Etikett: jobbskatteavdrag

Fler borgerliga reformer krävs för ett bättre Sverige!

Av , , 4 kommentarer 3

Skriver idag på Nyheter24.se om att moderaterna tolkat opinionen fel och att fler borgerliga reformer krävs!

 

Moderaterna har nu bestämt att det inte ska talas om några skattesänkningar i valet. Det är ett alexanderhugg för att försöka lösa de dåliga opinionssiffrorna. Förutom att lämna ideologisk förankring och börja spela fullvärdigt på den socialdemokratiska planhalvan, är den tydlighet detta framförs med ett svek mot de väljare som en gång 2006 sökte efter viktiga reformer för frihet, valfrihet, sänkta skatter och ett företagsvänligt Sverige.

Men svenskarna är inte trötta på detta. De är trötta på alliansens reformtrötthet. De är vilsna i vilken framtidsvision som finns med svensk politik i allmänhet och allianspolitiken i synnerhet. En framtidsvision som visar på annat än nationalekonomiska kurvor, kronor och ören, överbudspolitik och pajkastningar över blockgränserna. När nu dragloket i alliansen väljer av taktiska skäl att placera sig närmre socialdemokratiska väljarbasen, görs en felaktig analys av problemen bakom opinionssiffrorna som riskerar att strypa den ynka kraft som finns i svenskt reformklimat just nu.

Stefan Fölster och Nima Sanandaji skriver i DN debatt (18/2) att deras analys av 109 regeringar visar på att reformvänliga premieras långsiktigt, medan motsatsen straffas. Väljarna kräver alltså reformambitioner, tydlighet och en vägvisande politik. Om de två stora partierna i svensk politik låser fast sig i varandras strategiska förhållande, riskerar istället andra mindre välkomnande partier att få sätta agendan. Det är något som vi absolut inte får riskera.

Jobben och ekonomin är de stora politiska frågorna. Frågornas materialistiska natur till trots kräver dock en berättelse om varför frihet, sänkta skatter och ett bättre företagsklimat är grunden till ett förbättrat och förstärkt Sverige. Ett Sverige som byggs underifrån, från människors idéer och drivkrafter och där fler inkluderas i arbetets alla positiva effekter. Dit självständigheten av att inte bara överleva, utan även leva på sin lön är möjlig. I ett Sverige där människors affärsidéer kan göras möjlig av eget sparat kapital och där andra ekonomiska bidrag utgörs av det privata näringslivet och inte av statliga subventioner och myndigheter.

Sverige behöver fortsatt en borgerlig politik. Men när frågorna allt mer handlar om könsfördelningen i bolagsstyrelser, om vilka som ska få ”svenska jobb” och om valfriheten i välfärden, kommer idédebatten att vara långt ifrån verklighetens utmaningar. Istället hamnar viktiga frågor i skymundan. Fortsättningsvis går allt för många vuxna och ungdomar arbetslösa, där den LO-certifierade arbetsmarknadspolitiken fortsatt är som kvicksand för de som står längst från arbetsmarknaden. Det är på en stel och exkluderande arbetsmarknad som motsättningar mellan människor skapas.

Vi unga kristdemokrater anser att vägen framåt för borgerligheten är att reformera Sverige för frihet, ansvar, flit, gemenskap, medmänsklighet, förtroende och tillit. I ett sådant Sverige tillåts civilsamhället och näringslivets krafter att verka fullt ut, men då krävs sänkta skatter, förbättrade företagsvillkor och en tro på att samhället är större än staten.

 

Om Moderaterna väljer att dämpa reformambitionerna, hoppas vi unga kristdemokrater att övriga allianspartier med Kristdemokraterna i spetsen vågar mana till ett större fokus på förändring. Ett maktskifte skulle innebära en återgång till en politik med mer politiskt makt, färre jobb och minskade ekonomiska marginaler för människor. Utan borgerliga reformer stannar Sverige!

Thomas Nordvall
Förbundsstyrelseledamot och ekonomi- och arbetsmarknadspolitisk talesperson, KDU Sverige

 

 

Viktig skattesänkning!

Av , , 2 kommentarer 6

Vi ha socialiserat sparandet och privatiserat skuldsättningen”- sa en gång Göran Persson(S).

Igår presenterade Alliansen sitt förslag om ett 5:e jobbskatteavdrag, i syfte att låta människor behålla mer av sina eget förvärvade pengar. Jag tänker inte vidare presentera förslaget utan snarare resonera kring varför det är viktigt.

Att sänka skatterna har mer än bara en nationalekonomisk betydelse. Det handlar således inte bara om att öka köpkraften, utan bör också poängteras ur perspektiv som rättvisa, civilsamhälle och privatekonomisk hållbarhet.

Att låta människor behålla mer av lönen är direkt mer rättvist då det är deras insats som byts mot en inkomst. Statens ekonomiska befogenheter ska stötta människor och inte stjälpa densamma, vilket blir konsekvensen när människor även med arbete har så lite kvar efter skatt att de blir beroende av bidragssystemet. Att ge människor det ekonomiska utrymmet för att få känna sig självständiga är en viktig grundbult. Det ökar marginalerna i vardagen och stärker bland annat familjers ekonomi.

