Etikett: ungdomar

Westerlinds långa näsa

Av , , 5 kommentarer 12

”Hans blir inlåst i en bur och Greta får jobba som slav under tiden de båda göds upp för att bli mat åt häxan.”

Så summerar Folkbladets vikarierande ledarskribent Linda Westerlind retoriskt branschorganisationen Visitas kampanj Dubbelstöten. Kampanjen som syftar till att lyfta farhågorna vid borttagandet av den sänkta krogmomsen och sänkta arbetsgivaravgifterna för unga.

Vänstern i Sverige har gått i taket och kallat kampanjen för skräckpropaganda. På Nyheter24 försökte man slå hål på kampanjen genom att kika i årsredovisningar för ett företags antal anställda och under Almedalen blossade missnöjda vänsterröster upp igen då Visita uppmanade Stefan Löfven att förklara effekterna av att höja avgifter och skatter igen.

Nu tar ledarskribenten på Folkbladet upp kampanjen igen. Eftersom argumenten är påfallande osynliga byggs retoriken upp med sagan om Hans och Greta som utgångspunkt. Genom att ta till halmdockor får hon citatet ovan att verka som slutstationen av Visitas kampanj. Genom att skapa en dikotomi mellan lägre avgifter för att anställa och arbetstrygghet målar hon upp hur Visita skulle stå för oreda på arbetsmarknaden.

Den är en mycket ful retorik och ger lite till diskussionen om hur fler unga ska kunna ha ett jobb att gå till.

För det första så har alla företag anslutna till Visita kollektivavtal. Med en googling var den nöten knäckt. För det andra har Visita och kampanjen om dubbelstöten inget med arbetsvillkor att göra. Den syftar helt och fullt korrekt till att belysa hur en bransch, som består av 40 procent ungdomar under 25 år, kommer påverkas av högre kostnader för att anställa unga och för att sälja sina varor.

Precis som Westerlind skriver har många unga en svag ställning på arbetsmarknaden generellt. Men det är just därför riktade åtgärder gjorts för att skapa bättre konkurrensförutsättningar för den här gruppen, genom minskade arbetsgivaravgifter. Just därför har en bransch som är vägen in för många unga också fått lägre moms. Westerlind och vänsterkooperationen får också gärna förklara varför tillredning av mat ska beskattas högre än försäljning av råvarorna till den samma? Ge företagare förutsättningar för anställda. Då kommer anställningarna också!

Den svartmålande och osanna retoriken får mig att tänka på sagan om Pinocchio. Ni vet han som får längre näsa för varje gång han far med osanning. Det kanske vore en saga för Westerlind att läsa.

#bestämsjälv

– Vilka förutsättningar vill du ge jobbskaparna?

Rasismen och Almedalen

Av , , 3 kommentarer 5

Idag startar Almedalsveckan. Jag och 25 000 andra politiker, företagare, organisationer och journalister förväntas delta under veckan på en mängd seminarium och debatter.

För mig är det första gången jag ska delta och därtill vara med i två debatter om arbetsmarknaden för unga och Sveriges konkurrenskraft som IT-nation. Trots att vädret verkar bli symptomatiskt svensk med regn och rusk så hoppas jag på ett soligt och fint debattklimat med många intressanta föreläsningar och möten med duktiga människor.

Almedalen är dock förtäckt av mörka moln av rasistiska partier. Svenskarnas parti demonstrerade igår och förra årets lärdomar talar för att det kommer bli fler rasistiska demonstrationer under veckan som går. Sverigedemokraterna har sin dag på tisdag och de främlingsfientliga och starkt invandringskritiska krafterna rider på en uppåtgående opinionsvind.

Sedan senaste valet 2010 har allt mer av den offentliga debatten handlat om minskad tolerans och ett ökat ”behov” av att ställa grupper av människor mot varandra. Det är en tragisk utveckling som tyvärr inte låtit sig stanna vid främlingsfientlighet, utan även tar sig allt mer uttryck i ett samhälle i allt fler fragmenterade kvoter.

