Rasismen och Almedalen

Av , , 3 kommentarer 5

Idag startar Almedalsveckan. Jag och 25 000 andra politiker, företagare, organisationer och journalister förväntas delta under veckan på en mängd seminarium och debatter.

För mig är det första gången jag ska delta och därtill vara med i två debatter om arbetsmarknaden för unga och Sveriges konkurrenskraft som IT-nation. Trots att vädret verkar bli symptomatiskt svensk med regn och rusk så hoppas jag på ett soligt och fint debattklimat med många intressanta föreläsningar och möten med duktiga människor.

Almedalen är dock förtäckt av mörka moln av rasistiska partier. Svenskarnas parti demonstrerade igår och förra årets lärdomar talar för att det kommer bli fler rasistiska demonstrationer under veckan som går. Sverigedemokraterna har sin dag på tisdag och de främlingsfientliga och starkt invandringskritiska krafterna rider på en uppåtgående opinionsvind.

Sedan senaste valet 2010 har allt mer av den offentliga debatten handlat om minskad tolerans och ett ökat ”behov” av att ställa grupper av människor mot varandra. Det är en tragisk utveckling som tyvärr inte låtit sig stanna vid främlingsfientlighet, utan även tar sig allt mer uttryck i ett samhälle i allt fler fragmenterade kvoter.

Metoden för att övervinna rasismen har främst från vänsterkanten utgjorts av högljudda protester, förstörda torgmöten, våld och blockader på skolor. Metoderna kan verka handlingskraftiga, men är för mig en metod som blir kontraproduktiv. SD är av folket valda och med demokratin följer ett ansvar att respektera dess grundläggande principer. Det är med demokratiska metoder vi slå ner på de argument och den människosyn som detta parti bygger sin politik på. Genom att ta debatten.

Parallellt med den här utvecklingen har även argumenten förefallit att bli allt mer ekonomiska.

Är invandringen lönsam eller ej?

Det är en icke-fråga. Vi står upp för människovärdet och vi som ett rikt land byggd på demokratisk grund har ett ansvar att stötta människor som flyr sina hemländer från krig och förföljelse. Det handlar inte om lönsamhet. Människovärdet är aldrig lönsamt. Det är något absolut. Det måste dessutom fler länder i främst EU förstå.

Ingen människa är mer värd än den andra. Vi är alla lika värda- oavsett vad.

Jag hoppas att alla partier står upp för det när de mörka molnen drar in över Almedalen.

Hur mår barnen i förskolan?

Av , , 2 kommentarer 8

Svensk förskola har aldrig varit så stor som den är nu. Nästan 9 av 10 barn i åldern 1-5 är inskrivna vilket innebär att omkring 490 000 barn dagligen spenderar tid i dess lokaler. Ökningen har varit stor det senaste årtiondet.

Samtidigt som allt fler lämnas till förskolans omsorg på heltid vet vi knappt något om förskolans påverkan på barnen som är där. Vi kan mäta det i de kvantitativa måtten på inlärning och kognitiv utveckling, men deras psykosociala och fysiska hälsa är sällan på tapeten.

Ulla Waldenström, professorn vid Karolinska institutet, kritiserar i en ny bok citerad i Lärarnas tidning att bristen på forskning på området är påtaglig. Hur kan det vara så att en miljö där nästintill varje barn i Sverige vistas större delen av sin vakna tid inte forskas på?

Oavsett hur positiv man än må vara till förskolan så måste väl det rimligen vara än viktigare att följa upp hur den påverkar barnen i fysisk och psykosocial bemärkelse? För mig känns det som en självklarhet.

Ulla säger till Lärarnas tidning såhär om orsakerna till bristande forskning:

< En anledning till att förskolan undgår kritisk granskning är debattklimatet, menar Ulla Waldenström. Den som kritiserar förskolan riskerar att bli stämplad som antifeminist. Hon beskriver det som att jämställdhetsperspektivet har ”lagt en våt filt över förskoledebatten”.

– Att det är politiskt inkorrekt att kritisera förskolan är ett stort hinder mot en frisk debatt, vilket till och med märks i myndighetsrapporter> 

Är det så att det är politiskt inkorrekt att ha ett kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt till förskolan? Är vi inte villiga att utforska konsekvenserna eftersom det är en så inarbetad samhällsstruktur redan?

Förskolan är i grund och botten en mycket positiv miljö som stimulerar till lärande, men att ta reda på dess brister är nog så viktigt. Hur ska vi annars kunna utveckla en så populär verksamhet?

