Obama vann: Nu kan Mr Jenkins åka hem…

Av , , Bli först att kommentera 18

 Imponerande stark spurt av Obama. Romney hade långt mer pengar att spendera i valkampanjen. Men Obama hade de starkare idéerna. Och lyckades på nytt mobilisera stöd från breda grupper i samhället.

Paul Jenkins, erfaren statistiker och samarbetspartner sedan mer än 15 år, från BassettResearch Institute i Cooperstown, New York, vaknade säkert mycket nöjd i morse.

 

Han var visserligen besviken på att Obama inte lyckats åstadkomma mer. Men framför allt djupt bekymrad över vilka konsekvenserna skulle bli i det amerikanska samhället med Romney som president.

 

Paul har den senaste månaden ”hotat” med att begära politisk asyl i Sverige om Romney skulle vinna.

 

Idag vet Paul att han inte behöver göra det.

Obama eller Romney: I morgon vet vi

Av , , 3 kommentarer 12

 Både Obama eller Romney har struntat i klimatet under valkampanjen. I den amerikanska debatten fanns/finns gott om förnekare som närmast hånat de som varnatför klimatförändringar. Romney har sjungit med i den kören. Men så kom orkanen Sandy som en närmast ödesmättad påminnelse.

 
Plötsligt, de senaste dagarna, skriver viktiga tidningar om klimatet:
  • Tre av de 10 största översvämningarna på Manhattan sedan början av 1900-talet har inträffat under de senaste tre åren.
  • Orkaner bildas när havet är varmt. Värmen är orkanernas bränsle. Atlantens vattnen utanför Östkusten var rekordvarm i somras.
  • Klimatförändringar tillför fukt till atmosfären, vilket i sin tur gör att stormarna ger mer regn och fler översvämningar.
  • Havsnivån stiger. New York City Panel on Climate Change beräknar att kustvattnet kan komma att stiga med två meter år 2050 och fyra meter i slutet av århundradet.
  • Av de 10 varmast uppmätta USA-somrarna har sju inträffat sedan 2000.
  • Torkan under sommaren 2012 var den värsta på mer än ett halvt sekel i USA.
 
Trots att det inte finns någon annan rimlig förklaring till dess förändringar och trots att de drabbar invånarna så konkret har både de amerikanska politikernas och nyhetsmedierna tappat intresset för frågan. Antalet artiklar om klimatförändringar har minskat dramatiskt och bland presidentkandidaterna är det tyst. Trots att klimatförändringarnas konsekvenser idag är det kanske viktigaste hotet mot den nationella säkerheten, är det tyst.
 
Visst har Obama försökt. Men hämmad av ett mycket starkt republikansk motstånd har han inte motsvarat förväntningarna. Romney vill paradoxalt nog inte vänta tills han ser bevis på iranska kärnvapen innan de agerar. Men när det gäller klimatförändringar är han inte beredd att agera trots att viktiga delar av New York City läggs i ruiner!
 
Kanske blev ändå Sandy den skänk från ovan som vände opinionen till Obamas förmån i sista minuten. En hjälpande hand till den Obama som faktiskt försökt.
 
I morgon vet vi. 

De flesta dör oräknade…

Av , , Bli först att kommentera 20

Att registrera dödsfall ligger inte i topp på vårdens lista över glamorösa och väsentliga prioriteringar. Men i ett globalt perspektiv är den information som kommer från riktiga och fullständiga register över dödsfall – vem som dog och varför – en enorm resurs för hälsoplanering och kloka åtgärder. Det skriver kollegan Peter Byass, professor i Global hälsa vid Umeå universitet och chef för Umeå Centrum för Global hälsoforskning, i PLOS Medicine. 

I dagens värld dör fortfarande de flesta oregistrerade och oräknade. Det kan tyckas osannolikt, men är en realitet. I 21:a århundradet finns i större delen av världen ännu inte de rutiner på plats som behövs för att människors liv – och dödsfall – ska räknas. Naturligtvis är det så att dess oräknade liv och dödfall oftast finns i låginkomstländer. Som Peter Byass utryckter saken i en Orwellsk omskrivning, "alla dödsfall är lika, men några är mer jämlika än andra".