Metoden för att övervinna rasismen har främst från vänsterkanten utgjorts av högljudda protester, förstörda torgmöten, våld och blockader på skolor. Metoderna kan verka handlingskraftiga, men är för mig en metod som blir kontraproduktiv. SD är av folket valda och med demokratin följer ett ansvar att respektera dess grundläggande principer. Det är med demokratiska metoder vi slå ner på de argument och den människosyn som detta parti bygger sin politik på. Genom att ta debatten.

Parallellt med den här utvecklingen har även argumenten förefallit att bli allt mer ekonomiska.

Är invandringen lönsam eller ej?

Det är en icke-fråga. Vi står upp för människovärdet och vi som ett rikt land byggd på demokratisk grund har ett ansvar att stötta människor som flyr sina hemländer från krig och förföljelse. Det handlar inte om lönsamhet. Människovärdet är aldrig lönsamt. Det är något absolut. Det måste dessutom fler länder i främst EU förstå.

Ingen människa är mer värd än den andra. Vi är alla lika värda- oavsett vad.

Jag hoppas att alla partier står upp för det när de mörka molnen drar in över Almedalen.

Vem bryr sig om pensionen?

Av , , Bli först att kommentera 3

Pensionsföretaget Alecta släppte igår en rapport med titeln ”Ett långt arbetsliv börjar tidigt”.

Rapporten visar på konsekvenserna av en samhällssyn där förståelsen för pensionen försvunnit i och med att merparten av pensionsavsättningarna bara sker bakom hux flux. Den sätter fingret på ett par centrala problem som måste lösas och som alla ungdomar bör vara medvetna om!

Ett grundproblem är att vi idag pluggar 1/3 av livet, jobbar 1/3 och förlägger resten som mer eller mindre glada pensionärer. Tyvärr styrs ju mycket av den glada pensionen av hur glatt pensionsutdraget ser ut. Och i många fall ser det tyvärr inte superglatt ut. Det beror på att vi jobbar få år, kommer ur plugget för sent och glömmer bort att fundera över den egna pensionen.

Alectas rapport tar upp följande problem.

  • Inträdesåldern(när 75% av en årskull är sysselsatt) har stigit till 26 år, från 20 år på slutet av 1980-talet.
  • Sverige har näst högst examensålder i OECD-området på hela 30 år. Bäst är Storbritannien på 24 år.
  • Svenska ungdomar idag kommer tappa uppåt 2,5 miljoner i pensionskapital

Åldersförändringarna kan låta små, men varje år som sysselsatt med pensionsgrundande inkomst ger stora effekter senare i livet. Det är inga oväsentliga problem vi snackar om här. Och ett av problemen består i att ungdomarna inte förstår hur deras val mellan studier och ströjobb efter gymnasiet påverkar deras förutsättningar till en bra pension. Hur mycket pengar man tappar är häpnadsväckande. Och här har vi en del av problemet.

När jag var på presentationen av rapporten var Tomas Eneroth(S) i panelen. Hans ord ”Jag tror inte vi löser detta genom att snacka pension med våra 18-åringar”. Nej det är knappast lösningen, men jag tror det är just där vi måste börja. Att bilda våra ungdomar och få dem att fundera och förstå hur inkomsten om väldigt många år påverkas av de beslut vi fattar idag. Det skapar i grunden en sund insikt. Det är betydligt värre att vakna upp åren innan pensionen och inse att pengarna inte riktigt var det man tänkte sig.

Höjd pensionsålder är ofrånkomligt för att hela pensionssystemet inte ska punkteras. Svenskt högskolesystem måste också ses över för att öka drivkrafterna att bli klar med utbildningen. Allt för många släpar runt på strökurser för att anse sig ”sysselsatta”. Ökad förståelse och eget ansvarstagande ett annat som måste börja kommuniceras. Men sen måste de ekonomiska drivkrafterna öka:

Rapporten visar att alla länder där utbildningen ger lägre ekonomisk utveckling också har betydligt högre snittålder på studieklara. Värnskatten och svensk progressiv inkomstskatt är ett betydande problem. Därtill har få möjlighet att få pengar över efter betald skatt, vilket gör att få har råd att spara till framtiden. Det gör oss sårbara.

