debattartikel i Folkbladet om arbetsmarknaden: http://www.folkbladet.nu/1453966/alla-unga-kan-inte-utbilda-sig

LO:s företrädare Per-Erik Johansson och Adam Wallgren skriver (13/2) att 2 800 ungdomar saknar sysselsättning i Västerbotten.
Det är ungdomar som riskerar ökad psykisk ohälsa. Vi delar helt klart LO:s oro. Det är ett självklart problem att Sverige har strukturellt högre arbetslöshet bland ungdomar än i jämförbara länder. I Tyskland är ungdomsarbetslösheten 7,2. I Sverige 21,8 procent.
Märkligt nog fortsätter Johansson och Wallgren att försvara den stelbenta arbetsmarknadspolitik som lett oss hit. Istället skyller de på förra alliansregeringen. En regering som med sänkt arbetsgivaravgift för unga, lägre skatter, bättre företagsklimat och RUT-avdrag skapat över 300 000 nya jobb. Det är istället med gammal protektionistisk lagstiftning och höjda skatter som LO vill skapa jobb.

Därför är det konstigt att de själva fastslår att ”politiker inte skapar jobb” samtidigt som de också pekar på “90-dagarsgarantin” som en bra åtgärd. Det är en direkt politisk sysselsättningsåtgärd som Socialdemokraterna vill införa. En symbolpolitik utan effekt. Vi har sedan 70-talet en lagstiftning som är anpassad till hur arbetsmarknaden såg ut då. Höga fackligt förhandlade ingångslöner, en stelbent arbetsrätt och turordningsregler har alla en negativ inverkan på personer utanför arbetsmarknaden. Därför har också Sverige hög arbetslöshet bland främst unga och invandrare. Arbetsskyddslagstiftningen måste anpassas.

Istället för att se till sitt eget ansvar vill Johansson och Wallgren utbilda bort arbetslösheten. Det stämmer att unga utan gymnasieutbildning är överrepresenterade bland arbetslösa. Men det beror knappast på att den gymnasieutbildning krävs bakom kassan. Om alla hade gymnasieutbildning skulle selektionen istället ske på högskolebehörighet. Det ända LO:s förslag skulle innebära är att kravnivån förflyttas uppåt. Det är att göra unga en björntjänst.

Vi är alla olika och unika. Alla vill och kan inte utbilda sig. Istället krävs en omreglerad arbetsmarknad som ger fler chansen.

Det behövs en bättre lärlingsanställning, lägre ingångslöner, avskaffade turordningsregler och företagsvänliga reformer. Annars kommer svenska ungdomar och invandrare fortsätta stå utanför, på den LO-reglerade arbetsmarknaden.

Felix Arnstedt
ordförande KDU Umeå
Thomas Nordvall
ekonomi- och arbetsmarknadspolitik
talesperson KDU

4 kommentarer

Tack för allt Göran

Av , , Bli först att kommentera 10

Avskaffande av fastighetsskatten. Mer frihet för barnfamiljer genom ett vårdnadsbidrag. Halverade köer till vården, avskaffande av apoteksmonopolet, avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer, sänkta skatter för pensionärer och ökade satsningar på utsatta grupper. 

Listan kan göras mångdubbelt lång på de saker som Göran Hägglund uträttat under sin tid vid makten. Och när Göran nu avslutar ett kristdemokraternas mest slagkraftiga perioder inom politiken finns det anledning att stanna upp för reflektion.

Det var med en stor portion energi som han höll sitt tal. Det märktes att förslagen om frihet, valfrihet och vardagsnära förslag har legat Göran varmt om hjärtat. Han har drivit igenom paradigmskiften inom svensk politik. Flyttat makt från stat och politiker till enskilda människor och familjer. Det har han gjort med ett genuint intresse för att underlätta för medborgare att leva sina egna liv.

”Att ingen hålls tillbaka, och ingen lämnas efter”. Orden bevingade. Ett motto som Göran hållit fast vid, skapat politik kring och nu summerar sitt politiska verk med.

Det sammanfattar också den politiska inriktning som Göran lyft fram Kristdemokraterna med och som blivit viktiga ledord för många kristdemokrater runt om i landet. Och när han nu summerar sin gärning blir det tydligt att ord och blivit handling.

Göran Hägglund kommer bli saknad. Trots skrala opinionssiffror har genomslaget i praktisk politik varit stor. Valfrihet, frihet, ansvarstagande. Hur resultaten kommunicerats har dock varit bristfällig. Det är en av lärdomarna vi måste dra som parti och inför nästa period av makt.

