Om du bryter mot en regel brukar det innebära negativa konsekvenser för den skyldige. På Skolverket tänker man istället: Då tar vi bort regeln.

I de nya riktlinjerna för Förskolan väljer nu Skolverket att ta bort sin riktlinje om att 15 barn/grupp ska råda i förskolan. Nu blir man istället riktigt diffus och föreslå att ”barnens bästa” ska vara utgångspunkten. Det är en behjärtansvärd formulering, som på något märkligt sätt verkar bygga på att det finns en motsättning mellan riktlinjerna. Men små barngrupper är att tänka på barnens bästa och därmed inte sagt att grupperna inte kan få vara mindre.

Nu är mig veterligen de flesta kommuner över denna riktlinje, vilket visar på att målet bör göras tydligare. Hade istället barngrupperna varit långt under gränsen- ja, då hade ju målet spelat ut sin roll.

För mig låter formuleringen om ”barnens bästa” snarare som en paragraf i lagboken, där någon vid anmälan av en skola kan få det prövat om gällande förskola är organiserad i enlighet med ”barnens bästa”. Det ger ju trots allt inget konkret mål för gruppernas storlek.

Hade barnets bästa varit i fokus hade riktlinjen med 15 barn/grupp snarare utmynnat i att stärka denna skrivning. Barngrupper bör inte vara större än 15 barn/grupp.

Vi kristdemokrater har just barnets bästa i fokus och där ingår just minskade barngrupper! Vi måste värna om de små barnens hälsa och välmående. Då krävs också att vi har tid med barnen. För om vi ska ha en utbyggd förskola måste också förskolepersonalen, som gör en fantastiskt arbete, få tid att se och umgås med varje barn. Där kan tydliga, kraftfulla riktlinjer från Skolverket i alla fall ge stöd åt politiker att göra rätt.

Umeå kommun är en sådan kommun som skulle behöva tuffare riktlinjer. Här har det Socialdemokratiska styret gång på gång åsidosatt sina egna uppsatta mål om barngrupperna. Uppenbart finns inte ambitionen att gå från ord till handling.

Skolverket väljer nu att ta bort riktlinjen med argumentet att ”ingen följde ändå riktlinjerna”.

Just det. Ingen stannar mot rött. Då tar vi bort den! Det är en tankevurpa utan dess like.

I slutändan måste vi fundera över hur våra barn har det. Det är deras psykiska hälsa och välmående som vi ska ha för ögonen när vi fattar beslut och vi vuxna har ett ansvar att utforma deras tillvaro så att de får leva i en varm och trygg miljö. För oss Kristdemokrater är det här högsta prioritet.

För, Det är lättare att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna.