Etikett: löfvén

”Go home!”

Av , , 1 kommentar 5

Två dagar kvar till valet avgörs.

Partiledardebatten igår var ett praktexempel på den osynkade och ytterst stressade oppositionen som famlar efter halmstrån av tydlighet. Romson är likt en terrier den mer osakliga kombattanten som gärna bryter mot kutym debattetik och höjer rösten medan Sjöstedt stringent använder känsloargument i överflöd för att förklara sin politik. Det tilltalar människor vilket kan behövas. För få av de politiska förslagen bygger på annat än ideologisk övertygelse utan särskild verklighetsförankring. Vinster i välfärden, fristående skolor och faktiskt feminismen.

Det sistnämnda blev särskilt tydligt när Annie Lööf, som för övrigt blivit briljant, pressade Sjöstedt i frågan om halvtidsfrigivning av våldtäktsdömda. Det är en helt obegriplig politik där förövaren för det mesta är i nära relation med våldsoffret och där en halvtidsfrigivning skulle vara en ytterst allvarlig kränkning av brottsoffret. För att inte tala om vilka signaler (rätts)samhället sänder. Men Sjöstedt är också emot vinster i välfärden. Av ideologiska skäl förstås. För en pragmatisk syn skulle kunnat föranleda en ompositionering av vänsterns politik då den absoluta merparten av företagarna i vårdsektorn är kvinnor. Detsamma gäller städsektorn där RUT-avdraget bidragit till vita jobb med många kvinnliga företagare. Men kvinnorna här är tjänstefolk. Ideologiska skygglappar står i vägen. Feminismen är bara plakat- ingen politik.

Men gårdagskvällens huvudnummer var förstås statsministerkandidaten Stefan Löfven. Även fast huvudnumren allt mer sällan blir av politisk karaktär. För det som är Socialdemokraterna, eller snarare Löfvens, problem är att den politiska kompassen snurrar som att de stod mitt på den magnetiska nordpolen.

Löfven slits mellan sitt ansvarstagande och pragmatiska jag och den politik han försöker företräda. Kärnkraften, vinster i företag, kvoteringar, beskattning av företag. Löfven vet att kongressen sagt Nej till kärnkraft, vinster i företag och Ja till kvotering och högre beskattning av företag och personal.

Men hans eget jag pekar snarare mot industrivärldens behov av en ansvarsfull energipolitik, vikten av fler privata investeringar i välfärden, äganderätt och att konkurrenskraften idag måste utgå från ett globalt synsätt. Därför blir alla svar tomma. Därför framstår Socialdemokratisk politik som anmärkningsvärt tafatt. Med svängningen i opinionen har nog allt fler börjat inse denna brist och Alliansen ser allt mer sammansvetsad ut.

Stressen är påtaglig på Sveavägen 68 och igår blev situationen så trängd att Löfven handgripligen föste bort Annie Lööf som ville överlämna en energirapport. I någon mån är det symptomatiskt för Socialdemokraterna nu. Argumenten finns inte där, politiken än mindre och då tar det sig uttryck på andra sätt.

Det enda som saknades var ett fackligt ”Go home!”. Vi får hoppas att det är de rödgröna som får gå hem med svansen mellan benen på söndagkväll.

Löfven(s) 10-stegs jobbmodell

Av , , 4 kommentarer 8

Hanif Bali (M) skrev en mycket träffande 10-stegsmodell om Socialdemokraternas jobbpolitik det här valet. Kom ihåg att jobben kommer på bekostnad av minskat antal varaktiga jobb inom privat sektor. Det är tyvärr det ett tilltänkt regeringsbärande parti har som jobbpolitik.

Håll till godo!

1. Sök absolut inga jobb.
2. Skaffa dig ingen användbar utbildning.
3. Gå in på arbetsförmedlingen och skriv in dig.
4. Vänta max 90 dagar.
5. Sök inga jobb under tiden.
6. Ta din traineeplats.
7. Ta emot din kollektivavtalsenliga lön.
8. Gå med i din fackliga A-kassa.
9. Efter en tid, hoppa av eller få sparken.
10. Plocka ut din kollektivavtalsenliga förhöjda A-kassa i 300 dagar.