Och partiet behöver nu välja riktning på den framtida resan. Valet av partiledare är viktig. Ebba Busch Thor och Acko Ankarberg Johansson är två av de jag vill se. Men partiets förnyelse och förändring får inte stanna vid partiledarbyte. Behovet av nya politiska lösningar är stor. Det har påbörjats inom integration och migration. Det krävs en skyndsam och noggrann förbättring av den ekonomiska och arbetsmarknadspolitiska politiken.

Förändringen av arbetsmarknaden, konkurrensen från andra länder, strukturella förändringar gällande demografi, kunskap och utbildningskrav kräver helt nya lösningar. Jag tror inte vi kan nöja oss med skattesänkningar, förenklingar och avdrag för vissa sektorer. Det kommer krävas åtgärder som sträcker sig in i LO:s makthegemoni på arbetsmarknaden.

Andra prioriterade områden är skolpolitik, psykisk ohälsa bland unga, miljöpolitik och hur framtidens välfärd ska finansieras och organiseras. Det kommer bli viktiga frågor för partiet att söka svar på.

Göran nu lämnar med fanan i topp. Han har skrivit klart sitt kapitel och lämnat för partiet att starta på nytt blad. Det bådar gott. Inom partiet känns att det blåser friska vindar och denna nystart har gett energi åt många att ta ett större ansvar inom partiet.

Göran kommer vara saknad. Vi har all anledning att tacka honom för det han gjort i svensk politik. Och som han sa i slutet av sitt tal;

”Sverige har aldrig varit så kristdemokratiskt som nu.”

Bli först att kommentera

Ingves tror inte på sig själv

Av , , Bli först att kommentera 5

Det var länge sedan det var rätsida på centralbankerna runt om i vår värld. Idag sällade sig även Riksbanken till centralbanker till nästa nivå av okänd markgång. Ett fåtal andra länder har infört minusränta och ingen av dessa vet egentligen vad det innebär. Vad effekterna blir kan vi singla slant om.

Idén har enda sedan första räntesänkningen varit enkel. Sänkt ränta innebär att det blir billigare att låna. Mer pengar flyter ut i systemet och det ska leda till ökad konsumtion. Vilket i sin tur innebär att butiken på stan får sälja mer och tillslut får expandera och anställa fler. Detta ska upprätthålla ett inflationstryck.

Prisökningarna har svävat mellan 0 och målet på 2 procent per år sedan Finanskrisen. Nu har pristrycket börjat pysa igen. Runt om i hela världen. Och eftersom Sverige är ett litet exportberoende land är det i princip omöjligt att få priserna att öka (varför vi nu skulle vilja det).

Riksbankschefen Stefan Ingves har länge varit vettig. Han har hållit emot. Nu är det tvärt om. Nu släpper han allt fritt och kapitulerar inför den nya doktrinen centralbankerna i omvärlden använt. Det är ett sällan skådat ”race to the bottom”.

Och den penningpolitik som förs nu får även andra allvarliga konsekvenser. Det driver upp priser på tillgångar som inte skapar något reellt värde. Sådant värde som kommer oss alla till del. Istället belånar vi oss, låser fast pengar i bostäder och driver upp priset på aktiemarknaden. De som var inne på dessa två marknader från finanskrisen framåt och säljer har gjort sig en hacka. Resten inte.

Och med resten menar jag de som hoppas på ett jobb och har pengarna på sparkonton. De som inte investerar men som bidrar till att sparpengar senare blir investeringar. Nu drivs tillväxten av spekulation.

Ingves vet det här. Han har sedan länge kommunicerat riskerna. Men när alla stirrar ner i sanden efter 2 procent inflation missar de att ta in hela bilden. Samtidigt blir den ekonomiska politiken allt mer handlingsförlamad. Politiker gömmer sig bakom centralbankernas verktygslåda och pekar finger när inte målen nås.

En sund ekonomi skapas genom sparande och investeringar. Och genom att pengar kostar. Nu kostar det att spara, lönar sig att låna, spekulera och konsumera. Det är inte så industriella revolutionen blev till. Det är inte så den ekonomiska utvecklingen skapats genom århundraden. Därför tror inte heller Ingves på det han just genomfört.

 

Bli först att kommentera

Grekisk populistisk vänster

Av , , Bli först att kommentera 3

Grekland går till val imorgon. Det är ett grekiskt folk som är less på nedskärningar. Och den vinden har vänsterpartiet Syriza fångat med stort segel. Partiet som består av en koalition mellan kommunistiska grupper anammar det missnöje som uppstått hos det grekiska folket. Det är förstås inget folk som vill få det sämre ställt. Men vad är alternativet när framröstade politiker under lång tid fått mandat att bedriva en ansvarslös politik?

Grekland har under lång tid haft ett omöjligt skattesystem. Inga pengar har rullat in. Mycket pengar har rullat ut. Det slutar sällan bra. Landet fick inträde i euron med en tom ekonomisk plånbok. När detta senare uppdagats har det, tillsammans med en rad andra faktorer, fått euroområdet att bli en finansiell härdsmälta.

