Etikett: politik

Starka fördomar mot KD

Av , , Bli först att kommentera 10

Folkbladets ledarskribent skrev en fördomsfull ledare om ”vad Kristdemokraterna är” och vad hon tyckte ”Kristdemokraterna skulle bli”. Den var snurrig nog att behöva besvaras. Idag har vi inne vår replik, underskriven av jag, Veronica Kerr, gruppledare Umeå, Anders Sellström, riksdagsledamot och Birgitta Nordvall, gruppledare landstinget.

 

I en ledare (30/6) skriver vikarierande ledarskribenten Linda Westerlind under rubriken ”Kristdemokraterna borde byta linje” att vårt parti är emot all samhällsförändring, driver enbart kristet moraliserande politik och att partiet har en grogrund i Sverigedemokraterna.

Fördomarna mot partiet och okunskapen om Sveriges kristna historia är påtaglig. Kristdemokraterna bygger sin politik på kristna idétraditionen om alla människors lika, unika och okränkbara värde.
Det är samma värden som byggt Sverige, vår lagstiftning och vårt samhälle. Linda avfärdar detta arv, påstår att Sverige är kristet och samtidigt ateistiskt.
Det är som att säga att Sverige är svart men vitt. Sverige är en sekulariserad stat men fortsatt är en majoritet medlemmar i religiösa samfund. Över 30 procent anser sig direkt tro på en Gud.
För oss Kristdemokrater bejakar vi människors rätt att tro på vad man vill, samtidigt som vi anser att politik och religion ska skiljas åt.

Att vi skulle vara emot samhällsförändringar är okunnigt och fördomsfullt.
Kristdemokraterna har under åren vid regeringsmakten drivit på för ökad frihet, gjort det möjligt för äldre att välja utförare i vården, sänkt skatten för pensionärer, förkortat vårdköerna och ökat kvaliteten i vården.
Gjort den största satsningen någonsin på barn- och ungdomspsykiatrin och infört gåvoavdrag för ideella organisationer.
Gåvoavdraget som ökat givandet till välgörande organisationer med 37 procent, eller 1,3 miljarder kronor mellan åren 2012-2013. Kristdemokraterna har gjort skillnad och bidragit till ett varmare och frihetligare Sverige.

Linda påstår även att SDU och KDU står varandra nära och att det har bäring på moderpartiet.
Det är tvärtemot vad SCBs valundersökning visar. Flödet mellan partierna är mycket små, och än mindre än det från Socialdemokraterna. Ett parti som Linda representerar.

SDU står för en radikalt annorlunda människosyn än KDU.
Det fula spel som SDU hållit på med har KDU markerat mot varje gång. Så även det på Almedalen. Att spela ut SD-kortet utan fakta är synnerligen osmakligt.

Feministiskt haveri om guld

Av , , Bli först att kommentera 8

Skriver idag en replik på Feministiskt initiativs debattartikel om att sälja guldet för att få mer vård. Den bisarra åsikten och oförståelsen krävde ett svar. : http://www.folkbladet.nu/824290/f-maste-vardera-guldet-hogre

Feministiskt initiativs Kajsa Markström och Saasha Metsärantala attackerar Riksbankens guldreserv och produktionen av guld i svenska gruvor. Feministiskt initiativ skriver att de vill satsa alla resurser på vård, skola och omsorg i stället och menar att det arbetade timmarna för att extrahera guldet gör mer nytta i vården.

Men med det ekonomiska synsättet skulle inga pengar finnas att fördela till vård, skola och omsorg. Det förstår nog de flesta vore en katastrof.
Varför just guldet blev i skottgluggen nämns inte. Jag ska väl inte föregå deras motiv, men troligtvis har de blivit varse att Sveriges riksbank sitter på en herrans massa guld förvarade i bankvalv. De har även gjort en genusanalys på guldet och kommit fram till att det värderas högre för att det är manligt.

Jag vet inte, men historiskt har det i alla fall varit främst kvinnor som burit smycken av guld.

Det ska kvinnorna vara mycket glada över.

Guldet finns där för att papperspengar, som Feministiskt initiativs Gudrun Schyman med en cigarettändare brände upp, ska garanteras sitt värde över tid. Guldet, som tidigare gick att byta direkt mot pengar, är en ändlig råvara som används för att stabilisera ekonomin vid valutaförändringar och likviditetsproblem.

