120119 040

Jag har problem

Av , , Bli först att kommentera 2

Att vara en idérik och kreativ person kan vara helt fantastiskt, men även väldigt påfrestande och jobbigt. Det fantastiska är att få gå in i sin egen bubbla och ägna tid och energi åt det som skänker glädje och bekräftelse. Att omvandla tanke till handling och ansvara för hur det utvecklas. Det är en härlig känsla att befinna sig i ett flow och när allt bara faller på plats.

Baksidan av att vara en idérik och kreativ person är problemet med att sätta gränser för mig själv. Idéer, möjligheter och lösningar på diverse saker kommer i en strid ström som kan vara svår att stoppa. Intressanta projekt eller föreläsningsidéer som plötsligt dyker upp i mitt huvud när jag står i duschen är inte ovanligt. Det är inte så att jag medvetet söker detta – det bara kommer och pockar på. Tack och lov har jag med åren lärt mig några trix för att hantera dessa idéströmmar.

  • Jag skriver ner idén i ett block eller på en lapp som jag sätter vid datorn.
  • Jag säger till mig själv: – Inte just nu.
  • Jag ger bort idén till någon som jag tror är bättre lämpad att eventuellt genomföra den.
  • Accepterar läget, tar ett par djupa andetag och väntar…

Allra värst är det dagar när jag utsatt mig själv för många yttre intryck och möten med flera intressanta personer kombinerat med olika typer av problemlösningar. Det kan både vara personliga saker men även jobbrelaterat. Jag triggas igång av det samtidigt som jag tappar energi. Då får jag problem med sömnen. Det spelar ingen roll hur trött jag än är, så vägrar min hjärna att varva ner. Den bara fortsätter och fortsätter att tänka på allt mellan himmel och jord. Hjärnan är så övertrött att den kan inte hålla fokus på en tanke åt gången, alla tankar blir till en enda soppa. Jag kallar det för en ”galopperande hjärna”. Har jag inte lyckats somna efter två-tre timmar, trots avslappningsövningar/musik, bläddrat i tidningar, löst korsord, legat stilla och räknat får eller lyssnat på radion, finns bara en sak kvar. Jag måste helt enkelt kliva upp och sätta mig/lägga mig på soffan i vardagsrummet och slå på TV:n. Då brukar hjärnan lugna sig och låta sig vaggas till ro till tonerna av vinjetten till Hem till gården eller någon annan mindre intressant serie.

Vad är då kontentan av detta? För mig handlar det om att hela tiden jobba med att sätta gränser för mig själv – för min egen skull. Är det fler som känner igen sig?

Ha en god dag/Susanne

loggbok

Det vi inte accepterar

Av , , Bli först att kommentera 1

Att förändra något i livet är sällan enkelt. Vanans makt är stor.

Jag har gjort ett antal försök att förändra olika saker i mitt liv – med varierat resultat. På köpet har jag fått en stor kunskapsbank om hur en förändringsprocess fungerar – och vi med den. För att nå ett önskat resultat finns det ett antal steg man måste ta. Här har du de två första stegen när du har en önskan om en förändring:

  1. Inventera mitt utgångsläge. Det kan man göra på många olika sätt. Skriva dagbok är ett alternativ. När jag för ett antal år sedan bestämde mig för att sluta med vitt socker, började jag med att skriva en matdagbok under en två veckors period. Jag ville helt enkelt veta hur mycket jag åt, vad jag åt, hur ofta och varför.  Sanningen var inte rolig – men nödvändig för att jag skulle kunna ta nästa steg.
  2. Acceptera mitt utgångsläge. Det jag inte accepterar finns inte, och det som inte finns, kan jag ju inte förändra.

Hur gick det då med att sluta med socker? Jag avstod från vitt socker i ca 2 år!!! Från börjar var det ett rent h-vete, tårar, sorg, tycka synd om, sura miner och suuuug. Men när det lagt sig kände jag mer klarsynt på något sätt. Hjärnan badade inte längre i socker. Dessutom försvann ca 10 kg som i ett nafs.

Men nu är ”ordningen” återställd – 10 kg plus och min hjärna badar återigen i socker, vilket borde innebära att jag inte så klarsynt längre.

Önskar er en bra dag/Susanne

 

twitter

Retreat i vardagen

Av , , Bli först att kommentera 1

Böleängs kyrkan erbjöd en 14-dagars retreat i vardagen. Jag tyckte det lät spännande och anmälde mig. Först en gemensam introduktion där vi gick igenom upplägget samt blev tilldelad varsin personlig vägledare. Det hela går ut på att vi får en bibeltext som vi ska relektera kring, gärna i samband med meditation. Efter ett par dagar träffas jag och min vägledare för att samtala kring vad texten gett mig. Vi kommer att träffas vid tre tillfällen under denna period samt en gemensam avslutning med alla deltagarna.

Jag är inte religös och har inte läst bibeln, men jag tror på en makt större än oss själv – hur den exakt ser ut vet jag inte. När jag fått min första bibeltext tog det lite tid att lära sig leta i bibeln, till slut hittade jag igen texten jag skulle reflektera kring under ett par dagar. Någon meditation blev det inte för mig, däremot passar jag på att låta textraderna sjunka in under mina promenader.

Ganska intressant faktiskt, att jag tack vare en bibeltext bland annat kommit fram till att Jesus kan jämnställas med en företagsledare  med anställda eller en intressant person på exempelvis Twitter som har många följare. Nu är jag inne på min andra bibeltext men har ännu inte riktigt greppat den, men det visar sig nog – långpromenad i morgon.

Får ni möjligheten så prova detta någon gång – funkar säker lika bra med andra texter eller citat.