Förskolan måste hålla en så hög kvalitet som möjligt när det kommer till alla parametrar och inte enbart stanna vid att mäta lärandemål. För att kunna optimera och utveckla den populära förskolan måste forskning också göras på området. Men för varje pedagog och barns bästa måste tiden med varje barn öka, vilket kräver färre barn per pedagog. Det handlar om politisk prioritering och för mig och Kristdemokraterna är det en självklarhet.

Vackra ord Lindberg! – (S)en då?

Av , , Bli först att kommentera 9

Kommunalråds-kandidat Hans Lindberg (S) tycker att Alliansen klagar och inte kommer med idéer till utvecklingen av Umeå. Jag kan delvis ge honom rätt.

Det finns betydligt mer att göra för Umeås tillväxt än vad Moderaterna och Alliansen föreslagit. Umeås företagsklimat är mycket undermåligt, vilket Svenskt näringslivs ranking visar år efter år. Skatterna ligger bland de högsta i landet och en sänkning av den har lagts på is, vilket är under all kritik. Alliansen borde tydligare företräda och värna om bra företagsklimat, och markera rågången mellan vad politiker ska syssla med och vad företagen ska syssla med. Borgerlighet ska grunda sig i värnandet av medborgarnas pengar, ett fritt näringsliv och ett litet men effektivt kommunhus.

Men i Lindberg båt sitter de mest tillväxtfientliga partierna. Privata alternativ i vården lär vara livrädda för att ens försöka etablera sig här, efter S och V notoriska motstånd till äldres rätt att få bestämma själv över vem som ska utföra vården. Miljöpartiet har antagit det mest radikala tillväxthämmande programmet och i Umeå har de för avsikt att höja skatten. Skattehöjningar är ”kaffepengar”, enligt gruppledaren Nasser (MP).

Samtidigt vill Socialdemokraterna försvåra för företagen att anställa genom att höja kostnader och ta in mer pengar till statens stora kassa. Centralstyrning är tydligen boten på arbetslösheten. Klassisk S-politik som ledde till högsta arbetslösheten i brinnande högkonjuktur 2006.

Det är den politiken som Hans Lindberg menar ska leda till ”hållbar tillväxt där jobben är oerhört viktiga…” och han anser sig ha insett att  ”… vi konkurrerar om arbetskraften nationellt och internationellt vilket visar på att vi måste vara intressanta som stad och då behövs samverkan, kultur ,stadsutveckling och forskning”. 

Det är fina ord. Men på vilket sätt försöker styrande Socialdemokrater och Vänsterpartister i Umeå underlätta för företagen att bidra till det? Och hur kommer nämnda partiers politik att överhuvudtaget ens leda till stärkta förutsättningar för företagen att konkurrera på nationell och internationell marknad?

Det får Hans Lindberg gärna svara på i ett blogginlägg.

Vem bryr sig om pensionen?

Av , , Bli först att kommentera 3

Pensionsföretaget Alecta släppte igår en rapport med titeln ”Ett långt arbetsliv börjar tidigt”.

Rapporten visar på konsekvenserna av en samhällssyn där förståelsen för pensionen försvunnit i och med att merparten av pensionsavsättningarna bara sker bakom hux flux. Den sätter fingret på ett par centrala problem som måste lösas och som alla ungdomar bör vara medvetna om!

Ett grundproblem är att vi idag pluggar 1/3 av livet, jobbar 1/3 och förlägger resten som mer eller mindre glada pensionärer. Tyvärr styrs ju mycket av den glada pensionen av hur glatt pensionsutdraget ser ut. Och i många fall ser det tyvärr inte superglatt ut. Det beror på att vi jobbar få år, kommer ur plugget för sent och glömmer bort att fundera över den egna pensionen.

Alectas rapport tar upp följande problem.

  • Inträdesåldern(när 75% av en årskull är sysselsatt) har stigit till 26 år, från 20 år på slutet av 1980-talet.
  • Sverige har näst högst examensålder i OECD-området på hela 30 år. Bäst är Storbritannien på 24 år.
  • Svenska ungdomar idag kommer tappa uppåt 2,5 miljoner i pensionskapital

Åldersförändringarna kan låta små, men varje år som sysselsatt med pensionsgrundande inkomst ger stora effekter senare i livet. Det är inga oväsentliga problem vi snackar om här. Och ett av problemen består i att ungdomarna inte förstår hur deras val mellan studier och ströjobb efter gymnasiet påverkar deras förutsättningar till en bra pension. Hur mycket pengar man tappar är häpnadsväckande. Och här har vi en del av problemet.