Vi gör dagens ungdomar en björntjänst av att inte snacka om pensionen i högre utsträckning. Kanske kan en siffra på 2,5 miljoner i tappat pensionkapital vara en tankeställare.

 

 

 

 

 

Debattartikel i Folkbladet

Av , , Bli först att kommentera 3

Skrev i Tisdags på Folkbladet Debatt om skolan: http://www.folkbladet.nu/787933/skolan-behover-ordning-och-bildning

 

Svenska resultat i PISA-undersökningen utvecklas sämst av alla mätta länder.
De flesta politiska partier tävlar nu i att förklara vilka orsaker som ligger bakom tappet och sammantaget förenklas bilden genom en vilja att lösa allt med mer pengar.
Det är politiskt bekvämt att kräva mer resurser till skolan för att lösa problem. Genom att föreslå mer pengar, mer lärare eller högre lön är det enkelt att visa på handlingskraft.
Det är dock en medicin som kan ge långtgående biverkningar.

Att Sverige i dag har bland de högsta skattetrycken borde ju borga för toppbetyg ifall pengar vore allt. Nu är det dock inte så.
För hur motiverade blir elever, föräldrar och samhälle av kunskapens dygd, genom att mer pengar forslas in i verksamheterna?
Knappast avsevärt. Tyvärr stannar debatten här, där vänsterpolitiker skjuter från höften mot fria skolvalet, vinstintressen och resursfrågor.
Vi unga kristdemokrater vill se ett större fokus på grundfundamentet varpå vi bygger vår skola.

Utöver de sjunkande resultaten markerar PISA-undersökningen att svenska elever ger upp snabbt när uppgifterna blir för svåra och i större utsträckning kommer för sent till lektionerna.
Två faktorer som inte går att mäta i betyg eller pengar, utan i attityder och värderingar.
En avgiftsfri skola får inte tas för att vara utan värde.
I de rutinmässiga vistelserna i skolan får berättelsen om varför eleverna går dit inte gå förlorad. Den om bildningens egenvärde och varför en bra framtid startar med att vi lär oss läsa, skriva och räkna.
Den berättelsen får inte bli förtappad i en syn där skolan bara finns till.

Eleverna måste känna en mening och ett suktande engagemang för att ta till oss kunskap.
Förebilder, där samhället, föräldrarna och lärare uppvärderar kunskap, prestation och hårt arbete.

Skolans förmedling av dessa värden är centrala för att lyfta elever med svagare utbildningsbakgrund.
Uppdraget ska vara att ge alla elever likvärdiga chanser att förverkliga sina livsdrömmar genom ett tydligt fokus på bildning och kunskap. Det är ett viktigt uppdrag som inte får gå förlorat.

Svensk skola upplever förstås ett mer mångfasetterat problem, som sträcker sig från lärarutbildning till löner och lärarledd undervisningstid.
Långt över alla politiska styrmedel hägrar dock en lösning som kan ge fler nyckeln till kunskapens källa.
Vi unga kristdemokrater anser att det krävs ordning och reda i skolan och en positiv syn på kunskap och bildning redan i tidig ålder där samhället sluter upp bakom den viktiga roll lärarna och skolan utgör.
Endast då kan dörren öppnas till bildningens rikedom.

 
Thomas Nordvall
ordförande KDU Umeå

Nyvald och laddad för valår!

Av , , Bli först att kommentera 2

Ännu ett verksamhetsår har kommit till ända. Ett verksamhetsår som för mig inneburit ett ökat ansvar inom KDU och även i kommunpolitiken. Igår hade KDU Västerbotten- och Umeå distriktsstämma och årsmöte, där jag fick förnyat förtroende att vara ordförande. Rebecka Nygren som vice och en ny styrelse bestående av Tomas Larsson, Susanna Smetana och Emanuel Nygren kommer vara ett kanongäng.

