Ta reda på svaret idag!
Etikett: skola
Varför #Bestämsjälv?
Under en tid har jag skrivit #bestämsjälv som ett led i min kandidatkampanj. Igår kom mina val-vykort för Riksdag och Kommunfullmäktige och idag släpper jag också kampanjen här på bloggen, som du finner här på höger sida längst upp. Där kan du läsa mer om vad jag menar med #bestämsjälv!
Ladda gärna ner foldern.
Människor vill Bestämma själv!
Under alliansperioden har människors frihet ökat på flera områden. Ekonomisk frihet, valfrihet inom vård, skola och omsorg, mindre kostnader att starta och driva företag och mycket mer.
Det är något som tyvärr kan vara borta efter valet.
Men låt oss hålla an vid valfriheten inom vård, skola och omsorg. Eller rättare sagt: Människors rätt att få bestämma själv vem som ska utföra dessa samhällsuppdrag.
Oppositionen går till val på att kraftigt försämra och begränsa denna möjlighet. Eftersom Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill ha vinstuttagsförbud kommer antalet aktörer, pluralismen, att minska dramatiskt. Det är en direkt motsättning att förbjuda vinstuttag och att värna valfriheten för människor. Det talar partierna förstås inte om, utan försöker få det att låta som att det vore möjligt att förena dem båda på ett likvärdigt sätt.
Och det är med det här som bakgrund som svenska folkets vilja att få bestämma själv ska ses. Här nedan har Synovate, på uppdrag av Svenskt näringsliv, låtit svenska folket svara på frågan: Hur viktigt anser du att det är att man som individ själv har möjlighet att välja äldreomsorg?
I Sverige anser 93 procent att det är mycket eller ganska viktigt att få bestämma själv. I Västerbotten är den siffran 94 procent.
Synovate ställde även frågan: Hur tror du att kvalitén inom äldreomsorgen skulle påverkas om det vid sidan av kommunen fanns privata företag som erbjöd skattefinansierad äldreomsorg?
Källa: SIFO
Ungefär likvärdiga siffror visar sig bland unga när de fått frågan om vikten av att få bestämma själv vilken skola man vill gå på. Denna gång är det SIFO som gjort undersökningen.
Och hur ställer sig ungdomarna till mångfald, pluralism, av utförare? (privat, offentlig, kooperativ etc.)
Källa: SIFO
Demoskop gjorde under 2012 en liknande undersökning angående hur svenska folket ställer sig för att få bestämma själva över vård skola och omsorg. 85 procent tycker det är viktigt att individen, inte kommunens tjänstemän väljer äldreboende. 71 procent är vill få bestämma skola åt sina barn. (källa: Demoskop, 2012)
De som vill kan gärna få materialet.
Den vilja och verklighet som svenska folket helt uppenbart vill leva i är rakt motsatt den S, V och MP vill påföra vid ett ev. maktskifte. Det skulle för det första kraftigt begränsa möjligheterna att bestämma själv. Det skulle minska mångfalden av utförare och nya idéer och tankar skulle gå förlorade.
Jag vill att vi som politiker ska bejaka folkets vilja att bestämma själv. De vill bestämma själv vem som levererar mat, de vill bestämma vem som städar deras hem och de vill också på ålderns höst få välja vem som utför vården och omsorgen.
Jag vill att vi politiker istället fokuserar på åtgärder, spelregler och krav som syftar till att öka kvalitén på alla samhällstjänster. Som bidrar till att båda skattebetalarnas pengar och privat kapital investeras och utvecklar samhällstjänsterna. Det är för mig vägen fram när demografiska och kvalitetsmässiga utmaningar ligger oss vid fötterna.
Det är en anledning till varför jag kandiderar till Riksdagen och kommunfullmäktige. För att människor ska få bestämma själv.
Feministiskt haveri om guld
Skriver idag en replik på Feministiskt initiativs debattartikel om att sälja guldet för att få mer vård. Den bisarra åsikten och oförståelsen krävde ett svar. : http://www.folkbladet.nu/824290/f-maste-vardera-guldet-hogre
Feministiskt initiativs Kajsa Markström och Saasha Metsärantala attackerar Riksbankens guldreserv och produktionen av guld i svenska gruvor. Feministiskt initiativ skriver att de vill satsa alla resurser på vård, skola och omsorg i stället och menar att det arbetade timmarna för att extrahera guldet gör mer nytta i vården.
Men med det ekonomiska synsättet skulle inga pengar finnas att fördela till vård, skola och omsorg. Det förstår nog de flesta vore en katastrof.