Guldet har tenderat att öka i värde när värdet av en valuta sjunker. För att förenkla det lite. Om Visby (Schyman brände 100 000 kr där) hade varit en liten isolerad ekonomi hade hon faktiskt på marginalen bidragit till att alla andra öbor hade blivit något rikare, eftersom varje krona därmed hade blivit mer värd (deflation).

Hade i stället en centralbankschef kommit med ett lass sedlar och slängt dem över Visby-ekonomin hade i stället värdet på alla andra kronor sjunkit (inflation). Om man då som öbo ägde guldtackor hade värdet på guldet ökat och således försäkrat ägaren om att den ökade penningmängden i ö-ekonomin inte raserat värdet av ens tillgångar, som så enkelt kan tryckas i sedelpress. De som ägt guld under 2000-talet har exempelvis fått se en tredubbling av värdet.

Med det här lilla exemplet hoppas jag att Feministiskt initiativ får mer förståelse för varför det finns stora guldreserver. Men det är främst oförståndet för hur vi får råd att finansiera vård, skola och omsorg som är mest uppseendeväckande. I raka motsatsen till Feministiskt initiativs resonemang så är det varje produktivt arbetad timme inom näringslivet som finansierar det offentliga.

Varje exporterad guldtacka, varje arbetad timme på Volvo lastvagnar och varje såld vara ger pengar till välfärden. Människor får jobb och välståndet blir större. Men det kanske inte är mer man ska förvänta sig från Feministiskt initiativ som hittills visat upp ekonomiskt utopiska idéer som skulle få allvarligt negativa konsekvenser för Sveriges ekonomi och minskade resurser till vård, skola och omsorg.

Med Feministiskt initiativs ekonomiska utspel verkar Schymans uppbrända pengar fortsatt vara det bästa Feministiskt initiativ bidragit med till svensk ekonomi.

Thomas Nordvall
ordförande KDU Umeå
ekonomisk talesperson KDU Sverige

Debatt: Mer entreprenörskap krävs för fler jobb!

Av , , Bli först att kommentera 3

Skriver i Nya Wermlands tidning tillsammans med vår vice Förbundsordförande Christian Carlsson om vikten att premiera reformer för entreprenörskap och företagande:

 

Sedan Alliansregeringen tillträdde 2006 har många viktiga reformer genomförts för att stärka svensk ekonomi och konkurrenskraft. Skatterna har sänkts för löntagare, progressiviteten i skattesystemet har minskat och det har blivit billigare att anställa. Det här har varit välkomna reformer i vårt omvända skatteparadis. Reformerna har ökat drivkraften att utbilda sig, de har gjort det mer lönsamt att anställa och människor har fått mer kvar i plånboken, vilket både skapat förutsättningar för ökad konsumtion och för människor att bygga upp ett eget sparande.

Sverige brukar utmärka sig positivt i många internationella jämförelser, men när det kommer till entreprenörskap och företagande hamnar vi efter. I en ranking från Global Entrepreneurship Monitor hamnar Sverige endast på 18:e plats av 24 industrialiserade länder. Det är inget att skryta med. Sverige är ett exportberoende land och vi måste fortsätta att stärka drivkrafterna för entreprenörskap och företagande för att kunna bibehålla en stark ekonomi och god välfärd.

Svenska företag är i behov av utbildad personal med rätt kunskap och kompetens och det krävs reformer på skolans och högskolans område för att tillgodose detta. Det är därför naturligt att diskussionen om svenska företags konkurrenskraft till viss del handlar om utbildningspolitik. Diskussionen får dock inte stanna vid detta.

Det måste löna sig för den som investerat i en kvalificerad utbildning och det måste löna sig att bedriva företag. Då duger det inte att Sverige har världens högsta marginalskatter – trots att vi under snart åtta år haft en borgerlig regering. Det duger inte heller att skatterna på företagande i jämförelse med andra länder är mycket höga. Skatt på utdelning och reavinst är nästan dubbelt så höga i Sverige som i OECD, vilket gör att färre vågar ta den risk och chans som företagandet ofta innebär för den enskilde. Personaloptioner beskattas dessutom upp till 67 procent vilket gör att de är närmast obefintliga i svenska företag. Konsekvensen blir att små nystartade och resurssvaga företag får svårt att locka till sig högkvalificerad personal genom framtida avkastning på företaget.