Under föregående år fick jag förtroendet att företräda Kristdemokraterna i För-och grundskolenämnden, vilket jag ser som ett mycket viktigt uppdrag för våra ungas hälsa och välbefinnande. För oss Kristdemokrater är dessa frågor centrala. De ungas röst måste vara första rum, där vi politiker har ett extra stort ansvar att se till dessa människors villkor. Ett sådant villkor är miljön på våra förskolor. Under flertalet år har styrande Socialdemokrater och Vänsterpartister underfinansierat denna omsorg och det syns både i kvaliteten på lokalerna, men främst av de stora barngrupperna. Det är ett tecken på att tumma med de ungas villkor. De unga, som inte kan göra sin röst hörd.

Vi Kristdemokrater har föreslagit åtgärder. Ett sådant är höjd maxtaxa, vilket Göran Hägglund framfört Här. Det skulle ge bättre förutsättningar för en långsiktigt bra och hållbar storlek på barngrupperna. I slutändan handlar det dock om ett politiskt styre i varje enskild kommun. Kristdemokraterna i Värmland har som mål att nå 12 barn/grupp. Utan att stirra sig blind på exakt antal, är inriktningen och prioriteringarna i kommunens budget det som avgör. Majoriteten i Umeå har inte prioriterat detta. Självklart finns pengarna i en kommun på den övre delen av skattetrycks-skalan. Det handlar bara om fördelning mellan verksamheter. Tyvärr har den varit och är fortsatt fel.

Under våren fick jag även förtroendet att ingå i KDUs förbundsstyrelse, där jag senare blev talesperson i Ekonomi-och arbetsmarknadspolitik. Ekonomi och arbetsmarknadsfrågor är något av en paradox i politiska termer. För samtidigt som det politiskt är de viktigaste frågorna för befolkningens försörjning och välfärd, så är de samtidigt de frågor som bör till stor del överlåtas till företag, entreprenörer och samhället att ta hand om. Ett skattesystem bör vara premiera flit, innovation, företagande och ansvarstagande. Det är människorna ute i samhället som skapar jobb. Inte politikerna i riksdagen eller kommunhuset. Politikerna ska stötta, inte stjälpa. Bekämpa fattigdom, inte rikedom. Tyvärr har den socialistiska agendan snarare valt den omvända ordningen.

Med tonvikt på höga skatter, dolda så som synliga, har den Socialdemokratiska politiken effektivt försatt den vardagliga arbetaren i en situation av att inte klara sig på egen lön. Att dra bort känslan av att kunna försörja sig själv, är en av de största välfärdssänkningarna. Därför har skattesänkningarna varit mycket viktiga.

Men fortsatt har vi bland världens högsta marginalskatter. Med ökad konkurrens från omvärlden, är vikten av att premiera entreprenörens innovationer centrala. Med det måste också vinsterna med ökat risktagande förbättras. När skatter inte gör det förmånligt att ta denna risk som ofta krävs för innovation och företagande, uteblir också densamma. Och uteblir innovation och företagande, stannar välståndet och välfärden av. Det är något vi inte har råd med.

Arbetsmarknaden ska vara inkluderande och ge människor förutsättningar att växa. Idag är den inte inkluderande, utifrån höga ingångslöner och turordningsregler som ställer unga och invandrare utanför arbetsmarknaden.

Nu är det valår. Löfven, Romson-Fridolin och Sjöstedt kommer fortsätta svartmåla svensk ekonomi och samhällsutveckling. Allt kommer lösas med mer makt och pengar till politikerna. Tron på sin egna förmåga att detaljstyra samhället kommer vara rådande och tyvärr åsidosätta alla de drivkrafter som alla vanliga människor besitter. Det är dem som bygger detta land. Deras vilja. Deras idéer.

Många frågor kommer stötas och blötas i valet. Jag känner mig riktigt laddad att jobba för ett alliansstyre i Umeå kommun och en starkare kristdemokrati i landet!

Dumt beslut av Skolverket!