Varför just guldet blev i skottgluggen nämns inte. Jag ska väl inte föregå deras motiv, men troligtvis har de blivit varse att Sveriges riksbank sitter på en herrans massa guld förvarade i bankvalv. De har även gjort en genusanalys på guldet och kommit fram till att det värderas högre för att det är manligt.
Jag vet inte, men historiskt har det i alla fall varit främst kvinnor som burit smycken av guld.
Det ska kvinnorna vara mycket glada över.
Guldet finns där för att papperspengar, som Feministiskt initiativs Gudrun Schyman med en cigarettändare brände upp, ska garanteras sitt värde över tid. Guldet, som tidigare gick att byta direkt mot pengar, är en ändlig råvara som används för att stabilisera ekonomin vid valutaförändringar och likviditetsproblem.
Guldet har tenderat att öka i värde när värdet av en valuta sjunker. För att förenkla det lite. Om Visby (Schyman brände 100 000 kr där) hade varit en liten isolerad ekonomi hade hon faktiskt på marginalen bidragit till att alla andra öbor hade blivit något rikare, eftersom varje krona därmed hade blivit mer värd (deflation).
Hade i stället en centralbankschef kommit med ett lass sedlar och slängt dem över Visby-ekonomin hade i stället värdet på alla andra kronor sjunkit (inflation). Om man då som öbo ägde guldtackor hade värdet på guldet ökat och således försäkrat ägaren om att den ökade penningmängden i ö-ekonomin inte raserat värdet av ens tillgångar, som så enkelt kan tryckas i sedelpress. De som ägt guld under 2000-talet har exempelvis fått se en tredubbling av värdet.
Med det här lilla exemplet hoppas jag att Feministiskt initiativ får mer förståelse för varför det finns stora guldreserver. Men det är främst oförståndet för hur vi får råd att finansiera vård, skola och omsorg som är mest uppseendeväckande. I raka motsatsen till Feministiskt initiativs resonemang så är det varje produktivt arbetad timme inom näringslivet som finansierar det offentliga.
Varje exporterad guldtacka, varje arbetad timme på Volvo lastvagnar och varje såld vara ger pengar till välfärden. Människor får jobb och välståndet blir större. Men det kanske inte är mer man ska förvänta sig från Feministiskt initiativ som hittills visat upp ekonomiskt utopiska idéer som skulle få allvarligt negativa konsekvenser för Sveriges ekonomi och minskade resurser till vård, skola och omsorg.
Med Feministiskt initiativs ekonomiska utspel verkar Schymans uppbrända pengar fortsatt vara det bästa Feministiskt initiativ bidragit med till svensk ekonomi.
Thomas Nordvall
ordförande KDU Umeå
ekonomisk talesperson KDU Sverige
Det krävs annat än bara mer pengar till skolan!
Svenska resultat i PISA-undersökningen utvecklas sämst av alla mätta länder. De flesta politiska partier tävlar nu i att förklara vilka orsaker som ligger bakom tappet och sammantaget förenklas bilden genom en vilja att lösa allt med mer pengar.
Det är politiskt bekvämt att kräva mer resurser till skolan för att lösa problem. Genom att föreslå mer pengar, mer lärare eller högre lön är det enkelt att visa på handlingskraft. Det är dock en medicin som kan ge långtgående biverkningar.
Att Sverige idag har bland de högsta skattetrycken borde ju borga för toppbetyg ifall pengar vore allt. Nu är det dock inte så. För hur motiverade blir elever, föräldrar och samhälle av kunskapens dygd, genom att mer pengar forslas in i verksamheterna? Knappast avsevärt.
En läsförståelse och matematikkunskap på dalande trend är något att oroa sig över. För även fast vi i Sverige generellt klarar oss bra även efter skolgången, så är dessa två ämnen essentiella för att vi ska kunna utveckla och förvärva nya kunskaper och ta till oss information. Utan denna kunskap blir inlärningen långsam och frustrerande för eleven.
Utöver de sjunkande resultaten markerar PISA-undersökningen att svenska elever ger upp snabbt när uppgifterna blir för svåra och i större utsträckning kommer för sent till lektionerna. Två faktorer som inte går att mäta i betyg eller pengar, utan i attityder och värderingar.