BONUS:
11. Efter 300 dagar, gå till steg 6. Repetera.

 

#Bestämsjälv 

– Hållbara jobb eller ogenomtänkta traineejobb?

Löfvens walk over i jobbfrågan

Av , , 4 kommentarer 9

När svenska folket får frågan om valet viktigaste fråga svarar en majoritet att jobben är prio ett. För tilltänkta regeringsbärande partier är jobbfrågan också det som är viktigast att besvara och ta ansvar för. Små partier kan däremot spela på andra strängar- som egentligen inte är bärande för landets framtid- men som fungerar som röstmagneter för den utvalda gruppen. Vänsterpartiets vinstförbud är ett sådant populistiskt förslag. Möjligen även opportunistiskt.

Socialdemokraterna är ett tilltänkt regeringsbärande parti. Men frånvaron av ansvarstagande för landets jobbpolitik lyser som polstjärnan en klar decembernatt.

”Vi antar utmaningen” var det opinionsmässigt största partiets svar på hur många jobb som skulle skapas i skogsnäringen. Stefan Löfven delar ut smågodis till specifika branscher- om nu miljardlöften till höger och vänster kan kallas smågodis.

För det är så den senaste tidens utspel sett ut för Löfven. Låt oss sammanfatta jobbförslagen:

Miljarder till trainee-platser inom vård och omsorg, miljarder till trainee-platser inom fritidshem, 90-dagarsgaranti(som idag är 100 dagar och har dömts ut av IFAU), industrikansler (!) och studielån till körkort. Vi pratar alltså om offentliga jobb som finansieras i ett år. Att damma av industrikansler-titeln är knappast en game-changer i svensk jobbpolitik. Titeln talar snarare sitt egna tydliga språk över desperationen i Löfvens stab.

Mot bakgrund ska också sägas att Socialdemokraterna samtidigt höjer arbetsgivaravgiften för näringslivet, höjer krogmomsen, höjer skatten på inkomst och bygger ut offentliga åtaganden.

Och här närmar vi oss pudelns kärna. 

Under gårdagens utfrågning nämner inte Löfven- som nu vill styra landet- en enda gång företagens och näringslivets förutsättningar att skapa jobb. Det är bekymmersamt utifrån det faktum att alla offentliga jobb ska finansieras genom jobbtillväxten i privat sektor. Lägg därtill att 4 av 5 jobb skapas inom små- och medelstora företag, vilka med precision påverkas mest av höjda arbetsgivaravgifter och höjd krogmoms.

Att Löfven inte nämner det är kanske inte konstigt. Det vore svårt att förklara logiken bakom det med ett mål om EUs lägsta arbetslöshet 2020.

Samtidigt är det inte förvånande. När programledarna igår frågade Löfven om vad som skulle hända med de tiotusentals ungdomar som fått ett jobb tack vare sänkt arbetsgivaravgift och sänkt krogmoms, svarade han:

Om jag går på restaurang idag så sitter dom ju inte bara där för att nån’ sänkt restaurangmomsen, de finns ju där för att de har ett jobb”.

Sällan har väl 1+1 varit så långt ifrån 2.

S leker en oseriös budgetlek

Av , , 3 kommentarer 6

Lägst arbetslöshet i EU 2020. Den visionen ska få socialdemokraterna till makten 2014 och Magdalena Andersson verkar ha fått uppgiften att rida hästen i mål med Löfven på ryggen. Gårdagens budgetgalopp visar dock på en formsvag och förvirrad häst. Skattehöjning eller skattesänkning? Låna eller inte låna? Springa eller inte springa?

Det är en anmärkningsvärd budget som socialdemokraterna ridit in i Sverige.

Magdalena Andersson har enda sedan regeringen lade sin budget varit hård i retoriken kring skattesänkningarna. Ansvarslösa. Belånar svenska folket. Ger pengar till de rika.

