Viktigt med idrott och hälsa i skolan!

Av , , 2 kommentarer 11

Debattinlägg i dagens VK

 

Att det är viktigt att träna när man är äldre vet vi, men det är minst lika viktigt att träna när man är barn. På fritiden sitter barn allt mer still, och till följd av det ökar barnfetman. Investeringar i barns hälsa syns inte förrän långt fram i tiden, men vi måste våga investera i saker som sträcker sig längre än en mandatperiod.

Hälsa, välbefinnande och skolprestationer måste prioriteras. En grupp forskare i Skåne har studerat vilka effekter idrott i skolan får. En grupp elever har haft daglig schemalagd fysisk aktivitet under 45 minuter. En kontrollgrupp fick nöja sig med idrott två gånger i veckan, som är det vanliga idag. I gruppen med daglig rörelse var det sju procentenheter fler som klarade grundskolans mål och uppnådde behörighet för gymnasieskolan än i kontrollgruppen. Framförallt var det killarnas resultat som förbättrades, och killar presterar ofta sämre än tjejer i skolan idag. Killar med idrott varje dag hade dessutom betydligt högre betyg i svenska, engelska, matematik och i idrott och hälsa än killar i kontrollgruppen.

Denna kunskap måste tas till vara. Här ser vi en åtgärd som ger dubbla positiva effekter. Det ger både bättre skolresultat och bättre hälsa. Fysisk hälsa ger också mental hälsa. Skolhälsovård ska inte bara vara skolsjukvård, det måste vara skolfriskvård också.

Att öka andelen fysisk aktivitet kan utöver de positiva effekterna på både skolprestationer och hälsa också öppna upp för en mer aktiv fritid. Det är i gemenskap med varandra som vi utvecklas som människor. Familjer, vänner, skola och fritidsaktiviteter är grundläggande för att vi ska må bra. En fungerade och aktiv fritid ger mer än bara hälsomässiga fördelar. Föreningslivet är en utbildning i demokrati och ger en ökad förståelse för hur samhället är uppbyggt. Där får man förebilder men ofta blir man också en förebild för andra.

Genom att prioritera den fysiska aktiviteten skapas tidigt en vana av att träna som man har med sig genom livet. Många framgångsrika studenter idrottar parallellt med sina studier, och många framgångsrika idrottare har studerat vid sidan av träningen. Man blir faktiskt bättre på det man gör om man gör annat också.

Forskningen visar hur vi kan förbättra resultaten i skolan. Nu måste vi agera. Inte minst eftersom de elever som framför allt halkar efter kunskapsmässigt och hälsomässigt också ofta lever i ekonomiskt och socialt utsatta sammanhang. Då är det särskilt viktigt att forskningen tas tillvara i utformningen av skolan. Alla barn har rätt till hälsa, kunskap och så goda uppväxtvillkor som det överhuvudtaget är möjligt.

 

David Lega

Andre vice partiledare (KD) och kommunalråd i Göteborg

 Thomas Nordvall (KD)

Ledamot För- och grundskolenämnden i Umeå

 

Hur tänker S kring skolan?!

Av , , Bli först att kommentera 6

Två förslag om skolpolitik har på senare tid kommit från Socialdemokraterna och de går att sammanfatta med ett ord: Tvång!

Det första förslaget gäller att göra gymnasiet obligatoriskt, till skillnad från nu när de flesta på frivillig basis väljer att gå vidare med gymnasiestudier. De har mycket vaga argument för detta, men det starkaste är;

Elever utan gymnasiebehörighet tenderar att ha svårare på arbetsmarknaden.

Ja, visst är det ett problem att dessa elever har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. Troligtvis inte för att de är sämre än någon annan på att jobba inom ”vanliga ungdomsjobb”, utan för att det finns fler ungdomar än jobb och att det då blir naturligt, om ordet får användas, för en arbetsgivare att söka sig till de som i alla fall slutfört sina studier.

Och då tänker sosse-reptilen: då måste vi se till att alla går gymnasiet.