Men saker och ting förändras. Just denna vecka presenterar Världshälsoorganisationen ett nytt instrument, en viktig global resurs, för att systematiskt registrera uppgifter om dödsfall. Expertis från olika delar av världen har samarbetat och Umeå centrum för global hälsoforskning har varit en av de ledande innovatörerna. Innovationen kallas på fackspråk Verbal Autopsy Instrument (VA).

Det första steget innebär att uppgifter på ett standardiserat sätt insamlas från anhöriga, vårdpersonal osv. I ett andra steg omvandlas dessa data (via sannolikhetmodulering) till trolig dödsorsak.

Det stora innovativa arbetet ligger i detta andra steg. Peter Byass har lett utvecklingen av InterVA modellen under det senaste decenniet. Och han har kunnat visa att metoden fungerar: Sannolikheten är hög för att man faktiskt träffar rätt ifråga om dödsorsak: Information från intervjuer med familj, vänner och vårdare om dödsfall som senare tolkas som dödsorsak(er) – har visat sig vara lika träffsäkra som läkares bedömning av samma data för att fastställa dödsorsaken.

När WHO nu godkänt det nya instrumentet som norm för att utföra "verbala obduktioner" har Umeås InterVA-team lanserat en uppdaterad version, som för persondator redan fins för gratis nedladdning.

Utmaningen är nu att ta fram en liten elektronisk "handhållen" version, som både kan vägleda vårdpersonal lokalt att snabbt knappa in VA-intervjuerna och som även bearbetar informationen till sannolik dödsorsak. Fältförsök pågår i Sydafrika just nu (bilden).

Att detta verktyg nu finns tillgängligt är givetvis inte samma sak som att alla världens dödsfall registreras. Men det skapar nya förutsättningar!

Från att VA tidigare främst varit ett forskningsinstrument, finns VA nu i en praktiskt användbar version. Därmed kan en del av den globala klyftan i ifråga om dödlighetsdata minskas.

Stand-upparen Holmlund?

Av , , 9 kommentarer 62

Undrar om kommunalrådet förbereder en ny karriär som stand-up-artist? Stand-upparna brukar ju försöka vara gränslösa och gärna bisarra. Göra satiriska kommentarer, gärna passera gränsen till det anständiga.

Det var kanske den egenskapen som Holmlund försökte testa i sin blogg igår kväll.

Som media rapporterar öppnade sydafrikansk kravallpolis under gårdagen eld och dödade ett stort antal strejkande gruvarbetare vid en gruva utanför Johannesburg. Djupt tragiskt.

Men Holmlund såg beskjutningen av strejkande arbetare i Sydafrika är ett exempel på vad man kan förvänta sig i ett land där Centerpartiet får inflytande. Pinsamt och plumpt.

Tyvärrr har allt fler som har svårt att ta den gode Lennart Holmlund på allvar, både på nationell eller regional nivå. För Umeå och Västerbotten är det ett problem.

Som bekant är det skillnad på att skratta med någon och skratta åt någon.

Per Sjölander och Vilhelmina

Av , , 1 kommentar 77

 Det är en ordentlig salva som Per Sjölander levererar i sin analys av det politiska livet i Vilhelmina, publicerad på VK-debatt idag, 4 augusti. Jag antar att många tröttnat att läsa om den fruktlösa osämja och politiska pajkastning som länge präglat kommunpolitiken i Vilhelmina. Därför är det välkommet med en välformulerad artikel från en person som inte tillhör något av de trätande ”lägren”.

  Professor Per Sjölander har under många varit forskningschef vid Södra Lapplands forskningsenhet i Vilhelmina. Visserligen var han en tuff elitspelare i Björklöven på 80-talet med mer än 150 elitseriematcher på meritlistan. Men den Per Sjölander jag som forskare och läkare lärt känna under senare år är en både eftertänksam och timid person. Så när han nu tar bladet från munnen finns det anleding att lyssna.