Med en sådan retorik borde ju rimligtvis Anderssons förslag vara att höja skatten ifall de får makten. Men icket. Budskapet är att socialdemokraterna tycker skattesänkningar är katastrofala- men vid ett maktskifte ska det få vara kvar. Det flödar inte med logik.

Värre blir det också eftersom budgetutrymmet Andersson räknat med bygger på att jobbskatteavdraget tas bort. Man säger alltså att kakan är dålig, äter kakan och har den sedan kvar. En sådan tebjudning vore något.

Men låt oss komma tillbaka till arbetslösheten som ska vara lägst i EU 2020. I den bästa av utopiska världar så skulle politiker kunna långsiktigt bestämma exakt vad arbetslösheten ska vara. Nu är det bara politiker med allt för orealistiska drömmar som kan påverka arbetslösheten i sådan utsträckning. Arbetslösheten bestäms av långsiktiga förutsättningar för företagande, entreprenörskap och innovation. Att ösa in pengar i offentlig sektor som S och V föreslås i olika paket är bara att försöka dölja kortsiktig arbetslöshet. Den är oseriös och farlig på lång sikt.

Socialdemokraterna föreslår nu en 90-dagars garanti riktad till ungdomar, som varit ett paradförslag från SSU. Förslaget låter sympatiskt. Alla ska ”garanteras” jobb, praktisk eller utbildning inom 90 dagar(varför inte 30, eller 7 dagar?). Fem miljarder kostar det, och till stor del på bekostnad av åtgärder som kan stärka den riktiga arbetsmarknaden. Oavsett vad man anser om att tvinga in människor i diverse politiskt konstruerade ”jobb”, så är den ungdomsarbetslöshet som socialdemokraterna vill få bort med förslaget helt fel siffra att använda.

25%. Det är siffran socialdemokraterna använder. Den ska man minska genom t.ex. utbildningsplatser. Problem är bara att i siffran 25% så ingår väldigt många studerande ungdomar. Det är inte 25% av svenska ungdomar som går sysslolösa.

Siffran som visar på de som inte är sysselsatta via utbildning, jobb eller arbetsmarknadsåtgärder är 6,8%. Nu vill istället Socialdemokraterna ge ungdomar som utbildar sig- en utbildning inom 90 dagar.

Gott så. Utbilda de utbildade ni.

För Andersson och Löfven att rida ur denna ologiska budget krävs mer än en stark häst. Men så länge ingen synar innehållet så kommer miljardfodret att verka smakrikt för de flesta. Tyvärr verkar det mest bara vara gjort för att röstmaximera. Eller hur ska man annars tolka Anderssons svar 10, 40, 50, 30(?) på frågan om hur många miljarder mer i statsutgifter deras budget innebar? Den borde Andersson kunna i sömnen.

 

Lycka till Löfvén!

Av , , 2 kommentarer 8

 

”Vi ska ha den lägsta arbetslösheten i EU år 2020!” basunerar Stefan Löfvén ut på sossarnas första dag av partikongressen. Detta ska uppfyllas genom två saker:

  1. Antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka

          och….*trumvirvel*

         2. Fler människor i arbete

 

Jag undrar hur lång tid det tog för denne ”potentiella statsminister” att komma på dessa två briljanta lösningar. Det var nog en gammal hård julnöt att knäcka. 

För det första så är förslagen inte medlen utan följdeffekten av en konkurrenskraftig och vital marknadsekonomi där företagen får möjlighet att utvecklas och expandera.

Det vore beundransvärt om socialdemokraterna skulle försöka analysera sina förslag som kommit under tiden efter Juholt för att stärka den svenska arbetsmarknaden. Högre skatter, höjd krogmoms och höjda arbetsgivaravgifter för unga är några av de jobbskapande åtgärder som lagts. Hur dessa skapar jobb är nog en gåta för Fader Fouras.

Den politik som bör föras ska premiera mer pengar i plånboken för medborgarna, utrymme för sparande och investeringar. Det ger en sundare privatekonomi och ger möjligheter för människor att starta företag eller spara pengar som därmed kan vitalisera andras investeringar. 

