En rad analyser visar att invandrare som grupp är särskilt drabbade av utanförskap. Läget har successivt försämrats under mer än 30 år. Samtidigt finns en bred medvetenhet om att Sverige behöver en ökad invandring för att kunna möta framtidens arbetskraftsbehov.

Därför kärvs en öppenhet för nya lösningar för att motverka det stora utanförskap som drabbat invandrare. Särskild prioritet har åtgärder i segregerade områden. Blundar vi kommer främlingsfientligheten att öka och acceptansen för invandring samtidigt att minska.

För någon vecka sedan föreslog Centerpartiet att en sorts ekonomiska frizoner bör prövas i problemtyngda bostadsområden, främst i våra storstadsområden, för att skapa jobb. En nyckelfråga i detta sammanhang är att underlätta etablering och uppbyggnad av små företag i dessa områden och ge särskilda villkor för de företag som anställer arbetslösa som bor i inom zonerna.

I går gav Alliansens partiledare besked om att det förslag som Maud Olofsson presenterade 19 augusti om nystartszoner i invandrartäta områden nu ska snabbutredas. Tanken är att bl.a. studera erfarenheterna från modeller som provats i USA, Frankrike och Italien.

En tanke är att skatterna ska vara lägre i en nystartszon. I Frankrike slipper exempelvis företagen arbetsgivaravgifter, vinstskatt, fastighetsskatt och sociala avgifter i upp till fem år.

Utredningen kommer att kritiskt granska såväl tidigare internationella erfarenheter som möjliga konsekvenser av en svensk modell. Dessutom måste den typ av gränsdragningsproblem som zonindelningar innebär belysas.

Nystartszoner kan vara en väg.

Sverige har tagit emot många invandrare jämfört med andra länder. Fler behövs för att täcka framtidens arbetskraftsbehov. Utmaningen ligger i att rätta till det stora utanförskap som drabbat våra invandrare. Först och främst måste vi komma tillrätta med de problem vi har i segregerade områden. Blundar vi för dem så kommer främlingsfientligheten att öka och acceptansen för invandring att minska.

Centerpartiet föreslår idag att en sorts ekonomiska frizoner inrättas i problemtyngda bostadsområden, främst i våra storstadsområden, för  att skapa jobb. En nyckelfråga i detta sammanhang är att underlätta etablering och uppbyggnad av små företag i dessa områden och ge särskilda villkor för de företag som anställer arbetslösa  som bor i inom zonerna.

I ett första steg föreslås så kallade nystartszoner på tio platser i landet, just i de områden som har störst problem med arbetslöshet och utanförskap. Om arbetslösheten i dessa områdena kunde pressas ner till riksgenomsnittet skulle 20.000 människor få jobb.

Metoden har tidigare med framgång prövats i USA och Frankrike och borde också med bra resultat kunna prövas i Sverige. Förutom minskad arbetslöshet skulle modellen – om framgångsrik – ge ytterligare sociala mervärden.