Bidragspolitiken är framme igen!

Socialdemokraterna lade sin nya budget för några veckor sedan, under titeln ”Affärsplan”. 

10 miljarder vill de satsa till efterfrågestimulerande pengar. Egentligen skulle det bara kunna benämnas Bidragspengar, för det är precis vad det är. Tyvärr hamnar Socialdemokraterna i det gamla träsket  att distribuera ut bidrag, men det är extra intressant då de väljer att benämna det som ett försök att öka efterfrågan: 10 miljarder är 0,03% av den årliga omsättningen av konsumtion  och då måste vi förutsätta att alla dessa 10 miljarder kommer att användas helt och hållet till konsumtion.  Tror de att 10 miljarder av bidragspengar ska få hjulen att snurra i Sverige?

För det första är Sverige ett litet exportberoende land, vars ekonomi starkt hänger ihop med den ekonomiska härsmältan som sakta men säkert urgröper  ekonomin i Europas länder men som också kommer att bli ett allt större problem i länder som USA, Kina m.fl.. Det är också viktigt att förstå att konsumtion inte driver produktion(arbetstillfällen)- det är produktion som ger möjlighet till konsumtion. Tyvärr har ett synsätt på att konsumera är det ‘viktigaste’ genomsyrat stora delar av den globala ekonomin, både på privat nivå, men framför allt bland staterna. Och se var vi hamnat. I ett stort skuldberg!  

Det måste alltså satsas på att förenkla och underlätta entreprenörskap och jobbskapande. Minska skattetrycket i sin helhet i den mån ekonomin tillåter, hålla avgifter nere för grupper som står långt från arbetsmarknaden, minska bördan för konjunkturkänsliga företag. Små och medelstora företag är mycket viktiga för ett lands ekonomi och konkurrenskraft.  

I detta läge väljer istället Socialdemokraterna av dubbla arbetsgivaravgiften för unga(!), avskaffa krogmomssänkningen, höja skatten för de med högre inkomster och minska möjligheten för RUT-avdrag. 

Frågan blir följaktligt:

Hur tänker Socialdemokraterna att deras åtgärder främjar skapande av jobb?