För att vi ska klara att möta framtida utmaningar krävs att arbetslinjen kompletteras med en företagarlinje som inte enbart uppmuntrar till företagande utan som också underlättar för små- och medelstora företag att växa sig starka. Vi unga kristdemokrater driver på för reformer som premierar hårt arbete, flit, företagande och entreprenörskap därför att en svensk företagarlinje är grunden för ökat välstånd och en bättre välfärd.

Vi vill se fortsatt sänkta arbetsgivaravgifter, reducerat sjuklöneansvar för mindre företag, minskade marginalskatter och skattereduktion för investeringar men också att skatter på utdelning och reavinst sänks och att personaloptioner främjas. Det är dags att Alliansregeringen visar att man till skillnad från tidigare socialdemokratiska regeringar inser företagandets betydelse för Sveriges fortsatta välstånd och framtida utveckling.

Christian Carlsson (KD)

Vice ordförande för KDU Sverige

Suppleant i Stockholm Business Region AB

Thomas Nordvall (KD)

Ekonomipolitisk talesperson för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU)

Nyvald och laddad för valår!

Av , , Bli först att kommentera 2

Ännu ett verksamhetsår har kommit till ända. Ett verksamhetsår som för mig inneburit ett ökat ansvar inom KDU och även i kommunpolitiken. Igår hade KDU Västerbotten- och Umeå distriktsstämma och årsmöte, där jag fick förnyat förtroende att vara ordförande. Rebecka Nygren som vice och en ny styrelse bestående av Tomas Larsson, Susanna Smetana och Emanuel Nygren kommer vara ett kanongäng.

Under föregående år fick jag förtroendet att företräda Kristdemokraterna i För-och grundskolenämnden, vilket jag ser som ett mycket viktigt uppdrag för våra ungas hälsa och välbefinnande. För oss Kristdemokrater är dessa frågor centrala. De ungas röst måste vara första rum, där vi politiker har ett extra stort ansvar att se till dessa människors villkor. Ett sådant villkor är miljön på våra förskolor. Under flertalet år har styrande Socialdemokrater och Vänsterpartister underfinansierat denna omsorg och det syns både i kvaliteten på lokalerna, men främst av de stora barngrupperna. Det är ett tecken på att tumma med de ungas villkor. De unga, som inte kan göra sin röst hörd.

Vi Kristdemokrater har föreslagit åtgärder. Ett sådant är höjd maxtaxa, vilket Göran Hägglund framfört Här. Det skulle ge bättre förutsättningar för en långsiktigt bra och hållbar storlek på barngrupperna. I slutändan handlar det dock om ett politiskt styre i varje enskild kommun. Kristdemokraterna i Värmland har som mål att nå 12 barn/grupp. Utan att stirra sig blind på exakt antal, är inriktningen och prioriteringarna i kommunens budget det som avgör. Majoriteten i Umeå har inte prioriterat detta. Självklart finns pengarna i en kommun på den övre delen av skattetrycks-skalan. Det handlar bara om fördelning mellan verksamheter. Tyvärr har den varit och är fortsatt fel.

Under våren fick jag även förtroendet att ingå i KDUs förbundsstyrelse, där jag senare blev talesperson i Ekonomi-och arbetsmarknadspolitik. Ekonomi och arbetsmarknadsfrågor är något av en paradox i politiska termer. För samtidigt som det politiskt är de viktigaste frågorna för befolkningens försörjning och välfärd, så är de samtidigt de frågor som bör till stor del överlåtas till företag, entreprenörer och samhället att ta hand om. Ett skattesystem bör vara premiera flit, innovation, företagande och ansvarstagande. Det är människorna ute i samhället som skapar jobb. Inte politikerna i riksdagen eller kommunhuset. Politikerna ska stötta, inte stjälpa. Bekämpa fattigdom, inte rikedom. Tyvärr har den socialistiska agendan snarare valt den omvända ordningen.

Med tonvikt på höga skatter, dolda så som synliga, har den Socialdemokratiska politiken effektivt försatt den vardagliga arbetaren i en situation av att inte klara sig på egen lön. Att dra bort känslan av att kunna försörja sig själv, är en av de största välfärdssänkningarna. Därför har skattesänkningarna varit mycket viktiga.