Här är två citat ur artikeln:

”…Den nuvarande politiska ledningen i Vilhelmina bär huvudansvaret för kommunens negativa utveckling. Orsakerna kan framförallt tillskrivas en oförmåga att hantera komplexa samhällsproblem, ett konserverande värdesystem och en god portion självtillräcklighet…”

”…Den politiska ledningen har rekryterat en samling ja-sägande statister för att skapa en förutsägbar majoritet för sin politik, statister vars lojalitet tillförsäkras genom ryggdunkningar och en utbredd och oifrågasatt nepotism. Följaktligen hanterar man den politiska oppositionen som vore den en motståndare i en boxningsmatch vilken man försöker oskadliggöra genom att åsamka maximal skada…”

Läs artikeln!

Världsunikt i Almedalen

Av , , Bli först att kommentera 19

Igår afton, fredag, presenterades i Almedalen den pågående utvärderingen av Västerbottens Hälsoundersökningar (VHU) för en bredare publik.

Margareta Norberg, medicinsk koordinator för VHU och adjungerad lektor vid epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, och Yulia Blomstedt, forskare vid epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, berättade om de viktigaste resultaten. Sverker Olofsson modererade mötet på sitt professionella sätt. Intressent var stort. Lokalen var fylld till sista plats trots att det var fredagsafton och många redan lämnat Gotland.

Under de senaste åren har intresset för VHU ökat starkt runt om i landet. Ibland flera gånger i veckan kommer frågor och förfrågningar från landsting och regioner. Därför bestämde sig landstinget för att inbjuda till ett seminarium med rubriken ”Går det att minska hälsoklyftor med prevention?”. Frågan är lika aktuell i FN-skrapan i New York som i Region Skånes högkvarter.

På landstingets hemsida kan du läsa mer om de resultat Margareta och Yulia redovisade. Även om det än så länge rör sig om preliminära resultat, eftersom de ännu inte publicerats internationellt, är resultaten både synnerligen relevanta och världsunika. Hittills har inga stora befolkningsbaserade förebyggande program kunna redovisa några liknande slutsatser:

• Skillnaden i dödlighet utjämnas mellan utbildnings- och inkomstnivåer
• De med kort utbildning/låg inkomst har gynnats mest av programmet
• Primärvården har stor potential för systematisk prevention

Många av deltagarna i seminariet uttryckte stor glädje både över att Västerbotten kunnat genomföra sitt systematiskta preventionsprogram med primärvården som bas, och att det kunnat pågå i mer än 25 år och ända vara högaktuellt!

Västerbottens Hälsoundersökningar lär komma att låta höra av sig en hel del i framtiden!

Bäst i landet!

Av , , 6 kommentarer 26

Vissa dagar känns särskilt bra.

Idag redovisade Högskoleverket sin kvalitetsgranskning av folkhälsoutbildningarna i landet. Beskedet var entydigt: Umeås mastersutbildning är bäst i Sverige. Eller som det uttrycktes i dagens pressmeddelande från HSV: Den enda masterutbildningen som fick betyget ”Mycket hög kvalitet”.

Toppbetyget är ett kvitto på att det arbete som lärare, studenter och administratörer vid Epidemiologi och global hälsa lagt ner på att skapa ett högkvalitativt utbildningsprogram inte bara klarar konkurrensen med andra lärosäten, utan dessutom är ”bäst i test”.

Alla som utsätts för en kvalitetsgranskning vet hur nervöst det är att stå inför skranket. Är vi tillräckligt bra? Håller vi måttet?

Att kvalitetsgranskas innebär att man ska leverera in en massa underlag till Högskoleverket. Det tar tid, det kräver analyser, det handlar om att besvara en rad frågor som myndigheten ställer. Dessutom delta i utfrågningar, där oron alltid finns om att man förbisett viktiga aspekter.

I morse kom så betyget. HSV säjer att Umeås mastersutbildning uppfyller både högt ställda kunskapsmål, ger fördjupad insikt både i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete och i att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information. Dessutom visar studenterna förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar. Man kan planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen och dessutom utvärdera detta arbete. Och har en mycket bred orientering inom profilområdet global hälsa. Inte illa……

Under det gångna läsåret hade vi 60 studenter från 27 länder, främst låg- och medelinkomstländer. De studieavgifter som infördes hösten 2011 för studenter från länder utanför EU/EES, har inneburit ett hot mot hela vår mastersutbildning.

