Igår afton, fredag, presenterades i Almedalen den pågående utvärderingen av Västerbottens Hälsoundersökningar (VHU) för en bredare publik.

Margareta Norberg, medicinsk koordinator för VHU och adjungerad lektor vid epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, och Yulia Blomstedt, forskare vid epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, berättade om de viktigaste resultaten. Sverker Olofsson modererade mötet på sitt professionella sätt. Intressent var stort. Lokalen var fylld till sista plats trots att det var fredagsafton och många redan lämnat Gotland.

Under de senaste åren har intresset för VHU ökat starkt runt om i landet. Ibland flera gånger i veckan kommer frågor och förfrågningar från landsting och regioner. Därför bestämde sig landstinget för att inbjuda till ett seminarium med rubriken ”Går det att minska hälsoklyftor med prevention?”. Frågan är lika aktuell i FN-skrapan i New York som i Region Skånes högkvarter.

På landstingets hemsida kan du läsa mer om de resultat Margareta och Yulia redovisade. Även om det än så länge rör sig om preliminära resultat, eftersom de ännu inte publicerats internationellt, är resultaten både synnerligen relevanta och världsunika. Hittills har inga stora befolkningsbaserade förebyggande program kunna redovisa några liknande slutsatser:

• Skillnaden i dödlighet utjämnas mellan utbildnings- och inkomstnivåer
• De med kort utbildning/låg inkomst har gynnats mest av programmet
• Primärvården har stor potential för systematisk prevention

Många av deltagarna i seminariet uttryckte stor glädje både över att Västerbotten kunnat genomföra sitt systematiskta preventionsprogram med primärvården som bas, och att det kunnat pågå i mer än 25 år och ända vara högaktuellt!

Västerbottens Hälsoundersökningar lär komma att låta höra av sig en hel del i framtiden!

   Svensk Livsmedelhandel rapporterar att svensken köper mer av farligare fett samtidigt som sockerkonsumtionen är fortsatt hög. ”Utvecklingen går i fel riktning” säjer dess VD Thomas Svaton. Det som hänt är att svenska folket lyssnat till en kör av locktoner om välsignelsen av att äta mer fett. Men man verkat ha missat det finstilta. Därför äter man massor med fett, samtidigt som man fortsätter med sina gamla vanor.

   Förändringen kanske lättast illustreras i Västerbotten. Där finns unika hälsodata över de senaste 20 åren. Min kollega Margareta Norberg och jag har tidigare i vår reflekterat över de senaste årens fettberikning. Till skillnad från många andra, har vi utmärkta aktuella data att utgå ifrån.

   I mer än 20 år har nämligen primärvården inbjudit länsborna till Västerbottens Hälsoundersökningar (VHU) när man fyller 40, 50 och 60 år. I hälsoundersökningen ingår hälsosamtal med en speciellt utbildad distriktssköterska. Västerbottningarnas intresse för hälsofrågor växer. Under 2011 deltog 73% av inbjudna och hittills har mer än 100 000 Västerbottningar deltagit!

   VHU är unikt i Sverige och i världen. På andra håll får man betala dyrt för en hälsoundersökning. I Västerbotten bjuder landstinget in befolkningen att delta.Hälsosamtalet ger möjlighet att för varje individ bedöma vad som kan öka risken för bl.a. hjärtinfarkter, slaganfall och diabetes och hur detta samspelar med och påverkas av levnadsvanorna. Möjligheter och motivation till fysisk aktivitet, måttligt alkoholintag och rökfrihet diskuteras. Knappast kontroversiellt - men mycket angeläget. Samtalet handlar också om matvanor. Mat, matvanor och hälsa hör samman. VHU-s hälsosamtal bygger på Livsmedelsverkets rekommendationer och det man äter ska vara balanserat så att man gör av med den energi man stoppar in.

   VHU speglar individens egen hälsoprofil. Men VHU speglar också hälsoläget bland alla medelålders. När VHU började i Norsjö 1985 hade Västerbotten landets högsta dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar. Sen dess har hjärt-kärlsjukdomarna kraftigt minskat samtidigt som medellivslängden ökat. Även om liknande mönster ses i övriga landet, har nedgången i Västerbotten i hjärtkärlsjukdomar varit mer markant. Från att ha varit ”sämst i klassen” har länet under senare år kommit ner under riksgenomsnittet i VHU-åldrarna.