Av , , Bli först att kommentera 5

Om du bryter mot en regel brukar det innebära negativa konsekvenser för den skyldige. På Skolverket tänker man istället: Då tar vi bort regeln.

I de nya riktlinjerna för Förskolan väljer nu Skolverket att ta bort sin riktlinje om att 15 barn/grupp ska råda i förskolan. Nu blir man istället riktigt diffus och föreslå att ”barnens bästa” ska vara utgångspunkten. Det är en behjärtansvärd formulering, som på något märkligt sätt verkar bygga på att det finns en motsättning mellan riktlinjerna. Men små barngrupper är att tänka på barnens bästa och därmed inte sagt att grupperna inte kan få vara mindre.

Nu är mig veterligen de flesta kommuner över denna riktlinje, vilket visar på att målet bör göras tydligare. Hade istället barngrupperna varit långt under gränsen- ja, då hade ju målet spelat ut sin roll.

För mig låter formuleringen om ”barnens bästa” snarare som en paragraf i lagboken, där någon vid anmälan av en skola kan få det prövat om gällande förskola är organiserad i enlighet med ”barnens bästa”. Det ger ju trots allt inget konkret mål för gruppernas storlek.

Hade barnets bästa varit i fokus hade riktlinjen med 15 barn/grupp snarare utmynnat i att stärka denna skrivning. Barngrupper bör inte vara större än 15 barn/grupp.

Vi kristdemokrater har just barnets bästa i fokus och där ingår just minskade barngrupper! Vi måste värna om de små barnens hälsa och välmående. Då krävs också att vi har tid med barnen. För om vi ska ha en utbyggd förskola måste också förskolepersonalen, som gör en fantastiskt arbete, få tid att se och umgås med varje barn. Där kan tydliga, kraftfulla riktlinjer från Skolverket i alla fall ge stöd åt politiker att göra rätt.

Umeå kommun är en sådan kommun som skulle behöva tuffare riktlinjer. Här har det Socialdemokratiska styret gång på gång åsidosatt sina egna uppsatta mål om barngrupperna. Uppenbart finns inte ambitionen att gå från ord till handling.

Skolverket väljer nu att ta bort riktlinjen med argumentet att ”ingen följde ändå riktlinjerna”.

Just det. Ingen stannar mot rött. Då tar vi bort den! Det är en tankevurpa utan dess like.

I slutändan måste vi fundera över hur våra barn har det. Det är deras psykiska hälsa och välmående som vi ska ha för ögonen när vi fattar beslut och vi vuxna har ett ansvar att utforma deras tillvaro så att de får leva i en varm och trygg miljö. För oss Kristdemokrater är det här högsta prioritet.

För, Det är lättare att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna.

S+V har haft för mycket pengar!

Av , , Bli först att kommentera 8

Umeå kommun dras med budgetproblem. När Socialdemokraterna och
Vänsterpartiet igår klubbade igenom sin budget för 2014 var
det både med en del tekniska trollstavs-svep och tillfälliga omfördelningar
man lyckades summera ihop intäkter och kostnader. I kommunhus-kitteln
bubblar det dock fortfarande av osäkerhet inför framtiden eftersom styrande
majoritet väljer att skjuta problemen framför sig.

När det börjar ta slut på pengar, då hugger man tag i de förbjudna
kryddorna. Man skulle kunna kalla dem för dåliga trollkarlar, Tamara och
Lennart. De blandar ihop receptet för goda finanser med snabbverkande
budgetlösningar, vispar ner avsatta pensionsmedel och tror sedan att de ska
kunna plocka upp dem igen. Tamara hade ju dock lovat en fantastisk soppa
för Umeås undersköterskor. Så hon slängde ner tillfälliga, budgetramökande
nejlikor för att kunna stoltsera med att uppfylla sitt löfte. Soppan räcker
dock inte till alla, så barnen i skolan får stå tillbaka med dåliga
skollokaler. Plomberade källare och mögelsjuka är inte tillräckligt. Här
ska soppan delas ut till Kvinnohistoriska museet.

