Fler borgerliga reformer krävs för ett bättre Sverige!

Av , , 4 kommentarer 3

Skriver idag på Nyheter24.se om att moderaterna tolkat opinionen fel och att fler borgerliga reformer krävs!

 

Moderaterna har nu bestämt att det inte ska talas om några skattesänkningar i valet. Det är ett alexanderhugg för att försöka lösa de dåliga opinionssiffrorna. Förutom att lämna ideologisk förankring och börja spela fullvärdigt på den socialdemokratiska planhalvan, är den tydlighet detta framförs med ett svek mot de väljare som en gång 2006 sökte efter viktiga reformer för frihet, valfrihet, sänkta skatter och ett företagsvänligt Sverige.

Men svenskarna är inte trötta på detta. De är trötta på alliansens reformtrötthet. De är vilsna i vilken framtidsvision som finns med svensk politik i allmänhet och allianspolitiken i synnerhet. En framtidsvision som visar på annat än nationalekonomiska kurvor, kronor och ören, överbudspolitik och pajkastningar över blockgränserna. När nu dragloket i alliansen väljer av taktiska skäl att placera sig närmre socialdemokratiska väljarbasen, görs en felaktig analys av problemen bakom opinionssiffrorna som riskerar att strypa den ynka kraft som finns i svenskt reformklimat just nu.

Stefan Fölster och Nima Sanandaji skriver i DN debatt (18/2) att deras analys av 109 regeringar visar på att reformvänliga premieras långsiktigt, medan motsatsen straffas. Väljarna kräver alltså reformambitioner, tydlighet och en vägvisande politik. Om de två stora partierna i svensk politik låser fast sig i varandras strategiska förhållande, riskerar istället andra mindre välkomnande partier att få sätta agendan. Det är något som vi absolut inte får riskera.

Jobben och ekonomin är de stora politiska frågorna. Frågornas materialistiska natur till trots kräver dock en berättelse om varför frihet, sänkta skatter och ett bättre företagsklimat är grunden till ett förbättrat och förstärkt Sverige. Ett Sverige som byggs underifrån, från människors idéer och drivkrafter och där fler inkluderas i arbetets alla positiva effekter. Dit självständigheten av att inte bara överleva, utan även leva på sin lön är möjlig. I ett Sverige där människors affärsidéer kan göras möjlig av eget sparat kapital och där andra ekonomiska bidrag utgörs av det privata näringslivet och inte av statliga subventioner och myndigheter.

Sverige behöver fortsatt en borgerlig politik. Men när frågorna allt mer handlar om könsfördelningen i bolagsstyrelser, om vilka som ska få ”svenska jobb” och om valfriheten i välfärden, kommer idédebatten att vara långt ifrån verklighetens utmaningar. Istället hamnar viktiga frågor i skymundan. Fortsättningsvis går allt för många vuxna och ungdomar arbetslösa, där den LO-certifierade arbetsmarknadspolitiken fortsatt är som kvicksand för de som står längst från arbetsmarknaden. Det är på en stel och exkluderande arbetsmarknad som motsättningar mellan människor skapas.

Vi unga kristdemokrater anser att vägen framåt för borgerligheten är att reformera Sverige för frihet, ansvar, flit, gemenskap, medmänsklighet, förtroende och tillit. I ett sådant Sverige tillåts civilsamhället och näringslivets krafter att verka fullt ut, men då krävs sänkta skatter, förbättrade företagsvillkor och en tro på att samhället är större än staten.

 

Om Moderaterna väljer att dämpa reformambitionerna, hoppas vi unga kristdemokrater att övriga allianspartier med Kristdemokraterna i spetsen vågar mana till ett större fokus på förändring. Ett maktskifte skulle innebära en återgång till en politik med mer politiskt makt, färre jobb och minskade ekonomiska marginaler för människor. Utan borgerliga reformer stannar Sverige!

Thomas Nordvall
Förbundsstyrelseledamot och ekonomi- och arbetsmarknadspolitisk talesperson, KDU Sverige

 

 

Debatt: Mer entreprenörskap krävs för fler jobb!

Av , , Bli först att kommentera 3

Skriver i Nya Wermlands tidning tillsammans med vår vice Förbundsordförande Christian Carlsson om vikten att premiera reformer för entreprenörskap och företagande:

 

Sedan Alliansregeringen tillträdde 2006 har många viktiga reformer genomförts för att stärka svensk ekonomi och konkurrenskraft. Skatterna har sänkts för löntagare, progressiviteten i skattesystemet har minskat och det har blivit billigare att anställa. Det här har varit välkomna reformer i vårt omvända skatteparadis. Reformerna har ökat drivkraften att utbilda sig, de har gjort det mer lönsamt att anställa och människor har fått mer kvar i plånboken, vilket både skapat förutsättningar för ökad konsumtion och för människor att bygga upp ett eget sparande.

Sverige brukar utmärka sig positivt i många internationella jämförelser, men när det kommer till entreprenörskap och företagande hamnar vi efter. I en ranking från Global Entrepreneurship Monitor hamnar Sverige endast på 18:e plats av 24 industrialiserade länder. Det är inget att skryta med. Sverige är ett exportberoende land och vi måste fortsätta att stärka drivkrafterna för entreprenörskap och företagande för att kunna bibehålla en stark ekonomi och god välfärd.

