"Acceptera att dagen har ett slut".

Ett bra citat, men svårt att leva upp till. Det är svårt att avsluta när det man håller på med både är roligt och intressant. I dag är jag nöjd över att jag avslutat jobbet vid datorn redan kl.21.00.

Allt har sin tid.

Önskar er en god natts sömn och vackra drömmar.

Min nya favoritlåt som gör en glad. Underbara och härliga Timbuktu och Oskar Linnros.

Dagens lunch bjöd på många härliga skratt. Vår chef skulle berätta om "molnet" där man kan lagra och dela information med andra. En av oss fattade inte först vad hon menade och ställde frågor som i sammanhanget blev väldigt roliga. Chefen erkände att; egentligen så fattade hon inte heller. Fantasin skenade iväg… I lunchrummet satt även en kille i 20-års åldern som är en av våra takskottare. Han måste haft väldigt roligt åt det hela, ett gäng medelålders kvinnor som ska försöka förstå sig på det senaste i IT-väg. Han har säkert nåt roligt att berätta för sina kompisar.

Trevlig lunch till er alla.

Sitter just nu i mitt kök och glädjs åt att ljuset har återkommit. Ljust när jag åker till jobbet och ljust när jag åker från jobbet. Underbart! Om man har turen att få höra lite fågelsång så här på morgonen på väg till parkeringen kan man tala om VARDAGSLYCKA.

En annan typ av VARDAGSLYCKA är vad mina katter upplever nu när vår hallmatta åter är på plats. Nytvättat och fin. Det springs på den tills den är en fin liten hopnycklad hög. Dom gömmer sig under och lurpassar, gömmer leksaker under som attakeras med full fart. Som ni förstår uppfyller den inte så mycket av mina behov, varför man har en hallmatta. Men vad gör det – katterna har roligt, det är dom värda.

Önskar er ljus och fin förmiddag.

Alla har vi ju olika förutsättningar för att klara av olika situationer i livet. Det är lätt gjort att man jämför sig med andra, gärna då personer som har andra förutsättningar än oss själva. Men vi ser det inte så, utan tycker att det är vi som inte är tillräckligt bra, snygg, smart, duktig, kompetent eller… listan kan göras lång.

Jag vet inte om det är åldern, att man blivit klokare eller helt enkelt lärt sig att accepetera sina utgångslägen i olika situationer. Idag var jag på ett Bodybalans-pass för tredje gången. De två första gångerna fixade jag det helt okej trots att min kropp antagligen funderade på om jag blivit helt galen.( Den ville helst tillbaka till den mjuka, sköna soffan.) Idag var allså tredje gången gillt. Träningskläderna var nerpackade – dock inte senaste snittet – men de funkar – helt okej. Alla andra hade snygga, trendiga träningskläder men jag kände att jag brydde mig inte. Ordinarie ledare var sjuk så vi fick en ny tjej – och vilken fart! Hann knappt med ibland – men det kändes helt okej. Jag tänkte att jag lär mig nytt – ha tålamod. Det flesta hade stabil balans, nådde fötter och hade styrka att göra de mer kompliserade övningarna. Jag gjorde så gott jag kunde och kände mig nöjd med det. Härlig känsla.

Det är energislöseri att hålla på att jämföra sig hela tiden med andra, oftast så ser vi till att dra kortaste strået. Helt i onödan. Om jag i dag skulle jämfört mig med dem som tränat Bodybalans i ett par år skulle jag anse mig själv helt borgjord, fet, klumpig, osmidig och kass. Med dom tankarna i huvudet skulle det vara svårt att boka ett fjärde Bodybalans pass. Nu väljer jag att ha tålamod med mig själv och min kropp. Det kan bara bli bättre.

Så till alla er som längtar efter att prova nya saker, men är rädda för att inte fixa det… utmana er, och sluta jämför er med andra.

Önskar er en trevlig kväll framför TV:n, datorn, i badkaret eller på ett träningspass.

På radion fortsätter kommentarerna om Björn Ranelid, tidningar fortsätter att skriva om detta. Många förfasar sig över att han gott vidare, jag tänker: Vad säger det om de som tycker? Panik uppstår nästan när någon kliver utanför en osynlig gräns som många tycks vara överens om. All förändring och nytänk skapar förvirring och osäkerhet. Det är helt okej, livet går vidare, lite rikare.

