Prins Daniel – folkhälsoprins?

Av , , 2 kommentarer 22

I Washington DC inbjöd igår Socialstyrelsen och svenska ambassaden till ett seminarium om vårdgivarnas ansvar för att vården ska ”leverera” mer förebyggande insatser. Från Svensk sida deltog både Prins Daniel, socialminister Göran Hägglund och Socialstyrelsens GD Lars-Erik Holm. Seminariet hölls i vackra House of Sweden.

Sverige visade upp de kommande Nationella Riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder, medan amerikanska hälsoministeriets presenterade Obamas National Prevention Strategy från juni 2011. Seminariet speglade skillnader och likheter. Från svensk sida är slutsatsen att USA tagit ett stort steg framåt. Om det sedan innebär att strategin också kan omsättas i praktiken återstår att se. Hursomhelst gjordes från både svensk och amerikanskt sida bedömningen att samarbetsmöjligheterna nu är stora kring förebyggande och livsstilsinterventioner.

Prins Daniels föredrag och kommentarer imponerade. Påläst, kunnig och engagerad kring preventionsinitiativ som kan få stor betydelse för framtidens hälsoarbete. Inte minst kring funderade han kring barns hälsa och föräldrarnas roll. Han reflekterade också insiktsfullt kring skillnaden mellan ord och handling, både på samhällelig och individuell nivå. Om att planera för att ge hälsan bättre förutsättningar. Det blir intressant följa hur Prins Daniel tar tillvara sin potentiellt unika roll i opinionsbildningen kring preventiva insatser under kommande år.

För Socialstyrelsen och för mig personligen, som lett arbetet att prioritera fram de nya svenska riktlinjerna, var seminariet en fin bekräftelse på att både regeringen och en internationell publik gillade vad de hörde.

Nu är uppgiften att gå från ord till handling.

Hedersdoktorn – en klimatforskande hedersman

Av , , Bli först att kommentera 16

I morgon blir den australiske epidemiologen Anthony McMichael hedersdoktor vid Umeå universitet. Han är en pionjär inom forskningen om hälsorisker som har samband med klimatförändringar.

Professor McMichael är sedan många år en av de mest meriterade och ansedd forskarna i världen inom forskningsområdet. Mellan 1993 och 2006 hade Anthony McMichael en ledande roll i den expertgrupp under FN:s klimatpanel (IPCC) som stod för bedömningen av klimatförändringarnas hälsopåverkan.

McMichael är nära knuten till en av Umeå universitets starka forskningsmiljöer, Epidemiologi och Global hälsa.

I går kväll föreläste höll han sin hedersdoktorsföreläsning på temat ”Klimatförändringar och global hälsa. Historien upprepar sig – men i en större och global skala”. Han gjorde en exposé över tiden och beskrev hur känslig våra livsvillkor är för förändringar i medeltemperatur.

Forskare som studerat en plötslig sänkning av temperaturen i mellanöstern omkring år 540 rapporterar samband mellan medeltemperaturfall på 2 grader och mycket stark påverkan på djurliv, sjukdomsförekomst och död. Aktuell forskning kring en värmebölja i Moskva och västra Ryssland 2010 landar i slutsatsen att 50 000 extra dödsfall där kan tillskrivas klimatförändringar.

Det som kanske uppmärksammades mest var dock McMichaels bedömning att det är i de arktiska och antarktiska områdena som den globala uppvärmningen kommer att bli mest påtaglig under kommande decennier.

 

Farmors bullar

Av , , Bli först att kommentera 26

 

Farmor Olivia bakade de mest underbara bullar. Hon bodde en trappa upp i vårt hus och vi syskon gjorde ofta och gärna besök hos henne för att få njuta. Vi syskon var överens om att farmors bullar var mycket godare än mammas.

Jag tänkte på farmor och bullarna när jag läste att Lennart Holmlund tror ”att EU hela tiden trott mer på Norrbotniabana än vår egen svenska regering”.

Ingen har missat EU-kommissionens viktiga besked att Norrbotniabanan finns med i kommissionens 460 miljarder stora investeringspaket för att bygga ut och knyta ihop infrastruktur för transporter, energi och bredband i EU.

Beslutet var ingen tillfällighet. Kommissionen hade fått ett mycket bra underlag från Åsa Torstensson under hennes tid som infrastrukturminister.

Åsa Torstensson och hennes statssekreterare Leif Zetterberg underströk gång på gång i Bryssel Norrbotniabanans betydelse för den Botniska korridoren. Korridoren som genom att binda samman Finland och Sverige skulle bli en strategiskt viktig transnationell länk i Europas godstransportsystem. Då den går på både svensk och finsk sida och binder samman öst-väst och nord-syd länkar den ihop Sverige, Finland, Norge och Ryssland.

Men det som kanske gjorde störst intryck på EU-kommissionen var en analys av den betydelse som Västerbottens och Norrbottens naturresurser har för svensk ekonomi. När näringsminister Maud Olofsson mötte sina EU-kollegor och kommissionärer insåg hon behovet av tyngre beslutsunderlag. Maud gav därför landshövdingarna Per-Ola Eriksson och Chris Heister i uppdrag att genomföra en analys 2008. Den visade bl.a. att AC och BD 2007 exporterade skogs- och mineralvaror för 260 miljarder kronor, dvs närmare en fjärdedel av Sveriges totala exportvärde. Rapporten bidrog till att många i EU äntligen fick upp ögonen för vilken viktig framtida naturresurs som Övre Norrland utgör för hela Europa.

De dryga 450 miljarder kronor som EU ska spendera på infrastruktur i hela Europa 2014-2020 är visserligen mycket pengar, men måste samtidigt jämföras med de 490 miljarder kronor Åsa Torstensson och Alliansregeringen fick riksdagens att anslå förra året enbart för Sverige under den kommande 10-årsperioden.

Som ni säkert förstått var det mamma och inte farmor som bakat de bullar vi som barn älskade. Mamma bar dom en trappa upp och farmor serverade.

Sverige låg bakom kommissionen viktiga markering. Maud och Åsa bakade bullarna. Nu serverar EU-kommissionen.