När jag var på presentationen av rapporten var Tomas Eneroth(S) i panelen. Hans ord ”Jag tror inte vi löser detta genom att snacka pension med våra 18-åringar”. Nej det är knappast lösningen, men jag tror det är just där vi måste börja. Att bilda våra ungdomar och få dem att fundera och förstå hur inkomsten om väldigt många år påverkas av de beslut vi fattar idag. Det skapar i grunden en sund insikt. Det är betydligt värre att vakna upp åren innan pensionen och inse att pengarna inte riktigt var det man tänkte sig.

Höjd pensionsålder är ofrånkomligt för att hela pensionssystemet inte ska punkteras. Svenskt högskolesystem måste också ses över för att öka drivkrafterna att bli klar med utbildningen. Allt för många släpar runt på strökurser för att anse sig ”sysselsatta”. Ökad förståelse och eget ansvarstagande ett annat som måste börja kommuniceras. Men sen måste de ekonomiska drivkrafterna öka:

Rapporten visar att alla länder där utbildningen ger lägre ekonomisk utveckling också har betydligt högre snittålder på studieklara. Värnskatten och svensk progressiv inkomstskatt är ett betydande problem. Därtill har få möjlighet att få pengar över efter betald skatt, vilket gör att få har råd att spara till framtiden. Det gör oss sårbara.

Vi gör dagens ungdomar en björntjänst av att inte snacka om pensionen i högre utsträckning. Kanske kan en siffra på 2,5 miljoner i tappat pensionkapital vara en tankeställare.

 

 

 

 

 

Vad tycker jag om företagande?

Av , , Bli först att kommentera 1

 

Skärmavbild 2014-06-12 kl. 15.35.30

Jag kandiderar till riksdagen för Kristdemokraterna i höstens val. För mig kommer arbetsmarknad och företagsfrågor alltid ha hög prioritet helt enkelt för att det berör så många och utgör grundstommen i vårt samhällsbygge.

Här, i Företagarnas kandidatguide kan ni se hur jag svarat på de frågor som de ställt:

http://kandidatguiden.se/kandidat/thomas-nordvall/

 

”Samhället slits isär”

Av , , 2 kommentarer 3

Nej det gör det inte.

Retoriken från vänstern har under senaste tiden trappats upp betänkligt. Allt mer vulgära ord används för att upprätthålla den bild som försöker skapas om ett Sverige som slits isär. Mer pengar i plånboken blir till ökad fattigdom, fler jobb blir till större orättvisor etc etc. Logiken haltar redan i andemeningen och summeringen landar nu i ett samhällsbygge som ”krackelerar” och där varje reform ”sliter isär Sverige”.

Det är en hårdförd retorik som förstås är tecken på valrörelse. Men det avslöjar också något mer.

Verkligheten säger något annat.

 

Inkomsttillväxt

Sveriges låginkomsttagare är den grupp som fått de stora lönelyften sedan 2006 och förmögenhetsskillnaderna är mycket små. De är tom historiskt låga, enligt den nya rapport som jag nu refererar till. Det spelar inte någon roll på vilket sätt statistiken vrids och vänds på. Svenska låginkomsttagare har fått det betydligt bättre under Alliansen tid vid makten.

Och konstigt är egentligen inte det. Orsakerna är många och de är kommunicerade ofta. Lägre skatter, stabil statlig budget, låg inflation, ansvarstagande politik. Ser man ett levande näringsliv som en resurs och inte ett hot som ”måste beskattas” och har tilltro till människors egna idéer kommer också konkurrenskraft, fler jobb och högre löner.

Statistiken pekar också på att de som idag blir rika är nya entreprenörer som byggt upp sina egna inkomster. Det är lovvärt. Ju fler som får möjlighet att förverkliga sina affärsdrömmar desto bättre. Det är en grogrund för social rörlighet, eller ”klassresor” om du så vill. Det bidrar till allas välstånd.

Istället för att omfördela bidrag och göra folket mer beroende av staten, har vi i alliansen sett till att öka ekonomiska marginaler och förbättra drivkrafterna i näringslivet. Det har lönat sig på många sätt, men viktigast är att det syns bland de med lägst inkomst.

Och det är vad verkligheten säger. Tvärt emot det isärslitande vulgärretoriken från vänstern.