Vad händer då med kravnivåerna som vi illustrerat ovan? De höjs, eftersom att alla då har en gymnasiebehörighet och därmed måste eleverna rangordnas efter andra meriter, så som betyg. Ingenting förändras således.

Men det mer allvarliga i detta förslag är att Socialdemokraterna inte ens till det minsta försöker att analysera och förstå varför ungdomar överhuvudtaget inte klarar studierna, eller inte går gymnasiet. Att tvinga skoltrötta, motivationslösa eller än värre, elever med psykisk ohälsa, till skolbänken kommer inte lösa några problem alls! Det är en naiv idé och ett dumdristigt förslag.

För att fortsätta på den inslagna vägen så kom ett förslag om att göra förskolan ”frivilligt tvingande” som det nog bör kallas, från två års ålder!

Tillåt mig att få er att reflektera. 2 år.

Vilka är viktigast för barnen vid två års ålder? Ringa in rätt svar

A: Föräldrarna

B: Staten

Nu kanske vissa tänker, varför just staten? Det är ju pedagoger.

Självklart, men det finns en hållhake i detta. Socialdemokraterna tänker subventionera förskolan ännu mer, från redan höga nivåer. Denna subvention kommer från ett stort skatteuttag från föräldrarna. Föräldrarna får således starka incitament att ha barnen på förskolan från så tidig ålder som möjligt, för att det helt enkelt blir mest lönsamt så. Staten är alltså hela styrmedlet.

Jag tänker faktiskt bara på barnen. På vilket sätt är inte föräldrar som känner sig ha råd att stanna hemma med sina barn, de bästa" lärarna " för barnen i deras tidigaste ålder? På vilket sätt?

Jag kan lova att det inte blir fler doktorshattar bara för att barnen är i pedagogiskt stimulerande miljöer vid två års ålder.

Förskolan och pedagogerna gör ett otroligt bra jobb och de behövs för att få livspusslet att gå runt för många. Jag tycker att alla som vill ska få ha sina barn i förskolan. Det är en viktig verksamhet. Vi måste bara stanna upp och fundera på hur mycket tid/pengar/resurser som bör tillfalla föräldrarna respektive förskola?

Barn i 2-årsåldern behöver inte socialiseras, de mår bäst av att få så mycket tid som möjligt med föräldrarna, vilket är vedertaget från psykologisk forskning. Om barnen får en god, trygg och psykosocialt stärkande omsorg och en solid grund att stå på så är de bättre förberedda när livets jobbiga stunder kommer. Då är det tryggt att ha något att falla tillbaka på. 

Vad är ditt svar? Vilka är viktigast?

Svar till Christer Lindvall(S) i VF

Av , , Bli först att kommentera 11

Skrev detta svar på en debattartikel i VF. 

 

I sin debattartikel (VF 21/1) skriver Christer Lindvall (S) att Socialdemokraterna har svaren på arbetslösheten. Och möjligtvis är det så att de har svaren, men de har varken rätt verktyg eller ingång till problematiken.

Lindvall nämner dem inte, men om vi backar bandet, så lade Socialdemokraterna en ”affärsplan” för Sverige i höstas. Planen, vars fokus låg på att höja arbetsmarknadens trösklar för ungdomar, höja skatter, sänka RUT-avdraget och öka på bidragen som efterfrågestimulerande åtgärder, tycker jag de flesta S-företrädarna skulle ha svårt att argumentera för som jobbskapande åtgärder.

Vi unga kristdemokrater motsätter oss denna affärsplan, då det framgår tydligt att det inte är rätt verktyg för jobbskapande och i synnerhet inte gynnar ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden. Jobbfrågan är utan tvekan den absolut viktigaste frågan idag, då följden av arbetslöshet inte bara får tillväxtmässiga, utan främst sociala konsekvenser för individen och samhället i stort. Åtgärderna är därmed inte att spänna åt banden hårdare runt en redan stel arbetsmarknad där höga ingångslöner och en rigid arbetsrätt skapar allt för höga trösklar och kostnader för att anställa.

Vi unga kristdemokrater vill bland annat se en mer flexibel arbetsmarknad. Lägre ingångslöner, reformerad LAS, lägre skatt för att premiera flit och en riktad sänkning av arbetsgivaravgiften för små företag är några av de jobbskapande åtgärderna vi ser.