Greklands ekonomiska situation går mycket att likna med deltagarna i Lyxfällan. När personer levt för mer pengar än de har tillgång till uppstår tillslut ohållbara skulder. Programledarna i Lyxfällan ställer då ultimatum; Dra ner på konsumtionen. Annars blir personlig konkurs. Lever du över dina tillgångar krävs ekonomisk sanering. Frankt behöver du försämra din levnadsstandard för att återgå till standard som ger balans.

Det är vad Greklands nedskärningar handlat om. Men vänsterpartiet Syriza vill nu att landet och folket ska börja leva över sina tillgångar igen. Det är som att programledarna i Lyxfällan skulle föreslå deltagarna att ta ett extra lån med högre ränta. För finansmarknaden kommer straffa landet med högre räntor.

Spanien har också gått igenom ett stålbad. Det har varit en ansvarsfull, men jobbig, politik. Spanien är nu ett av de länder som har ljusast framtid av de tidigare krisländerna. Så brukar resultatet också vara för deltagarna i Lyxfällan.

Den populistiska vänstern riskerar nu att sätta Greklands trovärdighet på spel. Att Tyskland hotar med att tvinga Grekland ur euron kommer snart bli ett ultimatum. Och ett sådant utträde kan behövas. Men riktningen i den ekonomiska politiken riskerar nu att skaka om färdriktningen för Greklands folk. Något som i slutändan kommer leda till ännu fler problem som grekerna kommer få utstå. Vinner Syriza imorgon är det ett ofrånkomligt faktum.

 

Bli först att kommentera

Revidera synen på jobbpolitiken

Av , , 7 kommentarer 5

Alliansens reformagenda vid makten var ambitiös.
De ekonomiska och arbetsmarknadspolitiska reformerna stack ut mest. Sänkta löneskatter i fem steg, billigare att anställa för företag, en mängd förbättringar i regelverken är bara fåtalet stora reformer. När andra länder såg sina ekonomiska förhållanden rasa i finanskrisen kunde alliansens hållbara stimulanser stärka svensk ekonomi. Det blev tydligt hur skadlig skattepolitik tidigare socialdemokratiska regeringar hade fört. Då var arbetslösheten osedvanligt hög och statens del av den ekonomiska kakan skadligt stor. Alliansen reformer var en skänk från ovan om vi blickar tillbaka på den ekonomiska härdsmälta världen fick utstå.

Riskerna för en ny härdsmälta går inte att bortse från. Världsekonomin står just nu och balanserar på en hand. Vad Löfvens regering vill med Sveriges ekonomi och arbetsmarknad är svårt att veta. Än så länge är tystnaden påtaglig. Finansministern tar alla tillfällen i akt och förklarar hur lite pengar det finns för reformer. ”Ladorna är tomma” och ”avdukat bord” har varit mantrat.

Bättre blir det inte om vi vänder blickarna mot arbetsmarknadsministern. Senast Ylva Johansson uttalade sig ångrade hon den stora valreformen; 90-dagarsgarantin. Och utöver den reformen är det rätt tomt i reformlådan. Utredningen om arbetsförmedlingen har dessutom lagts på is av samma minister. En av de myndigheter som verkligen behöver en genomlysning.

Samtidigt står svensk arbetsmarknad för stora omställningar. Svensk ekonomi likaså. Digitalisering och teknologisk utveckling gör att svensk arbetsmarknad behöver anpassas till nya spelregler och omvärldsfaktorer. Enkla jobb försvinner. Dels pga höga löner. Dels pga av automatisering. Det riskerar att leda till att en bredare grupp människor av industriarbetare trängs ut från arbetsmarknaden. Ett nytt utanförskap uppstår tillsammans med de invandrare som nu flyr till Sverige utan utbildning och språkliga kunskaper.

Den troligtvis viktigaste åtgärden stavas Facket. Höga ingångslöner, rigid arbetsrätt och insider-outsider problematik. Det sistnämnda handlar om att facken konsekvent värnar de som redan har jobb på bekostnad av de som försöker ta sig in. Första trappsteget in på arbetsmarknaden blir att högre upp.

Men här kommer det förstås inte finnas någon möjlighet till åtgärd. S och LO sitter som bekant och ror med samma åra i samma båt. Samtidigt riskerar utanförskapet för främst invandrare att fortsätta öka. En grupp som vore särskilt klädsamt att hjälpa in på arbetsmarknaden.