I någon mening är vår inställning till skolan och bildandet det mest centrala. Den bräcker inlärningens barriärer. En avgiftsfri skola får inte tas för att vara utan värde. I de rutinmässiga vistelserna i skolan får berättelsen om varför eleverna går dit inte gå förlorad. Den om bildningens egenvärde och varför en bra framtid startar med att vi lär oss läsa, skriva och räkna. Den berättelsen får inte bli förtappad i en syn där skolan bara finns till.
Människor är inte som ett digitala minne som vi pluggar in i datorn och förflyttar information och kunskap till. Eleverna måste känna en mening och ett suktande engagemang för att ta till sig kunskap. Förebilder, där samhället, föräldrarna och lärare uppvärderar kunskap, prestation, flit och hårt arbete.
Skolans förmedling av dessa värden är centrala för att lyfta elever med svagare utbildningsbakgrund. Föräldrar och kanske en omgivning som generellt inte väcker detta intresse. Det är ett viktigt uppdrag som inte får gå förlorat.
Svensk skola upplever förstås ett mer mångfacetterat problem, som sträcker sig från lärarutbildning till löner och lärarledd undervisningstid. Långt över alla politiska styrmedel hägrar dock en lösning som kan ge fler nyckeln till kunskapens källa. Men då krävs ordning och reda i skolan, lärare som ges legitimitet i klassrummet och en positiv syn på kunskap och bildning redan i tidig ålder. Endast där kan dörren öppnas till bildningens rikedom.
S & V vill stoppa friskolorna i Umeå
Skrev i lördagens tidning tillsammans med mina allianskollegor om Socialdemokraterna och Vänsterns vilja att bestämma på elevernas bekostnad.
Fristående skolor har ökat mångfalden av skolor, vilket gjort att elever fått större möjlighet att välja vilken skola som passar dem bäst. Detta vill S och V i Umeå kommun sätta stopp för.
I ett remissvar på Friskolekommitténs betänkande röstade S och V igenom att möjligheten till ett kommunalt veto bör införas, i syfte att flytta makten från eleverna till oss politiker. Detta skulle innebära en godtycklighet i bedömningen om vilka fristående skolor som får etablera sig eller inte. Idag är det Skolinspektionen som har vetorätt över etableringarna. Kommunens politiker kan rösta för och emot en etablering, men bedömer Skolinspektionen att skolan uppfyller kraven och har tillräckligt elevunderlag så kan skolan få rätt att etableras.
Nu vill istället majoriteten att ideologiskt tyckande ska avgöra vilka skolor som eleverna ska få välja på. Vi i alliansen är stolta över den valfrihet och mångfald som fristående skolor har bidragit med. Det är en makt som bäst hör hemma nära elever och föräldrar som ger dem möjlighet att göra det val som de anser passar dem bäst.
Det är tråkigt att S och V anser att man skall öka det politiska inflytandet på bekostnad av eleverna. Vi i alliansen reserverade oss mot det remisstillägget om kommunalt veto. Skolinspektionen som experter bör vara de som bedömer förutsättningarna för etableringar. Inte ideologi och politisk klåfingrighet.
Husby handlar om föräldraansvaret!
Oroligheter i Husby har väckt starka känslor och reaktioner i vårt avlånga land. Vänstergrupper var snabbt ute och högg mot polisens insatser och omhuldade samtidigt den minoritet av våldsmakare som förstört andra människors egendom. Som vanligt skyller man individers handlingar på klyftor i samhället, klass och regeringen. Våldet legitimeras.
Det är bekymmersamt när politiska grupper viker ner sig och inte vågar säga ifrån. För det är precis det, att säga ifrån, som dessa ungdomar behöver få höra från någon. Istället uppmuntras de till omoraliskt och felaktigt beteende, utan att ges en kompass för vad som är rätt och fel.
Jag, liksom de flesta andra debattörer, spekulerar nog friskt i vad ”orsakerna” till upploppen i Husby beror på. De må vara den skjutne mannen med samurajsvärd, vilket vore sensationellt. De må vara motsättningar mellan polis och Husbys ungdomar. Det kan också vara ett gäng ungdomar som inte har någon vuxen som säger ifrån, som inte frågar ”var har du varit ikväll”, som inte bryr sig om ungdomen släntrar in 03.00 och direkt slänger igen sin dörr. Ingen vuxen som funderar på hur det går i skolan eller som undrar om personen trivs med sina klasskamrater.
Dessa våldsamma ungdomar saknar något. Något fundamentalt som tyvärr gör att den moraliska kompassen får stå tillbaka. Jag är övertygad om att det inte handlar om klasstillhörighet, pengar eller ens nödvändigtvis avsaknad av jobb(de flesta är i skolålder).
