När svenska folket får frågan om valet viktigaste fråga svarar en majoritet att jobben är prio ett. För tilltänkta regeringsbärande partier är jobbfrågan också det som är viktigast att besvara och ta ansvar för. Små partier kan däremot spela på andra strängar- som egentligen inte är bärande för landets framtid- men som fungerar som röstmagneter för den utvalda gruppen. Vänsterpartiets vinstförbud är ett sådant populistiskt förslag. Möjligen även opportunistiskt.

Socialdemokraterna är ett tilltänkt regeringsbärande parti. Men frånvaron av ansvarstagande för landets jobbpolitik lyser som polstjärnan en klar decembernatt.

”Vi antar utmaningen” var det opinionsmässigt största partiets svar på hur många jobb som skulle skapas i skogsnäringen. Stefan Löfven delar ut smågodis till specifika branscher- om nu miljardlöften till höger och vänster kan kallas smågodis.

För det är så den senaste tidens utspel sett ut för Löfven. Låt oss sammanfatta jobbförslagen:

Miljarder till trainee-platser inom vård och omsorg, miljarder till trainee-platser inom fritidshem, 90-dagarsgaranti(som idag är 100 dagar och har dömts ut av IFAU), industrikansler (!) och studielån till körkort. Vi pratar alltså om offentliga jobb som finansieras i ett år. Att damma av industrikansler-titeln är knappast en game-changer i svensk jobbpolitik. Titeln talar snarare sitt egna tydliga språk över desperationen i Löfvens stab.

Mot bakgrund ska också sägas att Socialdemokraterna samtidigt höjer arbetsgivaravgiften för näringslivet, höjer krogmomsen, höjer skatten på inkomst och bygger ut offentliga åtaganden.

Och här närmar vi oss pudelns kärna. 

Under gårdagens utfrågning nämner inte Löfven- som nu vill styra landet- en enda gång företagens och näringslivets förutsättningar att skapa jobb. Det är bekymmersamt utifrån det faktum att alla offentliga jobb ska finansieras genom jobbtillväxten i privat sektor. Lägg därtill att 4 av 5 jobb skapas inom små- och medelstora företag, vilka med precision påverkas mest av höjda arbetsgivaravgifter och höjd krogmoms.

Att Löfven inte nämner det är kanske inte konstigt. Det vore svårt att förklara logiken bakom det med ett mål om EUs lägsta arbetslöshet 2020.

Samtidigt är det inte förvånande. När programledarna igår frågade Löfven om vad som skulle hända med de tiotusentals ungdomar som fått ett jobb tack vare sänkt arbetsgivaravgift och sänkt krogmoms, svarade han:

”Om jag går på restaurang idag så sitter dom ju inte bara där för att nån’ sänkt restaurangmomsen, de finns ju där för att de har ett jobb”.

Sällan har väl 1+1 varit så långt ifrån 2.