Dessa förslag ökar företagens utrymme att anställa och ger sänkta trösklar för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden. Detta är ytterst nödvändigt för att ge ungdomarna ett jobb och en framtidstro!

 

Thomas Nordvall

Ordförande KDU Umeå

Spela överklassen i händerna?

Av , , 2 kommentarer 11

 I ett inlägg som egentligen är viktigt utifrån vad som skrivs om rasism i kommentarsfält runt om på nätet, väljer dock Fanny Eriksson(S) att rikta lågorna mot det klassiska socialistiska tricket att framställa regeringens politik ”för rika” som grogrunden för alla problem. Tyvärr ett ständigt återkommande trick i de flesta socialistiska bloggar på VK, men ej så oväntat förstås. 

”Vi har en regering som har ökat arbetslösheten och lagt skattepengar på rikas överflöd…"

”RIKTA DEN ILSKAN MOT REGERINGEN SOM SPELAR ÖVERKLASSEN I HÄNDERNA”

Oförståndet över hur arbeten skapas är stor och det bekymrar mig att det finns så lite kunskap över Vem som skapar jobb, Vad som ger möjlighet till det och hur statens intäkter kommer till och vems pengar dessa är. Det verkar till en början förbigått skribenten att svensk ekonomi ses som ett av de få goda exemplen i rådande ekonomiska kris. Men låt oss se hur det står till:

Till att börja med kan vi ju kolla över om staten har mindre pengar nu än innan detta ”överklasspelande”:

Nej, inte det inte. 


Staten får in störst del av dessa pengar via att människor jobbar. Dessa jobb skapas i Privat sektor. De skapas där eftersom det finns ekonomisk utväxling i den verksamhet som expanderar. Företaget har sådant efterfrågan på deras varor att det är ekonomiskt lönsamt för företaget att expandera och därmed anställa. Detta gör att resurserna används där de gör mest nytta. Att sänka skatten ger inte nödvändigtvis mindre skatteintäkter!  

Få se nu, överklassen har fått pengar. Nu vet jag dock inte vad som är ”överklass” eller ”rika” enligt socialister. Men siffror kring 25-30 000 brukar florera som ”rika” i deras definition. 

Jag antar att det är jobbskatteavdragen Fanny är ute efter här som rena överklass-hemskheterna. 

 

 

 

1505 kr eller 10% mer i månaden har t.ex. undersköterska eller vårdbiträde efter jobbskatteavdraget. Jag som jobbat inom vården för 18 000 kan nog erkänna mig som inte rik på pengar i alla fall. 

Den socialistiskt definierade ”rika” då. Har de fått sina enorma överklasspengar av regeringen? 

 

 

400 kr mer. Eller 9%. 

Men 40 000kr då?! Dom har ju regeringen gett jätte mycket! Svinrika ju! 

Nej, tyvärr: samma jobbskatteavdrag som de med en lön på 30 000kr. 1932kr.  Taket nås nämligen vid 29 000kr. 

Till skillnad från socialisterna så ser jag inte ”överklassen” eller de ”rika” som några hemska roffar-typer som bara vill sko sig på andra människor försorg. Jag ser alla människors enskilda bidrag till vårt samhälle som viktigt och där har de rika en viktig roll till jobbskapande. 

Jag avundas de som är entreprenöriella och kan se möjligheter i att skapa produkter, tjänster m.m. som människor vill ha. Henry Ford var säkert svinrik, men han skapade bilen- och människorna älskade den! Jobb skapades och människor kom ur fattigdom. Jag avundas också de som har en stark drivkraft och arbetsmoral när de arbetar och monterar t.ex. Volvos delar som slutligen blir lastbilshytter åt de som behöver dessa, och jag vet hur viktigt och bra jobb många inom vården gör för våra äldre och sjuka. Vi är alla viktiga pusselbitar i det ekonomiska kretsloppet och alla behövs för att vi ska få ekonomisk tillväxt. Tyvärr anser inte vissa politiska grupper detsamma.