Det är också rättvist utifrån aspekten att varje arbetstagares preferenser och värdering av varor och tjänster ges större utrymme- något som i förlängningen bidrar till en större mångfald i ekonomin. Det skapar således mer utrymme för investeringar och efterfrågan, jobb skapas och statens skatteintäkter kan öka.

Men utrymme ges också för något annat: Det civila samhället. Engagemanget i den ideella sektorn, den lokala idrottsföreningen och  kyrkan kan stärkas och ges mer utrymme i samhället. En stor stat står i kontrast till det civila samhället på ett sätt som riskerar att skapa ett beroendeförhållande mellan stat och individ. Människor ska inte vara beroende av staten- utan stöttas och skyddas av den.

När man känner större ekonomisk frihet kan man också värdera andra icke-ekonomiska delar av ens liv till det högre, vilket jag tror är mycket viktigt för att vi ska må bra.

Det handlar således inte bara om att vi ska jobba mer- utan också att stärka människors möjligheter till egna val utifrån vad som passar dem. Privatekonomiskt är sänkt skatt också mycket betydelsefullt. Det ger mer utrymme till att spara pengar, vilket stärker hushållen långsiktigt. I förlängningen ger detta vitaliserande investeringar i ekonomin.

Detta är bara några av de anledningar som jag som kristdemokrat tycker är viktiga att lyfta fram. Genom skattesänkningar stärker vi långsiktigt svensk ekonomi och vi stärker människorna- de som bygger detta land så bra.  Göran Perssons uttalande sätter fingret på problemet bakom för höga skatter. Vi kan inte fortsätta ha det så. Människor måste få möjlighet att stå på egna ben.

 

Spela överklassen i händerna?

Av , , 2 kommentarer 11

 I ett inlägg som egentligen är viktigt utifrån vad som skrivs om rasism i kommentarsfält runt om på nätet, väljer dock Fanny Eriksson(S) att rikta lågorna mot det klassiska socialistiska tricket att framställa regeringens politik ”för rika” som grogrunden för alla problem. Tyvärr ett ständigt återkommande trick i de flesta socialistiska bloggar på VK, men ej så oväntat förstås. 

”Vi har en regering som har ökat arbetslösheten och lagt skattepengar på rikas överflöd…"

”RIKTA DEN ILSKAN MOT REGERINGEN SOM SPELAR ÖVERKLASSEN I HÄNDERNA”

Oförståndet över hur arbeten skapas är stor och det bekymrar mig att det finns så lite kunskap över Vem som skapar jobb, Vad som ger möjlighet till det och hur statens intäkter kommer till och vems pengar dessa är. Det verkar till en början förbigått skribenten att svensk ekonomi ses som ett av de få goda exemplen i rådande ekonomiska kris. Men låt oss se hur det står till:

Till att börja med kan vi ju kolla över om staten har mindre pengar nu än innan detta ”överklasspelande”:

Nej, inte det inte. 


Staten får in störst del av dessa pengar via att människor jobbar. Dessa jobb skapas i Privat sektor. De skapas där eftersom det finns ekonomisk utväxling i den verksamhet som expanderar. Företaget har sådant efterfrågan på deras varor att det är ekonomiskt lönsamt för företaget att expandera och därmed anställa. Detta gör att resurserna används där de gör mest nytta. Att sänka skatten ger inte nödvändigtvis mindre skatteintäkter!  

Få se nu, överklassen har fått pengar. Nu vet jag dock inte vad som är ”överklass” eller ”rika” enligt socialister. Men siffror kring 25-30 000 brukar florera som ”rika” i deras definition. 

Jag antar att det är jobbskatteavdragen Fanny är ute efter här som rena överklass-hemskheterna. 

 

 

 

1505 kr eller 10% mer i månaden har t.ex. undersköterska eller vårdbiträde efter jobbskatteavdraget. Jag som jobbat inom vården för 18 000 kan nog erkänna mig som inte rik på pengar i alla fall. 

Den socialistiskt definierade ”rika” då. Har de fått sina enorma överklasspengar av regeringen? 

 

 

400 kr mer. Eller 9%. 

Men 40 000kr då?! Dom har ju regeringen gett jätte mycket! Svinrika ju! 

Nej, tyvärr: samma jobbskatteavdrag som de med en lön på 30 000kr. 1932kr.  Taket nås nämligen vid 29 000kr. 

Till skillnad från socialisterna så ser jag inte ”överklassen” eller de ”rika” som några hemska roffar-typer som bara vill sko sig på andra människor försorg. Jag ser alla människors enskilda bidrag till vårt samhälle som viktigt och där har de rika en viktig roll till jobbskapande. 

Jag avundas de som är entreprenöriella och kan se möjligheter i att skapa produkter, tjänster m.m. som människor vill ha. Henry Ford var säkert svinrik, men han skapade bilen- och människorna älskade den! Jobb skapades och människor kom ur fattigdom. Jag avundas också de som har en stark drivkraft och arbetsmoral när de arbetar och monterar t.ex. Volvos delar som slutligen blir lastbilshytter åt de som behöver dessa, och jag vet hur viktigt och bra jobb många inom vården gör för våra äldre och sjuka. Vi är alla viktiga pusselbitar i det ekonomiska kretsloppet och alla behövs för att vi ska få ekonomisk tillväxt. Tyvärr anser inte vissa politiska grupper detsamma.