Men fortsatt har vi bland världens högsta marginalskatter. Med ökad konkurrens från omvärlden, är vikten av att premiera entreprenörens innovationer centrala. Med det måste också vinsterna med ökat risktagande förbättras. När skatter inte gör det förmånligt att ta denna risk som ofta krävs för innovation och företagande, uteblir också densamma. Och uteblir innovation och företagande, stannar välståndet och välfärden av. Det är något vi inte har råd med.

Arbetsmarknaden ska vara inkluderande och ge människor förutsättningar att växa. Idag är den inte inkluderande, utifrån höga ingångslöner och turordningsregler som ställer unga och invandrare utanför arbetsmarknaden.

Nu är det valår. Löfven, Romson-Fridolin och Sjöstedt kommer fortsätta svartmåla svensk ekonomi och samhällsutveckling. Allt kommer lösas med mer makt och pengar till politikerna. Tron på sin egna förmåga att detaljstyra samhället kommer vara rådande och tyvärr åsidosätta alla de drivkrafter som alla vanliga människor besitter. Det är dem som bygger detta land. Deras vilja. Deras idéer.

Många frågor kommer stötas och blötas i valet. Jag känner mig riktigt laddad att jobba för ett alliansstyre i Umeå kommun och en starkare kristdemokrati i landet!

Anser C och FP landstinget som effektivt?

Av , , Bli först att kommentera 3

Landstingsfullmäktige har idag debatt om landstingsskatten. Styrande majoritet kommer nu höja skatten i två omgångar till totalt 1 krona högre skatt. Det skulle totalt sätt föra upp västerbottningen till en av de högst beskattade i landet. En medelinkomsttagare skulle med 10% högre landstingsskatt få betala omkring 2500 kr/år mer i skatt. Landstinget skulle dock inte få in alla dessa hundratals miljoner eftersom människor skulle välja att jobba mindre. Men att hamna längst upp i skattetrycket gynnar inte heller den regionala utvecklingen. Det skulle minska viljan att förlägga sin verksamhet i länet.

Höjd landstingsskatt är också något som slår hårdast mot de med lägst inkomst, där de ekonomiska marginalerna är minst. Det är den enskilt mest bekymmersamma konsekvensen. En konsekvens som S, MP och V inte verkar ta hänsyn till nu.

Som många märkt så är Alliansen också splittrad i frågan. Medan M och KD fortsättningsvis anser landstinget betongbåt som alldeles för ineffektiv att rådda, väljer istället C och FP att lasta på ännu mer.

För många kan 25-öringen eller till och med 1 krona låta som en liten bagatell som inte påverkar plånboken nämnvärt. Den dikotomi som skattehöjarna vill måla upp bygger på att det står mellan raserad välfärd eller en ynka skattehöjning som kommer lösa alla problem i organisationen. Det är sannerligen en enkel bild att måla upp. Men det innebär också att dessa skattehöjare anser att den organisation de styr/vill styra är till ytterligheten effektiv. Det vet nog de flesta att den inte är.

Genom att vända på kappan och nu föreslå ännu mer medel in i organisationen riskerar effektivitetsarbetet att hamna helt i skymundan(läs: organisationen sväller). Det vore att nedvärdera det arbete som sjösatts med syfte att just minska resursslöseriet.

Nu verkar dock C och FP vilja lämna den ansvarsfulla ståndpunkten där nyttan för varje skattekrona är vägledande. Varför de gör de just nu med ett läge av fallande opinionssiffror och ett val inom 10 månader, går det att spekulera i. Det är i alla fall ett samband som är enkelt att se.

Om större fokus och politisk vilja hade legat på att ta i tu med underskott och ineffektiva strukturer hade mer pengar säkerligen kunnat gå till vården. Det är ett arbete som ständigt måste vara högst på agendan. Att C och FP nu väljer att höja skatten, kan inte annat än tolkas som att de är nöjda med effektiviteten. Frågan är vad landstingets ekonomer anser om detta? Vi får hoppas att medborgarna i alla fall synar det.

Politik för fler sysselsatta!