Jag är övertygad om att det handlar om gemenskap, om avsaknad av relationer med främst vuxna. Några som tydligt kan vägleda, säga till och bry sig. Således har upploppsmakarna mycket gemensamt mot vanlig gängkriminalitet. Det handlar om individer som inte kan se sig bekräftade och omtyckta på annat sätt än att vara med i ett ”gäng”. Ett gäng som ger just detta: bekräftelse, ett sammanhang, en gemenskap.
Oavsett vad orsakerna till upploppen har varit bör de ungas viktigaste relationer lyftas fram. Det handlar om närvarande föräldrar eller andra vuxna som bryr sig.
Detta gör det än mer oroande när en organisation som Megafonen går ut och ställer sig på våldets sida. För denna organisation kan för den obekräftade ungdomen ha enormt stor betydelse. Det är en organisation som de ser upp till. Att även denna organisation sviker de unga, genom att inte vara vägvisare, riskerar att markant förvärra situationen.
Som politiker kan vi skapa förutsättningar för ett gott liv. Vi kan, som i Sverige, bistå med fri sjukvård, skolgång och ett ekonomiskt system som ger människor möjlighet att försörja sig själva. Men vi bör också lyfta upp det personliga ansvaret, frihet under ansvar, starka familjer och ett vitalt civilsamhälle. Allt detta som en grundsten utanför statens ansvarsområde.
Det kan aldrig vara legitimt att förstöra annans egendom, utöva våld eller att ta lagen i egna händer. Vi är ett rättssamhälle med demokratiska röster. Vi har all möjlighet att påverka när vi så vill. Det handlar om att ge dagens och morgondagens ungdomar verktygen, självförtroendet och den moraliska kompassen- för då finns alla förutsättningar för ett gott samhälle och en bra framtid.
Läs också dessa nyanserade debattartiklar
http://www.newsmill.se/artikel/2013/05/21/v-ldsverkarna-i-husby-sviker-sitt-lokalsamh-lle
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1687961-samhallet-kan-inte-ta-ansvar-for-allt
Rönngrens (S)kola
Normal.dotm
0
0
1
315
1800
Umeå Universitet
15
3
2210
12.0
0
false
18 pt
18 pt
0
0
false
false
false
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:”Table Normal”;
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-parent:””;
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin-top:0cm;
mso-para-margin-right:0cm;
mso-para-margin-bottom:10.0pt;
mso-para-margin-left:0cm;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:”Times New Roman”;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:”Times New Roman”;
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;}
Under dagens kommunfullmäktige avslog majoriteten Folkpartiets motion om inrättandet av språk- och matteklasser för elever som vill fördjupa sig i dessa ämnen.
Det finns redan en väletablerad konsensus om att idrottsklasser och även här i Umeå engelskaklass på Backens skola ska få finnas för eleverna som behöver extra för att stimuleras inom dessa ämnen. Detta går tydligen inte an för ordförande Margareta Rönngren, eftersom att ”högpresterande skapar stor konkurrens och press att man ska klara förväntningarna”. (?)
Vi kan också läsa att hon anser att ”lågpresterande elever hämmar utvecklingen”.(?)
Som hon med rätta markerar så ska svensk skola vara likvärdig. Det kommer dock alltid finnas en grad av differens mellan lärares sätt att lära ut m.m. Det är nog ingen oense om. Och på samma sätt vet vi att elever lär sig olika snabbt och intresserar sig för olika ämnen mer. Vissa behöver mer, svårare och fördjupande uppgifter för att få utvecklas. Andra behöver mer tid och hjälp för att lära sig de ursprungliga målen.
Men detta är förstås livsfarligt i den socialistiska andan. Duktiga måste hållas tillbaka.
Utifrån denna tanke väljer man därmed att bortse från de elever som har mer att ge och följdaktigt behöver mer stimulans för att utvecklas. Det är helt fel och skadligt för den totala utvecklingen av svensk skola. Det handlar inte om att bortse från de som har svårare i skolan, utan att se till att alla får möjlighet att insupa kunskap. Vad är annars vitsen med skola? Margareta får gärna svara på detta.
Att ge elever som har lättare för att lära sig och särskilt intresse för vissa ämnen, möjlighet att fortsätta sin förkovring bör inte vara en vattendelare inom politiken utan ses som en självklarhet. Det är bra för eleverna och ger incitament för fortsatt lärande. Något som samhället och individerna vinner av i längden genom att kunskapen växer.
