Vadå bra?

Vi pratar ofta om vad vi tycker – mer sällan om vad vi verkligen känner och hur vi mår (kan vara en generationsgrej). När vi träffas på affären eller i något annat sammanhang frågar vi varandra som sig bör: – Hur är det alt. Hur mår du? Ofta blir svaret: – BRA.

Men vaddå BRA? Vad säger det egentligen? Inte mycket. Vad är det som är det som är BRA? Löneförhöjning, börjat på en ny utbildning, magen funkar, min kärasta älskar mig, köpt nya kläder som passar, katten har fått ungar, barnen har flyttat hemifrån eller bytt till ett förmånligare mobilabonemang? Förstår ni grejen? Visst kan det vara så att vi varken har tid eller lust att prata något djupare med personen vi träffar på och därför gör det enkelt för oss med ett BRA när vi får frågan hur det är.

Första gången mitt BRA blev i frågasatt blev jag helt ställd.. Frågan som ställdes var: – Hur känns det? På ren rutin och gammal vana svarade jag: BRA. Svaret blev inte godkänt, BRA är ju ingen känsla. Frågan upprepades: – Hur känns det? Plötsligt blev jag tvungen att både tänka och känna efter.

Sedan dess är jag uppmärksam på ordet BRA.  Ibland bryr jag mig inte – ibland ifrågasätter jag, beroende på i vilket sammanhang jag befinner mig i och vem jag samtalar med.

Dagens fråga till dig som läser detta: Hur är det?

Önskar dig en härlig dag/Susanne