Av , , Bli först att kommentera 3

Idag kom de senaste siffrorna från SCB gällande arbetslöshet och sysselsättning. Det var positiva siffror som var över förväntan och ger vatten på kvarnen att alliansen ekonomiska och arbetsmarknadspolitik ger förutsättningar för jobb. En siffra ska dock inte tas för någon garanti, men den uppåtgående trenden som föreligger är mycket viktig att ha i åtanke:

Dia1

Sysselsättningen har nu från högkonjunktur 2006 haft en uppåtgående trend, med reservation för finanskrisen påverkan. Arbetslösheten ligger nu på 7,3% och antalet arbetade timmar ökade med 4,1 miljoner timmar. Sysselsättningen är central att belysa då detta visar på hur många som faktiskt har fått ett jobb. Arbetslösheten beror ju som bekant på hur många som är i arbetskraften vid mätperioden.

Något särskilt glädjande är att det främst är ungdomarna som står för sysselsättningsökningen, där arbetslösheten sjunker från cirka 22 till 18,9 procent. SCB påpekar att hälften av dessa är heltidsstuderande, vilket man bör ha med sig. Men ett jobb att gå till betyder väldigt mycket och bidrar till att vi mår bättre. Vi får arbetskamrater, en vardag, egenmakt och utvecklas som människor. För unga kan denna aspekt i synnerhet vara skillnaden mellan en bra och en betydligt sämre start i det vuxna livet. Av denna anledning är just minskningen i ungdomsarbetslösheten extra glädjande.

Förhoppningsvis fortsätter denna trend med fler sysselsatta. Vi måste dock alltid fundera på vår omvärld. Det är en omvärld som fortfarande är mycket instabil ekonomiskt. Siffror från USA visar på ett större handelsunderskott än beräknat och Japans BNP sjönk betänkligt. Det är ett skuldberg i omvärlden som riskerar att skapa stora konsekvenser.

Sverige däremot klarar sig fortsatt relativt bra, men reformer för mer företagande får inte komma i skymundan. Regeringen måste fortsätta arbetet att stärka konkurrenskraft, genom bättre förutsättningar för företagande, ökade drivkrafter för flit och att få lön för mödan av sin utbildning. Lägre skatt på arbete och avskaffad värnskatt är här viktigt. För företagen är fortsättningsvis lägre skatter och avgifter viktiga. Entreprenören har idéen- vi politiker måste bara ge de bästa förutsättningarna för att omsättningen av idéen till verklighet ska bli så enkel som möjligt.

Sist men inte minst är turordningsregler och ingångslöner viktiga reformer för minskade trösklar in på arbetsmarknaden för ungdomar och invandrare. Här måste LO ta större ansvar, vilket jag skrev om på VK Debatt i somras: http://www.vk.se/942812/lo-maste-inse-sin-del-i-ungdomsarbetslosheten

Men regeringens politik har nu kommit en bit på vägen. Sysselsättningen är högre nu än vid högkonjuktur 2006. Det är mycket viktigt!

Viktig skattesänkning!

Av , , 2 kommentarer 6

Vi ha socialiserat sparandet och privatiserat skuldsättningen”- sa en gång Göran Persson(S).

Igår presenterade Alliansen sitt förslag om ett 5:e jobbskatteavdrag, i syfte att låta människor behålla mer av sina eget förvärvade pengar. Jag tänker inte vidare presentera förslaget utan snarare resonera kring varför det är viktigt.

Att sänka skatterna har mer än bara en nationalekonomisk betydelse. Det handlar således inte bara om att öka köpkraften, utan bör också poängteras ur perspektiv som rättvisa, civilsamhälle och privatekonomisk hållbarhet.

Att låta människor behålla mer av lönen är direkt mer rättvist då det är deras insats som byts mot en inkomst. Statens ekonomiska befogenheter ska stötta människor och inte stjälpa densamma, vilket blir konsekvensen när människor även med arbete har så lite kvar efter skatt att de blir beroende av bidragssystemet. Att ge människor det ekonomiska utrymmet för att få känna sig självständiga är en viktig grundbult. Det ökar marginalerna i vardagen och stärker bland annat familjers ekonomi.

Det är också rättvist utifrån aspekten att varje arbetstagares preferenser och värdering av varor och tjänster ges större utrymme- något som i förlängningen bidrar till en större mångfald i ekonomin. Det skapar således mer utrymme för investeringar och efterfrågan, jobb skapas och statens skatteintäkter kan öka.