Nu öppnar istället Margareta Rönngren upp för att låsa igen dörrarna till de andra ”specialklasser” som redan finns.
Det verkar tydligen ha gått för bra för dessa elever…
Viktigt med idrott och hälsa i skolan!
Debattinlägg i dagens VK
Att det är viktigt att träna när man är äldre vet vi, men det är minst lika viktigt att träna när man är barn. På fritiden sitter barn allt mer still, och till följd av det ökar barnfetman. Investeringar i barns hälsa syns inte förrän långt fram i tiden, men vi måste våga investera i saker som sträcker sig längre än en mandatperiod.
Hälsa, välbefinnande och skolprestationer måste prioriteras. En grupp forskare i Skåne har studerat vilka effekter idrott i skolan får. En grupp elever har haft daglig schemalagd fysisk aktivitet under 45 minuter. En kontrollgrupp fick nöja sig med idrott två gånger i veckan, som är det vanliga idag. I gruppen med daglig rörelse var det sju procentenheter fler som klarade grundskolans mål och uppnådde behörighet för gymnasieskolan än i kontrollgruppen. Framförallt var det killarnas resultat som förbättrades, och killar presterar ofta sämre än tjejer i skolan idag. Killar med idrott varje dag hade dessutom betydligt högre betyg i svenska, engelska, matematik och i idrott och hälsa än killar i kontrollgruppen.
Denna kunskap måste tas till vara. Här ser vi en åtgärd som ger dubbla positiva effekter. Det ger både bättre skolresultat och bättre hälsa. Fysisk hälsa ger också mental hälsa. Skolhälsovård ska inte bara vara skolsjukvård, det måste vara skolfriskvård också.
Att öka andelen fysisk aktivitet kan utöver de positiva effekterna på både skolprestationer och hälsa också öppna upp för en mer aktiv fritid. Det är i gemenskap med varandra som vi utvecklas som människor. Familjer, vänner, skola och fritidsaktiviteter är grundläggande för att vi ska må bra. En fungerade och aktiv fritid ger mer än bara hälsomässiga fördelar. Föreningslivet är en utbildning i demokrati och ger en ökad förståelse för hur samhället är uppbyggt. Där får man förebilder men ofta blir man också en förebild för andra.
Genom att prioritera den fysiska aktiviteten skapas tidigt en vana av att träna som man har med sig genom livet. Många framgångsrika studenter idrottar parallellt med sina studier, och många framgångsrika idrottare har studerat vid sidan av träningen. Man blir faktiskt bättre på det man gör om man gör annat också.
Forskningen visar hur vi kan förbättra resultaten i skolan. Nu måste vi agera. Inte minst eftersom de elever som framför allt halkar efter kunskapsmässigt och hälsomässigt också ofta lever i ekonomiskt och socialt utsatta sammanhang. Då är det särskilt viktigt att forskningen tas tillvara i utformningen av skolan. Alla barn har rätt till hälsa, kunskap och så goda uppväxtvillkor som det överhuvudtaget är möjligt.
David Lega
Andre vice partiledare (KD) och kommunalråd i Göteborg
Thomas Nordvall (KD)
Ledamot För- och grundskolenämnden i Umeå
KD delar ut pris till På rätt köl!
Ett pris som inte är pengar eller guld, men en uppmuntran och uppmärksamhet –
som människor som jobbar i det dolda för ett bättre samhälle – förtjänar!
.JPG)
Idag delade Vi Kristdemokrater i Umeå ut vårt Vitsippepris. Priset delas ut till någon vi anser gör en god och viktig insats i samhället och vem och vilket det inte bättre kan passa än Nils Holm och Projektet: På rätt köl!
Vi från KDU Västerbotten gjorde studiebesök på detta ställe, vilket jag bloggat om tidigare, där vår ledamot från partistyrelsen Ofelia Namazova också deltog. Vi blev alla otroligt inspirerade av Nils engagemang för dessa unga elever med ADHD som tillsammans bygger en båt som ett långsiktigt projekt och mål. Ett mål som skapar struktur, ordning och motiverar.
När samhällets olika resurser går ihop och samverkar för att tillsammans nå ett gemensamt mål, blir styrkan och engagemanget som bäst!
Jag kan inte annat än glädjas åt detta projekt och när man träffat Nils Holm så glömmer du honom aldrig, med den energi och kämparglöd som han utstrålar!
Det behövs mer sådant här i samhället!
Grattis På rätt köl!
Senaste kommentarerna