Även fast standardsvaret blir mer utbildning är det en utopi att alla människor vill och kan studera. Det är en realitet som måste hanteras genom en flexiblare arbetsmarknad. Här kan diskuteras huruvida den ”svenska modellen” fungerar längre. Är den byggd för dagens utmaningar? Jag tror vi behöver revidera vår grundsyn på hur svensk arbetsmarknad och svenskt skattesystem ska fungera. Inget löses med små åtgärder. Annars kommer andra länder springa förbi oss både ett och två varv.

 

 

 

 

 

7 kommentarer

Färre jobb är ett sämre Sverige

Av , , 2 kommentarer 5

”I en utmanande omvärld är ordning och reda i ekonomin grundläggande för att bygga ett starkare Sverige”. Med de orden lägger Alliansen grunden för sin skuggbudget och visar med all tydlighet på de negativa konsekvenserna av regeringens politik. 

Alliansen står fast vid sin jobbskapande politik. Genom att värna småföretagen, sänka kostnaderna för att anställa unga och äldre och finansierade utgifter lägger man grunden för ett fortsatt starkt Sverige. Mot detta står Stefan Löfvens regering med höjda skatter på utbildning och ansvarstagande, höjda trösklar för unga och äldre att komma in på arbetsmarknaden och mer pengar till arbetslösa. Det är samma gamla väg som Socialdemokratin alltid vandrat.

Socialdemokraterna sägs ha lagt en ansvarsfull budget. Men sett till konsekvenserna kommer regeringens politik minska antalet jobb och arbetade timmar i ekonomin. Det kommer leda lite en sämre ekonomi som gör Sverige och svenskarna mer sårbara för en svag omvärld. Sett till ett svagt Europa och kommande krav på amortering riskerar det slå hårt mot konsumtionen och svenska företag. Men regeringens budget är också skadlig ur fler synvinklar.

Globalisering och automatisering av jobb kommer vara två av de största krafterna i världsekonomin framöver. Det innebär hårdare konkurrens om jobben och färre enkla jobb för människor att ta. Av den anledningen är det än mer allvarligt att marginalskatterna höjs och att tjänstesektorn beskattas tyngre. Det är nämligen i den sektorn som många enklare jobb har och kommer behöva växa fram. Annars kommer utanförskapet öka för alla som inte vill eller kan utbilda sig. Tjänstesektorn, med RUT-avdraget, är också ett viktigt steg in på arbetsmarknaden för många nyanlända.

Sverige har redan en av världens högsta marginalskatter. Det är en straffskatt på utbildning och flit. Det är att premiera dessa som det behövs mer av för att vi ska kunna hävda oss i en allt starkare ekonomisk konkurrens. Nu har istället Löfvens regering satt betongsuggor på vägen till en bättre svensk arbetsmarknad och ekonomi.

Alliansens skuggbudget bevisar än en gång att det finns en nästintill svartvit skillnad mellan höger och vänstersidan i frågor om ekonomi och arbetsmarknad. Alliansen fortsätter lägga förslag för fler jobb, medan den socialdemokratiska vänsterpolitiken är hårda slag mot den utveckling som alliansen drev i regeringsmakten. Färre jobb och mindre frihet verkar vara vänsterregeringens svar på allt större utmaningar. Det är olyckligt.

 

Höjs skatten snart i Umeå?

Av , , 7 kommentarer 6

I Umeå kommunfullmäktige kommer det nu finnas 10 partier, varav SD och F! tillkommer efter gårdagens val. Jag är övertygad om att SD aldrig kommer få något som helst inflytande. Om de ens kan fylla stolarna. F! däremot lär liera sig med vänsterskalan av partierna. Ska man se till de förslag som kan stöttas av ett eller flera av vänsterpartierna så ser Umeå kommuns ekonomi ut att snart auktioneras ut som ettöres-kola.

- Rätt till heltid
- Avgiftsfri kollektivtrafik
- Högre löner för kommunanställda
- 6 timmars arbetsdag

Om Umeborna betalar höga skatter nu- vänta då bara några år.

 

 

7 kommentarer

Varför ska du kryssa mig?

Av , , Bli först att kommentera 2

Idag är det valdag och många är osäkra på parti och person. Låt mig få övertyga dig om varför du ska kryssa mig till Riksdagen och Umeå kommunfullmäktige:

I SVTs valkompass kan du läsa mer om hur jag svarat på frågor: 

http://www.svt.se/nyheter/val2014/guide/kandidat/57479-thomas_nordvall

Direkt till höger—> på bloggen kan du läsa min personvalskampanj—> 

 

Valet är oerhört viktigt, speciellt i år med de främlingsfientliga rösterna och det osäkra läget på vilket block som blir störst. Din röst kommer vara ovärderlig.

Rösta för valfrihet(bestämma själv), fler jobb och kunskap med ordning och reda i skolan!

#Bestämsjälv