Men utrymme ges också för något annat: Det civila samhället. Engagemanget i den ideella sektorn, den lokala idrottsföreningen och  kyrkan kan stärkas och ges mer utrymme i samhället. En stor stat står i kontrast till det civila samhället på ett sätt som riskerar att skapa ett beroendeförhållande mellan stat och individ. Människor ska inte vara beroende av staten- utan stöttas och skyddas av den.

När man känner större ekonomisk frihet kan man också värdera andra icke-ekonomiska delar av ens liv till det högre, vilket jag tror är mycket viktigt för att vi ska må bra.

Det handlar således inte bara om att vi ska jobba mer- utan också att stärka människors möjligheter till egna val utifrån vad som passar dem. Privatekonomiskt är sänkt skatt också mycket betydelsefullt. Det ger mer utrymme till att spara pengar, vilket stärker hushållen långsiktigt. I förlängningen ger detta vitaliserande investeringar i ekonomin.

Detta är bara några av de anledningar som jag som kristdemokrat tycker är viktiga att lyfta fram. Genom skattesänkningar stärker vi långsiktigt svensk ekonomi och vi stärker människorna- de som bygger detta land så bra.  Göran Perssons uttalande sätter fingret på problemet bakom för höga skatter. Vi kan inte fortsätta ha det så. Människor måste få möjlighet att stå på egna ben.

 

Statligt ägande och Nuon!

Av , , 6 kommentarer 3

Det statligt ägda Vattenfall har under ett antal turer fått skriva ner värdet av det förvärv de gjort av bolaget Nuon. Summan på köpet ska enligt analytiker varit allt för högt och varningssignaler anses ha kommit redan innan köpet.

Det sätt köpet genomfördes, summan och detaljerna runt omkring köpet kan säkert ifrågasättas, men affären sätter ljus på den centrala frågan i detta ärende: Varför ska staten med skattepengar finansiera denna typ av verksamhet?

Oppositionen är snabbt ute och skyller agerandet på regeringen och menar att styrningen har varit dålig. Att ta politiska poäng på vad som är styrelsens ansvar och beslut är billigt och fel. Dessa är samma högljudda kritiker som ville att skattebetalarnas pengar skulle gå till krisande SAAB och SAS.

Att skattebetalarnas pengar används för att driva företag är intet något nytt i Sverige. Dessa pengar finansierar hela 54 bolag i diverse ägarandelar, varav Vattenfall, Nordea, LKAB och Telia är några att nämna. Argumenten för ägandet brukar lyda att det ger pengar till statskassan och att staten ska påverka de andra aktörerna på marknaden.

Det första argumentet bör belysas ur två perspektiv. Vi bör fråga oss om det verkligen är i ett energibolag eller i en bank som skattebetalarnas pengar gör mest nytta. Och om det nu ger mycket pengar till kassan- varför inte äga ännu mer i ännu fler bolag?

Svaret är att det inte ska vara skattebetalarna som ska stå för notan i bolagsbyggande som är utanför statens primära verksamhet. Dessa pengar ska direkt finansiera centrala områden som ett starkt försvar, polis, rättsväsende, skola, sjukvård och infrastruktur. Detta är ett principiellt viktigt ställningstagande som bör värnas för att begränsa statens ansvarsområden och möjliggöra en sund marknadsekonomi och konkurrens i de kommersiella områdena.

I det andra argumentet bör vi vara tydliga med att politiker ska styra genom att fastslå lagar och regler som marknaden därefter ska följa. Staten ska inte samtidigt som de är domare, också vara en aktiv spelare på marknader som är konkurrensutsatta. Finansieringen ska göras och risken ska tas med privat pengar, på den privata marknaden.

Riskerna belyser just affären med Nuon, som visar på konsekvenserna av statligt ägande, där skattebetalarna står för notan. Pengar som mycket väl kunnat användas inom statens primära områden, som stärkt försvar eller förbättrad sjukvård. Vi unga kristdemokrater värnar om en liten och effektiv stat, som möjliggör en god marknadsekonomi, där civilsamhället och företagande ges utrymme.

På regeringens hemsida finns att läsa: ”Statens uppgift är att ge näringslivet goda förutsättningar, sätta upp lagar och regler och se till att de följs, inte att äga och driva företag. Därför bör staten i princip inte äga bolag som verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens.”