Svenska företag är i behov av utbildad personal med rätt kunskap och kompetens och det krävs reformer på skolans och högskolans område för att tillgodose detta. Det är därför naturligt att diskussionen om svenska företags konkurrenskraft till viss del handlar om utbildningspolitik. Diskussionen får dock inte stanna vid detta.

Det måste löna sig för den som investerat i en kvalificerad utbildning och det måste löna sig att bedriva företag. Då duger det inte att Sverige har världens högsta marginalskatter – trots att vi under snart åtta år haft en borgerlig regering. Det duger inte heller att skatterna på företagande i jämförelse med andra länder är mycket höga. Skatt på utdelning och reavinst är nästan dubbelt så höga i Sverige som i OECD, vilket gör att färre vågar ta den risk och chans som företagandet ofta innebär för den enskilde. Personaloptioner beskattas dessutom upp till 67 procent vilket gör att de är närmast obefintliga i svenska företag. Konsekvensen blir att små nystartade och resurssvaga företag får svårt att locka till sig högkvalificerad personal genom framtida avkastning på företaget.

För att vi ska klara att möta framtida utmaningar krävs att arbetslinjen kompletteras med en företagarlinje som inte enbart uppmuntrar till företagande utan som också underlättar för små- och medelstora företag att växa sig starka. Vi unga kristdemokrater driver på för reformer som premierar hårt arbete, flit, företagande och entreprenörskap därför att en svensk företagarlinje är grunden för ökat välstånd och en bättre välfärd.

Vi vill se fortsatt sänkta arbetsgivaravgifter, reducerat sjuklöneansvar för mindre företag, minskade marginalskatter och skattereduktion för investeringar men också att skatter på utdelning och reavinst sänks och att personaloptioner främjas. Det är dags att Alliansregeringen visar att man till skillnad från tidigare socialdemokratiska regeringar inser företagandets betydelse för Sveriges fortsatta välstånd och framtida utveckling.

Christian Carlsson (KD)

Vice ordförande för KDU Sverige

Suppleant i Stockholm Business Region AB

Thomas Nordvall (KD)

Ekonomipolitisk talesperson för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU)

Debattartikel i Folkbladet

Av , , Bli först att kommentera 3

Skrev i Tisdags på Folkbladet Debatt om skolan: http://www.folkbladet.nu/787933/skolan-behover-ordning-och-bildning

 

Svenska resultat i PISA-undersökningen utvecklas sämst av alla mätta länder.
De flesta politiska partier tävlar nu i att förklara vilka orsaker som ligger bakom tappet och sammantaget förenklas bilden genom en vilja att lösa allt med mer pengar.
Det är politiskt bekvämt att kräva mer resurser till skolan för att lösa problem. Genom att föreslå mer pengar, mer lärare eller högre lön är det enkelt att visa på handlingskraft.
Det är dock en medicin som kan ge långtgående biverkningar.

Att Sverige i dag har bland de högsta skattetrycken borde ju borga för toppbetyg ifall pengar vore allt. Nu är det dock inte så.
För hur motiverade blir elever, föräldrar och samhälle av kunskapens dygd, genom att mer pengar forslas in i verksamheterna?
Knappast avsevärt. Tyvärr stannar debatten här, där vänsterpolitiker skjuter från höften mot fria skolvalet, vinstintressen och resursfrågor.
Vi unga kristdemokrater vill se ett större fokus på grundfundamentet varpå vi bygger vår skola.

Utöver de sjunkande resultaten markerar PISA-undersökningen att svenska elever ger upp snabbt när uppgifterna blir för svåra och i större utsträckning kommer för sent till lektionerna.
Två faktorer som inte går att mäta i betyg eller pengar, utan i attityder och värderingar.
En avgiftsfri skola får inte tas för att vara utan värde.
I de rutinmässiga vistelserna i skolan får berättelsen om varför eleverna går dit inte gå förlorad. Den om bildningens egenvärde och varför en bra framtid startar med att vi lär oss läsa, skriva och räkna.
Den berättelsen får inte bli förtappad i en syn där skolan bara finns till.

Eleverna måste känna en mening och ett suktande engagemang för att ta till oss kunskap.
Förebilder, där samhället, föräldrarna och lärare uppvärderar kunskap, prestation och hårt arbete.

Skolans förmedling av dessa värden är centrala för att lyfta elever med svagare utbildningsbakgrund.
Uppdraget ska vara att ge alla elever likvärdiga chanser att förverkliga sina livsdrömmar genom ett tydligt fokus på bildning och kunskap. Det är ett viktigt uppdrag som inte får gå förlorat.

Svensk skola upplever förstås ett mer mångfasetterat problem, som sträcker sig från lärarutbildning till löner och lärarledd undervisningstid.
Långt över alla politiska styrmedel hägrar dock en lösning som kan ge fler nyckeln till kunskapens källa.
Vi unga kristdemokrater anser att det krävs ordning och reda i skolan och en positiv syn på kunskap och bildning redan i tidig ålder där samhället sluter upp bakom den viktiga roll lärarna och skolan utgör.
Endast då kan dörren öppnas till bildningens rikedom.

 
Thomas Nordvall
ordförande KDU Umeå