Nu kan Umeå universitet använda Högskoleverkets betyg som ett led i marknadsföringen. Det blir lättare att motivera toppstudenterna att söka sig vidare från storstäderna upp till Umeå.

Vissa dagar känns extra bra!

Millenniemål

Av , , Bli först att kommentera 16

   År 2000 lovade 189 FN-länder stärkta insatser för att befria människor från farsoter och extrem fattigdom. Löftet blev till de åtta Millenniemål som skall uppnås senast 2015.

   Är nu i Jogjakarta för att diskutera om Indonesien kommer att lyckas. Vi tittar på Mål 4 (om reducerad barndödlighet), Mål 5 (om kvinnors hälsa) och Mål 6 (om infektionssjukdomar som Tb, HIV, malaria). SIDA finansierar och vi jobbar i samarbete med KI, Uppsala och Göteborgs universitet. Umeå granskar läget i Indonesien. De andra gör samma sak i Kina, Indien och Vietnam.

   FN-målen kritiseras för är att regeringar satsar på de stora (väljar)grupperna, men struntar i minoriteter. Debatten handlar om ”equity”, dvs rättvisa eller rättfärdighet: Det räcker inte att länder i medeltal når målen. Det är också viktigt att alla grupper hänger med i uppgången och helst att läget förbättras mest för de mest utsatta. Mötena här visar att både regeringar och ”donatorern” (t.ex. US Aid) prioriterar det ger mest utväxling för satsade slantar.   

   Det är stora skillnader både mellan och inom de 33 indonesiska provinserna. Målen ligger långt mer avlägsna för fattiga, landsbygdsbor, de som bor på öarna långt bort från Java och etniska minoriteter, för att ta några exempel. På ön Java bor 135 av Indonesiens 237 miljoner invånare. Det var också Java som fick störst uppmärksamhet i de presentationer som ministeriets företrädare gjorde kring insatser mot barna- och mödradödlighet.      

   Indonesien är imponerande rikt på hälsodata. Det uppdrag vi som forskare vid Epidemiologi och Global (EGH) hälsa åtagit oss ställer krav på avancerade analyser. Inte minst för att vaska fram data som speglar läget för minoritetsgrupper eller geografiskt missgynnade. Docent Nawi Ng, EGH, leder arbetet för vår del (bilden).

Medan Health Ministry analyserar och helst verkar vilja redovisa medelvärden, tittar vi på spridning. Vid nästa möte kan detta bli en intressant kontrast till den officiella rapporteringen.

Sen är frågan om SIDA-projektets analyser kommer att påverka Indonesiens, Kinas, Indiens och Vietnams arbete med Milleniemålen. Frågan lever dock och blir säkert föremål för livliga diskussioner när FN-länderna ska diskutera hur Milleniemålen ska formuleras för perioder efter 2015. 

Fettberikad bland-diet

Av , , Bli först att kommentera 17


   Svensk Livsmedelhandel rapporterar att svensken köper mer av farligare fett samtidigt som sockerkonsumtionen är fortsatt hög. ”Utvecklingen går i fel riktning” säjer dess VD Thomas Svaton. Det som hänt är att svenska folket lyssnat till en kör av locktoner om välsignelsen av att äta mer fett. Men man verkat ha missat det finstilta. Därför äter man massor med fett, samtidigt som man fortsätter med sina gamla vanor.

   Förändringen kanske lättast illustreras i Västerbotten. Där finns unika hälsodata över de senaste 20 åren. Min kollega Margareta Norberg och jag har tidigare i vår reflekterat över de senaste årens fettberikning. Till skillnad från många andra, har vi utmärkta aktuella data att utgå ifrån.

