Gubbväldet i Vattensfalls koncernledning – kulturen – har länge varit synnerligen självsvåldigt. Genom åren har det varit mycket svårt för ministrar och statens representanter att utöva sitt utflytande. Som bekant avsatte Maud Olofsson förre ordföranden Dag Klackenberg och satte in Lars Westerberg som ordförande för att skapa bättre förutsättningar. Reaktionen uteblev inte…..

Ännu större blev gubbväldets missnöje när Maud Olofsson till sist lyckades få den mäktige VD-n Lars G Josefsson utbytt. Det är klart att sånt svider i vilket gubbvälde som helst. Kan ni tänka er: En orädd kvinna, som inte bara utmanar de gamla strukturerna, utan som också har mage att se till att en förändring genomförs!

Därför dyker nya surdegar upp: Josefsson tyckte att han borde ha ytterligare kompensation för att han fick sparken. Och ordförande Westerberg trodde att det stämde med regelverket att spä på med ytterligare 12 miljoner. 

Vattenfallsfallskärmarna upprör verkligen. Därför är det att Konstitutionsutskottet (KU) nu granskar hela raden av näringsministrar, med ansvar för Vattenfall de senaste 10 åren: Björn Rosengren, Mona Sahlin, Leif Pagrotsky, Thomas Östros och Maud Olofsson.

I väntan på KU-granskningen beskylls Maud Olofsson för att i smyg ha känt till alltsammans: Klackenberg, Josefsson och övriga gubbväldet gör vad man kan för att lägga allt i knät på henne. Livligt påhejade av oppositionen. DI och DN hänvisar till anonyma ”uppgiftslämnare” och Lennart Holmlund i Umeå tar allt som sanning.

Maud Olofsson själv är mycket kritisk till hur styrelsen och ordföranden hanterat frågan. Hon hävdar att fallskärmarna i Vattenfall beslutats bakom hennes rygg. Och att hon, när Øystein Løseth anställdes ställde kontrollfrågan: ”Följer det här riktlinjerna? Och svaret från ordföranden blev ja”. Mot de anonyma ”uppgiftslämnarna” står departementets arkiv och dokumentation om vad Vattenfall informerade henne om – och inte.

Som sagt: KU-granskningen välkomnas. Då kan inte ”uppgiftslämnarna” vara anonyma längre!