Svensk Livsmedelhandel rapporterar att svensken köper mer av farligare fett samtidigt som sockerkonsumtionen är fortsatt hög. ”Utvecklingen går i fel riktning” säjer dess VD Thomas Svaton. Det som hänt är att svenska folket lyssnat till en kör av locktoner om välsignelsen av att äta mer fett. Men man verkat ha missat det finstilta. Därför äter man massor med fett, samtidigt som man fortsätter med sina gamla vanor.

   Förändringen kanske lättast illustreras i Västerbotten. Där finns unika hälsodata över de senaste 20 åren. Min kollega Margareta Norberg och jag har tidigare i vår reflekterat över de senaste årens fettberikning. Till skillnad från många andra, har vi utmärkta aktuella data att utgå ifrån.

   I mer än 20 år har nämligen primärvården inbjudit länsborna till Västerbottens Hälsoundersökningar (VHU) när man fyller 40, 50 och 60 år. I hälsoundersökningen ingår hälsosamtal med en speciellt utbildad distriktssköterska. Västerbottningarnas intresse för hälsofrågor växer. Under 2011 deltog 73% av inbjudna och hittills har mer än 100 000 Västerbottningar deltagit!

   VHU är unikt i Sverige och i världen. På andra håll får man betala dyrt för en hälsoundersökning. I Västerbotten bjuder landstinget in befolkningen att delta.Hälsosamtalet ger möjlighet att för varje individ bedöma vad som kan öka risken för bl.a. hjärtinfarkter, slaganfall och diabetes och hur detta samspelar med och påverkas av levnadsvanorna. Möjligheter och motivation till fysisk aktivitet, måttligt alkoholintag och rökfrihet diskuteras. Knappast kontroversiellt – men mycket angeläget. Samtalet handlar också om matvanor. Mat, matvanor och hälsa hör samman. VHU-s hälsosamtal bygger på Livsmedelsverkets rekommendationer och det man äter ska vara balanserat så att man gör av med den energi man stoppar in.

   VHU speglar individens egen hälsoprofil. Men VHU speglar också hälsoläget bland alla medelålders. När VHU började i Norsjö 1985 hade Västerbotten landets högsta dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar. Sen dess har hjärt-kärlsjukdomarna kraftigt minskat samtidigt som medellivslängden ökat. Även om liknande mönster ses i övriga landet, har nedgången i Västerbotten i hjärtkärlsjukdomar varit mer markant. Från att ha varit ”sämst i klassen” har länet under senare år kommit ner under riksgenomsnittet i VHU-åldrarna.

   Sjunkande kolesterolvärden och minskande rökning har starkt bidragit till nedgången. Nedgången skedde samtidigt som allt fler drog på sig övervikt eller fetma, här precis som i världen i övrigt. Denna viktökning i VHU-befolkningen avplanade dock 2002-2007. De senaste årens VHU-resultat visar dock på ett nytt och mindre hälsosamt mönster:

• Den nedgående trenden i kolesterol har under senaste åren åter vänt uppåt, hos både män och kvinnor, oavsett utbildningsnivå.
• Det ”onda kolesterolet” (LDL) ökar samtidigt som det ”goda kolesterolet” (HDL) minskar – en riskfylld utveckling.
• Den avplanande trenden när det gäller vikt har nu åter övergått till tydlig viktökning.
• VHU-s matenkät visar att fettkonsumtionen ökat de senaste åren – helt i överensstämmelse med försäljningsstatistiken från livsmedelshandeln.

   Vår slutsats är att en ”klimatförändring” inträffat i Sverige i synen på hälsoeffekter av högt fettintag. Bara på några år har den fått genomslag också i västerbottningarnas matvanor. Problemet är nog inte den mindre grupp som konsekvent följer en ny regim. Problemet är alla de följeslagare som "shoppar runt". Återigen stoppar man i sig mer energi än man förbrukar, därav viktökningen. Då blodfetterna samtidigt försämrats ökar risken för återfall i ett mönster som förknippas med åderförkalkningssjukdomarna, främst hjärtinfarkt och slaganfall, men även med många andra sjukdomar.

   Det som pågår är ett storskaligt experiment. Utifrån distriktssköterskornas tolkningar avhälsosamtalen har allt fler deltagare uppfattningen att de hälsosamma matvanor som VHU förordar utan vidare kan kompletteras med ett rejält ökat intag av mättat fett. Vår tolkning är att det som nu avläses i VHU-statistiken är resultatet av en ny ”bland-diet”: Kolhydraterna fortsätter var primär energikälla samtidigt som fettintaget ökar, blodfetterna försämras och vikten tilltar. Kommande utvärderingar ger besked om de mer långsiktiga konsekvenserna.

   Vad är då ett bättre alternativ? Det vi idag vet är att den som kombinerar ett fysiskt aktivt liv med stort intag av grönsaker, rotsaker, frukt, baljväxter, fullkornsprodukter, fisk, skaldjur, vegetabiliska oljor och magert kött inklusive fågel, och som också minskar saltintaget och minimerar sötsaker i alla former, främjar sin hälsa på gedigen vetenskaplig grund (de nya kostråden).

   Det är bra att Livsmedelsbranschen höjer ett varningen finger.