Problemet var ju bara det att vägarna dit inte var tillräckligt plogade,
eftersom pengarna inte räckte dit heller. Och brandförsvaret signalerar att
det kommer bli besparingar för dem med. Men tänk så mycket roligt våra
sossar och vänsterpartister fått ha det under året. De har ju år efter år
med överskott haft storsinta och visionära planer om Umeå. Ungefär som USA
hade med bostadspolitiken. Alla ska få äga hus.

Men det påstås att det är för att ”öka tillväxten”. Precis ja. Alla ska
bada i ett stort badhus mitt i centrum, för att sedan gå till ett
överdimensionerat museum , för att efter det sätta sig i ett bibliotek i
A-läge. Det blir nog mycket tillväxt ska ni se. Näringslivet då? De som
skapar tillväxt. Någon som hört ett ord om reformer där?
Jag kanske raljerar en del nu. Men det är faktiskt riktigt illa hur den
ekonomiska politiken är förd i Umeå. De pengar som Tamara skryter med
satsas ”på de svaga” är direkt kostnadshöjningar som man måste ha täckning
för år efter år efter år efter år. Tanken är mycket god, men ekonomisk politik måste vara hållbar långsiktigt! Det är inte denna budget. Långsiktiga problem som hanteras med kortsiktiga lösningar hamnar i knäet på kommande generationer. Nedskärningar. Sämre välfärd.

Problemet nu är att alla pengar som skulle kunnat gå till kommunens
kärnuppdrag istället har hamnat i diverse politiska projekt som ligger
utanför kärnverksamheten.
Kommunens uppdrag enligt lag är att främst tillgodose behovet av skola,
äldre- och barnomsorg, räddningstjänst och ett flertal till. Verksamheter
som kommunen kan på frivillig grund ägna sig åt är t.ex. kultur, bostäder
och energi.

För mig känns det som att S och V läst denna text upp och ner, eller bak
och fram. Med bland de högsta kommunalskatterna och kraft-intäkter klarar
inte kommunen av att sköta sina primära åtaganden på ett fullgott sätt. Med tidigare överskott har spenderarbyxorna gått varma.

Pengarna finns där. För mycket pengar har funnits där. Men prioriteringarna har varit fel. Nu får Umeås
invånare smaka den bittra eftersmaken, medan Tamara och Holmlund sitter kvar
runt kitteln och funderar på nästa spännande recept.

LO måste ta sitt ansvar!

Av , , 9 kommentarer 3

Skrev denna debattartikel i VK (26/7) om ungdomsarbetslösheten och ingångslönernas påverkan. 

 

LO måste inse sin del i de strukturella problem svensk arbetsmarknad har idag och inte helt verklighetsfrånvänt avfärda ingångslönernas problematik som en myt. Det skriver Thomas Nordvall, Ekonomi- och arbetsmarknadspolitisk talesperson för Kristdemokraternas ungdomsförbund.

En av de alltmer brännande frågorna i svensk politik är ungdomsarbetslösheten, något som inte minst visade sig under Almedalsveckan. Sverige har som bekant en mycket hög och oroväckande långdragen ungdomsarbetslöshet, där siffran för Maj visar att 172 500 ungdomar går arbetslösa.

Statistiken i sin helhet visar att 26,9% av ungdomarna i åldern 15-24 år inte får ett jobb. Oavsett om det handlar om extrajobb som studerande eller som sökande efter ett heltidsjobb, belyser siffran de strukturella problem svensk arbetsmarknad har för de människor som står längst ifrån den.

Längden på krisen riskerar att sätta tydliga avtryck på ungdomarna som växer upp i dagens situation där konsekvenserna kan omfatta allt från sämre psykisk hälsa, uppskjuten flytt hemifrån, till att känna sig tvungen att börja studera trots att man inte vill. Forskningen är tydlig: Människor utan jobb känner sig mindre lyckliga, storleken på inkomsten spelar mindre roll.

De negativa effekter denna långvariga arbetslöshet kan innebära ser vi unga kristdemokrater som mycket bekymmersamma.