Allt gott/Susanne

alfapet 013

Nattjobb

Av , , Bli först att kommentera 2

Det är mörkt och stilla utanför fönstren. Jag sitter framför min dator och skriver, tvättmaskinen låter i bakgrunden. Klockan visar 01.56 och Erik Hassle sjunger i mina hörlurar. Jag har packat min ryggsäck full med sysselsättning, kollegieblock, pennor och papper i fall jag vill teckna. Garnnystan och virknål om jag känner för att virka en ruta eller två till min pläd. Jag har även med mig boken; Öka din kreativitet – kanske behöver jag inspiration till mina blogginlägg.  I kylskåpet står lite potatissalld och rökt skinka, chaidryck och på köksbänken en påse naturgodis och en banan.

Jag har koll på TV-programmen samtidigt som jag spelar Wordfeud med Kärleken. På bordet ligger en skvallertidning jag köpt. En stund i taget, en timme taget och vips har natten övergått till gryning och morgon.

Jag jobbar vaken natt vilket innebär att jag är vaken hela natten – jag gillar det. Egen tid på arbetstid.

Önskar dig en härlig dag/Susanne

Veckan som gått

Av , , Bli först att kommentera 1

Idetorka – men här är veckan som gått i bilder istället.

29 mars – Korvgrillning

 

130406 320

31 mars - Företagsmiddag med min kollega Maria – Feedbacktime på föreläsning

 

blandat västerås 140

1 april Fikaträff med min vän Susanne – pratade författarskap och boktryck

 

140302 144

2 april – Seminarium på Frälsningsarmen – Karl-Petter Thorvaldsson var hedersgäst – jag lämnade över min bok till honom.

140402 018

 140302 140

4 april – Öjebyn tillsammans med hundar och dotter

130406 334130406 333

130406 330

5 april – Hockey – Björklöven mötte Troja. Resultat: 3-0 = en överlycklig lillebror, dock inte han på bilden :) .

130406 343

6 april – Kattutställning i Umeå

140406 031140406 034

Ja, en ganska innehållsrik vecka.

På återhörande/Susanne

bli vän med din mage

Magen – vän eller fiende?

Av , , Bli först att kommentera 0

Att vara vän med sin mage är lättare sagt än gjort tycker jag.

Jag och min mage är inte vänner när:

  • Den svullar över byxlinningen och mina kärlekshantag vägrar att gömma sig under mina tröjor. – SUCK…
  • Jag sittande försöker nå min tår under ett Bodybalance pass. – SUCK…
  • Hjärnan fått sin vilja igenom och jag har fallit för mitt sötsug. – SUCK…
  • Oförståndet fått råda och jag har ätit för mycket gluten. – SUCK…
  • Kaffemängden överstigit fyra koppar. – SUCK…

Men jag och min mage är vänner när:

  •  Jag accepterar hur jag ser ut.  – JIPPI!
  • Anpassar min klädsel efter min storlek. – JIPPI!
  • Äter 70% choklad istället för smågodis. – JIPPI!
  • Jag väljer grönsaker istället för gluten. – JIPPI!
  • Jag dricker hemmagjord ingefärste med citron. – JIPPI!

Med andra ord… valet är allså mitt. SUCK/JIPPI.

/Susanne

 

 

accepetera att dagen har ett slut

Acceptera att dagen har ett slut

Av , , Bli först att kommentera 2

Kravlistan på allt vi tror att vi måste, bör och ska, kan göras lång. Vi känner oss misslyckade och dåliga om vi inte hunnit med, orkat eller klarat av allt det vi önskat. Vi tullar på sömnkontot för att töja på gränserna till vad vi egentligen mäktar med. Det är lätt att älta och fasta i tanken på allt vi inte gjort. Det är otroligt energikrävande.

Om du känner igen dig i det här, har jag en utmaning till dig.

Innan du kryper i säng i kväll, skriv ner på en lista  ALLT SOM DU FAKTISKT GJORT OCH HUNNIT MED. Antagligen är det mycket mer än du tror och är medveten om. Glädjs åt det och tillåt dig att somna med ett leende på läpparna och med en känsla av att du duger.

 Önskar dig en härlig måndag/Susanne

uttrycksikoner

Vadå bra?

Av , , Bli först att kommentera 1

Vi pratar ofta om vad vi tycker – mer sällan om vad vi verkligen känner och hur vi mår (kan vara en generationsgrej). När vi träffas på affären eller i något annat sammanhang frågar vi varandra som sig bör: – Hur är det alt. Hur mår du? Ofta blir svaret: – BRA.

Men vaddå BRA? Vad säger det egentligen? Inte mycket. Vad är det som är det som är BRA? Löneförhöjning, börjat på en ny utbildning, magen funkar, min kärasta älskar mig, köpt nya kläder som passar, katten har fått ungar, barnen har flyttat hemifrån eller bytt till ett förmånligare mobilabonemang? Förstår ni grejen? Visst kan det vara så att vi varken har tid eller lust att prata något djupare med personen vi träffar på och därför gör det enkelt för oss med ett BRA när vi får frågan hur det är.

Första gången mitt BRA blev i frågasatt blev jag helt ställd.. Frågan som ställdes var: – Hur känns det? På ren rutin och gammal vana svarade jag: BRA. Svaret blev inte godkänt, BRA är ju ingen känsla. Frågan upprepades: – Hur känns det? Plötsligt blev jag tvungen att både tänka och känna efter.

Sedan dess är jag uppmärksam på ordet BRA.  Ibland bryr jag mig inte – ibland ifrågasätter jag, beroende på i vilket sammanhang jag befinner mig i och vem jag samtalar med.

Dagens fråga till dig som läser detta: Hur är det?

Önskar dig en härlig dag/Susanne