Grunden för all välfärd ligger i ekonomins möjligheter att generera kapital och företagande. På så vis ökar statens intäktssida och med fler människor i arbete minskar även statens kostnadssida. Då får vi vad Löfvén ser som medlet, men som vi alla bör se som följdeffekten av ett konkurrenskraftigt och företagsamt land.

Fackets förtroende sviktar!

Av , , 9 kommentarer 9

 

Fackförbundet Handels har varslat om strejk om inte Svenskt näringsliv går med på det lönekrav som ställs! Lönekraven från Handels ligger på 5,5% för ungdomarna, 4,5% för övriga handelsanställda och 3,5% för lageranställda! Svenskt Näringsliv har satt sitt motkrav i enlighet med de övriga fackens 2,6%.

Handels argumenterar utifrån att skapa jämställda löner mellan industrins medlemmar och handels medlemmar. Finns det någon trovärdighet i det? Nej tyvärr, eftersom det helt och hållet är att jämföra äpplen med päron! Det är inte samma utbildningskrav mellan dess medlemmar och kunskapsintensiteten är högre i industrin! Nu tycker man dessutom att procentsatserna spelat ut sin roll och hoppar över till att det ska vara samma lönepåök i kronor! Det innebär förstås stor skillnad och är än mer krystat än någonsin!

Om en läkare med 50 000kr i månaden skulle få 2,6% högre lön skulle det innebära 1300 kr extra. Om jag då som tidigare vårdbiträde skulle gå ut med krav på samma löneökning i kronor skulle det innebära 7,9% högre lön! På ett år! Det skulle få stora konsekvenser för vårdsektorn!  

Jag vill absolut se löneökningar för alla anställda, men det måste vara grundat utifrån konjunktur och realistiska mål där man väger in tillväxten och konsekvenserna av högre löner! Att i tider med stor global osäkerhet, arbetslöshet och hög arbetslöshet bland ungdomar kräva 5,5% högre lön för just ungdomarna, är verkligen att agera hård grindvakt för de utan jobb! Facken ska värna om sina medlemmar, men inte på bekostnad av samhällstillväxten, de arbetslösa och därmed långsiktigt sina egna medlemmar! Och här menar jag att facken spelat ut sin roll som god aktör på arbetsmarknaden! För lönekraven måste sättas utifrån en bra omvärldsanalys och förankras så att det inte kommer påverka samhället negativt. Det är inte svårare än att kraftigt ökade löner minskar företagens marginaler, i redan nu dåliga tider, vilket föranleder sämre möjligheter till att anställa nytt folk, och i värsta fall ökar risken för att folk måste sparkas. Ökningen av lönerna ska vara långsiktigt hållbara, inte skapa inflation och skapa global konkurrenskraft!

LO har under lång tid tappat medlemmar och framför allt är det ungdomarna som håller sig utanför, och inte konstigt så, när LO hela tiden dogmatiskt höjer rösterna för HÖGRE LÖN, vare sig det är lågkonjunktur, recession eller högkonjunktur. Att ha denna inställning riskerar att totalt fallera trovärdigheten för fackrörelsen som haft stort mandat i svensk historia! Tyvärr rasar förtroendet ännu mer när man stödjer med sympativarsel som gör det hela till en besvärlig sandlådelek där samhällsekonomin och arbetslösa står i kläm. 

Någonting Stefan Löfven gjorde otroligt bra under pågående finanskris 2010 var att sluta avtal för ungdomar som fick lägre lön, utbildning och korttidsanställningar för att de skulle få behålla jobb inom IF metalls ramar och därmed undgå arbetslöshet! Detta är verkligen något jag eftersöker mer i fackens värld och något Löfven gjorde på ett bra sätt! Att som LO dogmatiskt förhålla sig till krav som inte ter sig verklighetsförankrade skadar tyvärr förtroendet!

Vi lever i en global ekonomi, Sverige är inte en lite isolerad Ö och vi är beroende av att hålla oss konkurrenskraftiga! På så sätt kommer även våra reella löner att öka och jobb skapas! Att hänvisa till jämställdhet och löner i kronor istället för procent mellan helt ojämförbara sektorer gynnar ingen, tyvärr!