Under lång tid har fackföreningarna svetsat fast svensk arbetsmarknad i en stålkonstruktion av lagar och avtal som stänger ute vissa grupper människor. Att som, LOs närmsta vän, S och SSU tro att ”speciallösningar” skall fixa ungdomsarbetslösheten är att göra det lätt för sig och riskerar att endast dölja den grundläggande problematiken.

De strukturella problemen är en ytterst rigid arbetsrätt och höga ingångslöner, med en sammanpressad lönestruktur till följd, vilket skapar höga trösklar in för de människor som står längst från arbetsmarknaden.

Tyvärr gör denna struktur ungdomar, invandrare och lågutbildade i större utsträckning arbetslösa. Sverige har endast 2,5 procent låglönejobb, medan motsvarande siffra i Tyskland är 20 procent.

LO har med dess chefsekonom Ola Pettersson i spetsen basunerat ut att de höga ingångslönerna är en myt.

Detta har varit ett återkommande ställningstagande av LO som förstås har allt intresse i att försvara sina höga ingångslöner för medlemmarna. Mantrat kommer igen. Problemet uppstår dock för alla som inte har ett jobb.

Att de höga ingångslönerna påverkar och ges som en viktig förklaring till den relativt höga ungdomsarbetslösheten i Sverige har påpekats av bland annat OECD, IFAU och Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi.

För LO verkar dock denna kunskap väga lätt och på deras hemsida kan vi läsa att de avfärdar forskningen, för att istället skylla problemen på regeringens utbildningspolitik.

Men siffrorna talar för sig själv: skillnaden mellan ingångslönen och medianlönen i exempelvis servicesektorn är 1800 kr.

Det vore beundransvärt om LO insåg att de, förutom att vara en aktör för sina medlemmar också är, med sin storlek, en av våra större aktörer på arbetsmarknaden och i samhället. Därmed följer också ett ansvar för helheten och i synnerhet för att skapa en inkluderande arbetsmarknad där människor med även lägre produktivitet får plats.

Vi unga kristdemokrater har drivit lägre ingångslöner och en omreglering av LAS under en lång tid. Vi vill att fler ska få en rättfärdig chans att få in en fot på arbetsmarknaden, för vi vet också hur oerhört betydelsefullt ett jobb är. Med lägre ingångslöner inkluderas fler människor och vi kan minska arbetslösheten och utanförskapet.

LO måste inse sin del i de strukturella problem svensk arbetsmarknad har idag och inte helt verklighetsfrånvänt avfärda ingångslönernas problematik som en myt. Det är inte att ta ansvar och riskerar att cementera ett utanförskap för de som redan står längst från arbetsmarknaden.

LO anser sig stå för solidaritet. Att inkludera fler på arbetsmarknaden är just solidariskt.

Thomas Nordvall (KDU)

Vuxenvärldens ansvar att agera mot mobbning!

Av , , Bli först att kommentera 8

Skriver denna insändare i dagens VK: www.vk.se/851439/vuxenvarldens-ansvar-for-att-agera-mot-mobbning

 

 ”Det värsta är inte de elaka människornas elakhet, utan de goda människornas tystnad”

 

Varje fall av mobbning är en tragedi. Varje fall av mobbning skapar livslånga sår hos de som är utsatta. Varje återkommande fall av mobbning belyser att man inte på ett effektivt och delaktigt sätt arbetat med en gemensam värdegrund för personal och elever i skolan. Handlingsplaner mot kränkande behandling verkar i dessa fall inte efterlevas. Något som måste ses bekymmersamt.

Alla elever ska kunna gå till skolan och känna sig trygga och sedda i den skola de har plikt att närvara i fem dagar i veckan. De krav viställer på dessa elever måste följas med den skyldighet vi har att säkerställa en god psykisk miljö. Med vi syftar jag på vuxenvärlden.

Det måste ses för vad det är. Ett svek från vuxenvärlden, där den tydliga markeringen på vad som är rätt och fel lyser med sin frånvaro. Det handlar om att vara en förebild, att reagera i tid och att förebygga oönskat beteende.