   I mer än 20 år har nämligen primärvården inbjudit länsborna till Västerbottens Hälsoundersökningar (VHU) när man fyller 40, 50 och 60 år. I hälsoundersökningen ingår hälsosamtal med en speciellt utbildad distriktssköterska. Västerbottningarnas intresse för hälsofrågor växer. Under 2011 deltog 73% av inbjudna och hittills har mer än 100 000 Västerbottningar deltagit!

   VHU är unikt i Sverige och i världen. På andra håll får man betala dyrt för en hälsoundersökning. I Västerbotten bjuder landstinget in befolkningen att delta.Hälsosamtalet ger möjlighet att för varje individ bedöma vad som kan öka risken för bl.a. hjärtinfarkter, slaganfall och diabetes och hur detta samspelar med och påverkas av levnadsvanorna. Möjligheter och motivation till fysisk aktivitet, måttligt alkoholintag och rökfrihet diskuteras. Knappast kontroversiellt – men mycket angeläget. Samtalet handlar också om matvanor. Mat, matvanor och hälsa hör samman. VHU-s hälsosamtal bygger på Livsmedelsverkets rekommendationer och det man äter ska vara balanserat så att man gör av med den energi man stoppar in.

   VHU speglar individens egen hälsoprofil. Men VHU speglar också hälsoläget bland alla medelålders. När VHU började i Norsjö 1985 hade Västerbotten landets högsta dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar. Sen dess har hjärt-kärlsjukdomarna kraftigt minskat samtidigt som medellivslängden ökat. Även om liknande mönster ses i övriga landet, har nedgången i Västerbotten i hjärtkärlsjukdomar varit mer markant. Från att ha varit ”sämst i klassen” har länet under senare år kommit ner under riksgenomsnittet i VHU-åldrarna.

   Sjunkande kolesterolvärden och minskande rökning har starkt bidragit till nedgången. Nedgången skedde samtidigt som allt fler drog på sig övervikt eller fetma, här precis som i världen i övrigt. Denna viktökning i VHU-befolkningen avplanade dock 2002-2007. De senaste årens VHU-resultat visar dock på ett nytt och mindre hälsosamt mönster:

• Den nedgående trenden i kolesterol har under senaste åren åter vänt uppåt, hos både män och kvinnor, oavsett utbildningsnivå.
• Det ”onda kolesterolet” (LDL) ökar samtidigt som det ”goda kolesterolet” (HDL) minskar – en riskfylld utveckling.
• Den avplanande trenden när det gäller vikt har nu åter övergått till tydlig viktökning.
• VHU-s matenkät visar att fettkonsumtionen ökat de senaste åren – helt i överensstämmelse med försäljningsstatistiken från livsmedelshandeln.

   Vår slutsats är att en ”klimatförändring” inträffat i Sverige i synen på hälsoeffekter av högt fettintag. Bara på några år har den fått genomslag också i västerbottningarnas matvanor. Problemet är nog inte den mindre grupp som konsekvent följer en ny regim. Problemet är alla de följeslagare som "shoppar runt". Återigen stoppar man i sig mer energi än man förbrukar, därav viktökningen. Då blodfetterna samtidigt försämrats ökar risken för återfall i ett mönster som förknippas med åderförkalkningssjukdomarna, främst hjärtinfarkt och slaganfall, men även med många andra sjukdomar.

   Det som pågår är ett storskaligt experiment. Utifrån distriktssköterskornas tolkningar avhälsosamtalen har allt fler deltagare uppfattningen att de hälsosamma matvanor som VHU förordar utan vidare kan kompletteras med ett rejält ökat intag av mättat fett. Vår tolkning är att det som nu avläses i VHU-statistiken är resultatet av en ny ”bland-diet”: Kolhydraterna fortsätter var primär energikälla samtidigt som fettintaget ökar, blodfetterna försämras och vikten tilltar. Kommande utvärderingar ger besked om de mer långsiktiga konsekvenserna.

   Vad är då ett bättre alternativ? Det vi idag vet är att den som kombinerar ett fysiskt aktivt liv med stort intag av grönsaker, rotsaker, frukt, baljväxter, fullkornsprodukter, fisk, skaldjur, vegetabiliska oljor och magert kött inklusive fågel, och som också minskar saltintaget och minimerar sötsaker i alla former, främjar sin hälsa på gedigen vetenskaplig grund (de nya kostråden).