Vi började prata i dag om hur otroligt mycket mat som slängs varje dag. Jag tillhör "syndarna" som ganska lättvindligt slänger det jag anser är för gammalt. Jag behöver nog ta en ordentlig koll i mina matförråd och kolla igen vad som ska sparas och vad jag egentligen har där. Det är så lätt att öppna kylen och påstå att: Det finns ingenting, åtminstonde ingenting gott. Jag är väl medveten om att det handlar om planering och att bli mer medveten om matinköpen. Jag kan ha en tendens att känna mig "rik" när förråden är fyllda, samtidigt som extrapriserna får mig att tycka att jag "fyndat". Dax för förändring även på det planet.

Önskar er en god lunch med förhoppning om en eller kanske två fantastiska semlor.

På morgonen brukar jag ha badrumsdörren öppen under tiden jag gör mig i ordning. Anledningen till detta är att jag vill vara lite social med mina katter innan jag åker till jobbet. Men det är samma "kamp" varje gång badrumsdörren står öppen. De vill nämligen smita in under/bakom badkaret och där vill jag inte ha mina katter. En av anlednigarna är att jag har hört ett lapande  djup därifrån när det smakar/dricker från avloppsvattnet! Blä… äckligt och inte så hälsosamt kan jag tänka.

Samtidigt som jag ska kolla att mascaran blir jämnt fördelat får jag hålla ett öga på katterna som sitter snällt bakom badrumströskeln. Så länge jag ser dem sitter dom kvar, men, så fort mitt fokus blir helt och hållet på spegelbilden är det någonNågra av dem som snabbt som attan smitter in. Eftersom jag inte riktigt är säker på hur många eller om någon lurar bakom badkaret har jag kommit på ett trix för att få fram dem. Det funkar inte att locka. Jag tar och spolar i kranen, ordentligt! Det gillar dom inte och lika snabbt som de smet in, springer dom ut.

Ja, så kul har vi på mornarna.

Önskar en skön förmiddag.

Härligt god natt gung att somna till.

Jag vill skriva lite mer runt det vi samtalde om idag på lunchen. Björn Ranelid…

Jag förvånas över att människor reagerar så starkt på hans medverkan i Melodifestivalen. Dels att låten inte passar in – men framför allt på hans person och utseende. De retar sig på att han gillar sig själv helt enkelt. Min reflektion är:

Vi betalar flera hundra kronor på att gå på föreläsningar, köpa böcker och tidningar som handlar om självförtroende och självkänsla. Vi pratar om Jante-lagen som någon som ska bort! Men hur reagerar vi då när någon gör det vi alla längtar efter och önskar; Att våga tro på sig själv och våga utmana sig själv?

Vi är snabb att tycka till, vi retar oss på den personen, hittar fel på utseende och handling, vi pratar illa i ett försök att trycka till den som vågar tro på sig själv. INGEN får lov att sticka ut.

Jag har svårt att verkligen tro på att vi vill ha bort Jante-lagen, det är allför många som finner skydd bakom den. Jante-lagen fyller ett syfte – vi behöver inte anstränga oss själva.

Hur skulle våra liv se ut om vi vågade tro på oss själva lite mer, om omgivningen hurrade på, och om vi i större utsträckning peppade varandra? Tänk att få känna sig fantastisk!

Önskar er en trevlig kväll.

I dag pratades det om vuxenrädslor på P3:s Morgonpasset. Folk fick skicka in och berätta om sina rädslor, vilken blandning! Vissa helt begripliga andra helt ologiska. Några exempel:

– Rädd för att blåvalar ska komma och äta upp en när man badar, även på badhuset. – Någon var rädd för ubåtar, att känna en u-båt svepa förbi fötterna vid bad. – Rädsla för att åka med in i biltvätten.

Tja, vi bär alla på olika rädslor som är mer eller mindre begripliga för andra. Apropå rädsla, blev jag kontaktad av en journalist från Vk angående mitt blogginlägg om min flygrädsla som jag lärt mig att hantera. Hon ska göra en artikel om flygrädsla och vill träffa mig för interjuv. Jättekul, självklart vill jag dela med mig av mina erfarenheter.

Vid lunchtallrikarna i dag har vi pratat Björn Ranelid, vissa för, andra starkt emot. Återkommer om detta vid ett senare tillfälle.

Önskar er en trevlig lunch i det vackra vintervädret.