Det fall av mobbning i Umeå som fått medial uppmärksamhet under senaste veckan tydliggör att vuxenvärlden har mycket att jobba med. Skolan måste ta sitt ansvar- föräldrarna likaså.

När mobbningen får fortgå utan ingripande av vuxna riskerar kulturen på skolan att påverkas negativt för alla, där respekten för alla människors lika värde undergrävs och ribban för vad som tolereras höjs.

Att planerna som politiker fattar beslut om efterföljs borde vi kunna ta för givet. Men ärligt talat- vad är några rader på ett papper värt om inte det medmänskliga ansvaret och vuxenvärldens vägledning upprätthålls. Jag är övertygad om att detta är det centrala. Vi– vuxenvärlden, föräldrarna, skolpersonalen- får aldrig förbise mobbning och kränkande behandling, utan måste ständigt vägleda och stärka de unga till att bli goda medborgare och medmänniskor.

Thomas Nordvall (KD)

Ledamot För-och grundskolenämnden

Viktigt med idrott och hälsa i skolan!

Av , , 2 kommentarer 12

Debattinlägg i dagens VK

 

Att det är viktigt att träna när man är äldre vet vi, men det är minst lika viktigt att träna när man är barn. På fritiden sitter barn allt mer still, och till följd av det ökar barnfetman. Investeringar i barns hälsa syns inte förrän långt fram i tiden, men vi måste våga investera i saker som sträcker sig längre än en mandatperiod.

Hälsa, välbefinnande och skolprestationer måste prioriteras. En grupp forskare i Skåne har studerat vilka effekter idrott i skolan får. En grupp elever har haft daglig schemalagd fysisk aktivitet under 45 minuter. En kontrollgrupp fick nöja sig med idrott två gånger i veckan, som är det vanliga idag. I gruppen med daglig rörelse var det sju procentenheter fler som klarade grundskolans mål och uppnådde behörighet för gymnasieskolan än i kontrollgruppen. Framförallt var det killarnas resultat som förbättrades, och killar presterar ofta sämre än tjejer i skolan idag. Killar med idrott varje dag hade dessutom betydligt högre betyg i svenska, engelska, matematik och i idrott och hälsa än killar i kontrollgruppen.

Denna kunskap måste tas till vara. Här ser vi en åtgärd som ger dubbla positiva effekter. Det ger både bättre skolresultat och bättre hälsa. Fysisk hälsa ger också mental hälsa. Skolhälsovård ska inte bara vara skolsjukvård, det måste vara skolfriskvård också.

Att öka andelen fysisk aktivitet kan utöver de positiva effekterna på både skolprestationer och hälsa också öppna upp för en mer aktiv fritid. Det är i gemenskap med varandra som vi utvecklas som människor. Familjer, vänner, skola och fritidsaktiviteter är grundläggande för att vi ska må bra. En fungerade och aktiv fritid ger mer än bara hälsomässiga fördelar. Föreningslivet är en utbildning i demokrati och ger en ökad förståelse för hur samhället är uppbyggt. Där får man förebilder men ofta blir man också en förebild för andra.

Genom att prioritera den fysiska aktiviteten skapas tidigt en vana av att träna som man har med sig genom livet. Många framgångsrika studenter idrottar parallellt med sina studier, och många framgångsrika idrottare har studerat vid sidan av träningen. Man blir faktiskt bättre på det man gör om man gör annat också.

Forskningen visar hur vi kan förbättra resultaten i skolan. Nu måste vi agera. Inte minst eftersom de elever som framför allt halkar efter kunskapsmässigt och hälsomässigt också ofta lever i ekonomiskt och socialt utsatta sammanhang. Då är det särskilt viktigt att forskningen tas tillvara i utformningen av skolan. Alla barn har rätt till hälsa, kunskap och så goda uppväxtvillkor som det överhuvudtaget är möjligt.

 

David Lega

Andre vice partiledare (KD) och kommunalråd i Göteborg

 Thomas Nordvall (KD)

Ledamot För- och grundskolenämnden i Umeå