   Det är bra att Livsmedelsbranschen höjer ett varningen finger.

Global Peak på Universitetet

Av , , 4 kommentarer 20

 Den senaste veckan peakade Epidemiologi och Global hälsa rejält, en av universitetets starka miljöer.

I ONSDAGS Graduation Ceremoni, dvs examen för det internationella masterprogram. Ett 50-tal studenter satte punkt för sina studier (även om det för en del återstår en Masteruppsatsen är slutjusterad och godkänd. Och även om en och annan har en tenta kvar). Glädjen och stoltheten var inte att ta miste på, även om separationsoron också kändes. Huvuddelen har läst tvåårigt program. Några färre det ettåriga programmet. Glädjen över att läst i Umeå var översvallande. Som bekant rankade de utländska studenterna i landet nyligen Umeå universitet som den mest attraktiva studiemiljön i Sverige.

En av masterstudenterna berättade att hon kom till Umeå i tron att det är en isolerad plats. Men insåg snart att nästan hela världen var närvarande vid Umeå International School of Public Health: Studenter från 35 olika länder, många gäster, utländska lärare. En spännande mix av kunskap, erfarenheter, kulturella uttryck, språk, politiska synsätt och levnadsvillkor: ”Umeåmiljön är global”.

Kurskortet från det ettåriga programmets examensdag visar på mångfald. Även om lärarraden längst bak är påtagligt europeisk.

I TORDAGS kom besked om totalt nära 5 nya miljoner till vår verksamhet. SIDA biföll tre ansökningar från några av forskningsmiljöns erfarna forskare:
• Klimatforskare Maria Nilsson och hennes 3 kollegor fick pengar för att arbeta med klimatförändringar och hälsokonsekvenser i samarbete med forskare i Indonesien.
• Senior professor Stig Wall fick pengar för att tillsammans med Karolinska Institutet ska sätta fokus på både kroniska sjukdomar och klimatrelaterade hälsoförändringar
• Docent Nawi Ng fick pengar för att med kollegor utveckla samarbeten kring förebyggande av hjärtkärlsjukdomar i Indien.

I FREDAGS hade vi dubbeldisputation. Två unga vietnamesiska hjärtläkare, Son och Quang, försvarade sina avhandlingar. I vardagslag opererar de kranskärl på hjärtkliniken i Hanoi. Men de tyckte att vården måste ha större ambitioner än att behandla redan sjuka.

Därför har de under drygt 4 år gjort stora befolkningsstudier inriktade på att förebygga hjärtinfarkter och slaganfall. Man har bl.a tittat på de unika erfarenheterna från Västerbottens Hälsoundersökningarna och sedan anpassat det som varit användbart till vietnamesiska förhållanden. Sammantaget bildar deras studier ny grund gör en nationell hjärtkärlsjukdomsförebyggande plan i Vietnam! Det är en alldeles särskild glädje för en forskningsinstitution när doktorander försvara viktiga avhandlingar med bravur! På bilderna är Son uppe till höger och Quang till vänster.

I LÖRDAGS var universitetets vårfest. Två av Epidemiologens nya doktorer promoverades, Ann Sörlin och Le Van Hoi. Och dessutom fick en av våra medarbetare, universitetslektor Joacim Rocklöv, Umeå kommuns fina vetenskapliga pris 2012 för sin forskning kring klimatförändringar och hälsa i ett globalt perspektiv.

På bilden är Joacim överst till vänster, Hoi är därunder och Ann till höger.

Det var en förmån att få vara med på universitetets vårfest 2012 och fira efter en sån vecka. Natten blev kort, då söndagsmorgonens fakirplan inte anpassade sin avgång till festen. Men jag kom iväg till Indonesien och i afton börjar diskussionen med forskarkollegor och politiska beslutsfattare kring ett pågående forskningssamarbete för att utvärdera har långt man kommit med FN:s milleniemål i Indonesien.