Det är nu dags för regeringen att intensifiera arbetet med att sälja ut bolag som inte rör kärnverksamheten.

Vi unga kristdemokrater vill vara tydliga med politikens gränser: Staten ska inte äga kommersiella bolag och politiker ska inte agera affärsmän med skattebetalarnas pengar. Vill de vara företagare- får de söka sig till en annan bransch.

 

Thomas Nordvall

Ekonomi-politisk talesperson KDU

Lycka till Löfvén!

Av , , 2 kommentarer 8

 

”Vi ska ha den lägsta arbetslösheten i EU år 2020!” basunerar Stefan Löfvén ut på sossarnas första dag av partikongressen. Detta ska uppfyllas genom två saker:

  1. Antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka

          och….*trumvirvel*

         2. Fler människor i arbete

 

Jag undrar hur lång tid det tog för denne ”potentiella statsminister” att komma på dessa två briljanta lösningar. Det var nog en gammal hård julnöt att knäcka. 

För det första så är förslagen inte medlen utan följdeffekten av en konkurrenskraftig och vital marknadsekonomi där företagen får möjlighet att utvecklas och expandera.

Det vore beundransvärt om socialdemokraterna skulle försöka analysera sina förslag som kommit under tiden efter Juholt för att stärka den svenska arbetsmarknaden. Högre skatter, höjd krogmoms och höjda arbetsgivaravgifter för unga är några av de jobbskapande åtgärder som lagts. Hur dessa skapar jobb är nog en gåta för Fader Fouras.

Den politik som bör föras ska premiera mer pengar i plånboken för medborgarna, utrymme för sparande och investeringar. Det ger en sundare privatekonomi och ger möjligheter för människor att starta företag eller spara pengar som därmed kan vitalisera andras investeringar. 

Grunden för all välfärd ligger i ekonomins möjligheter att generera kapital och företagande. På så vis ökar statens intäktssida och med fler människor i arbete minskar även statens kostnadssida. Då får vi vad Löfvén ser som medlet, men som vi alla bör se som följdeffekten av ett konkurrenskraftigt och företagsamt land.

Skärp er Vänsterpartister!

Av , , 2 kommentarer 27

En sällsynt lustig debattartikel publiceras i dagens VK http://www.vk.se/827465/ohederligt-drev-mot-vansterpartiet-i-umea  där vänsterpartister i mer eller mindre desperat ton samlar styrkorna kring den ”unga kvinnan med invandrarbakgrund”. 

Jag är mållös i hur debattartikeln är formulerad och ovanstående citat sätter tydligt standarden. Att ens insinuera att det skulle finnas rasistiska eller sexistiska skäl till varför Tamara fått utstå kritik på senare tid är ovärdigt på alla sätt och vis!  

Att Tamara Spiric får utstå kritik, vad det än må vara inom hennes politiska gärningar eller ogärningar, tillhör den grundläggande princip som demokrati bygger på. Tamara och Vänsterpartiet sitter i majoritet och eftersom det verkar förvåna vänsterpartisterna att vi politiker i opposition kritiserar den förda politiken, så kanske det bör påpekas att vi finns- för att vi står för en annan politik.  

Men nu åker offerkoftan på hos vänstern och man spelar ut alla ovärdiga kort på en gång. 

”smutskastningskampanj”, ”personangrepp”, ”ohederliga”, ”påhopp”, ”drev”, ”häxjakt”

suck… 

Kritiken mot att kvinnohistoriska museets budget svält som en ballong, handlar inte om angrepp på feminismen eller kultur. Det handlar om att allt mer av skattebetalarnas pengar går till ett allt mer ideologiskt drivet projekt, där Tamara sitter och trampar i allt högre tempo utan syresättning från omgivningen. 

Vad menar ni vänsterpartister egentligen? Att ingen kritik ska få framföras? Att avhoppen från museets styrgrupp inte säger något? 

Genom att ta till alla dessa knep sänker ni nivån på debatten rakt genom golvet och förminskar både Tamara och debatten om museet.

Uppenbarligen är de endast ni vänsterpartister som ser detta drev, så det är tur att ni har kvar ert ”fulla förtroende” för Tamara. Men ni hade faktiskt inte behövt gå ut i media med det.  

Skärp er!