   Sjunkande kolesterolvärden och minskande rökning har starkt bidragit till nedgången. Nedgången skedde samtidigt som allt fler drog på sig övervikt eller fetma, här precis som i världen i övrigt. Denna viktökning i VHU-befolkningen avplanade dock 2002-2007. De senaste årens VHU-resultat visar dock på ett nytt och mindre hälsosamt mönster:

• Den nedgående trenden i kolesterol har under senaste åren åter vänt uppåt, hos både män och kvinnor, oavsett utbildningsnivå.
• Det ”onda kolesterolet” (LDL) ökar samtidigt som det ”goda kolesterolet” (HDL) minskar - en riskfylld utveckling.
• Den avplanande trenden när det gäller vikt har nu åter övergått till tydlig viktökning.
• VHU-s matenkät visar att fettkonsumtionen ökat de senaste åren - helt i överensstämmelse med försäljningsstatistiken från livsmedelshandeln.

   Vår slutsats är att en ”klimatförändring” inträffat i Sverige i synen på hälsoeffekter av högt fettintag. Bara på några år har den fått genomslag också i västerbottningarnas matvanor. Problemet är nog inte den mindre grupp som konsekvent följer en ny regim. Problemet är alla de följeslagare som "shoppar runt". Återigen stoppar man i sig mer energi än man förbrukar, därav viktökningen. Då blodfetterna samtidigt försämrats ökar risken för återfall i ett mönster som förknippas med åderförkalkningssjukdomarna, främst hjärtinfarkt och slaganfall, men även med många andra sjukdomar.

   Det som pågår är ett storskaligt experiment. Utifrån distriktssköterskornas tolkningar avhälsosamtalen har allt fler deltagare uppfattningen att de hälsosamma matvanor som VHU förordar utan vidare kan kompletteras med ett rejält ökat intag av mättat fett. Vår tolkning är att det som nu avläses i VHU-statistiken är resultatet av en ny ”bland-diet”: Kolhydraterna fortsätter var primär energikälla samtidigt som fettintaget ökar, blodfetterna försämras och vikten tilltar. Kommande utvärderingar ger besked om de mer långsiktiga konsekvenserna.

   Vad är då ett bättre alternativ? Det vi idag vet är att den som kombinerar ett fysiskt aktivt liv med stort intag av grönsaker, rotsaker, frukt, baljväxter, fullkornsprodukter, fisk, skaldjur, vegetabiliska oljor och magert kött inklusive fågel, och som också minskar saltintaget och minimerar sötsaker i alla former, främjar sin hälsa på gedigen vetenskaplig grund (de nya kostråden).

   Det är bra att Livsmedelsbranschen höjer ett varningen finger.

Landstingshuset hade storfrämmande igår. Ingen mindre än chefsredaktören för en av världens allra mest inflytelserika medicinska tidskrifter, the Lancet, var på Umeåbesök.

Richard Horton hade fått kännedom om Västerbottens Hälsoundersökningar (VHU) och ville nu på ort och ställe veta mer om detta internationellt unika program.

Sedan starten i Norsjö 1985 har, som många säkert känner till, nära 140 000  undersökningar genomförts. Mer än 100 000 västerbottningar har deltagit. Nära 40 000 har deltagit två gånger, tex. både som 40-åringar och 50-åringar. En del har till och med hunnit delta 3 gånger under den senaste 20-årsperioden.

Vid tisdagens seminarium i landstingshuset presenterades VHU's uppbyggnad, utveckling och innehåll. Dessutom illustrerades med en hel del spännande resultat.

Under våren 2012 hoppas den forskargrupp som ansvarar för analyserna att vara färdig med en slutredovisning av som uppnåtts sedan 1990.

Richard Hortons besök visar att nyfikenheten är stor kring folkhälsoarbetet i Västerbotten, framför allt när det gäller kroniska sjukdomar. Särskilt intressant är att VHU-modellen kan vara relevant också i ett globalt sammanhang.

Idag svarar de kroniska sjukdomarna slaganfall, hjärtinfarkt och cancer för huvuddelen av dödsfallen även i låg- och medelinkomstländer (utom södra Afrika). The Lancet är idag forskarsamhällets starkaste röst för behoven att förebygga att dessa hälsohot också slår mot de fattigaste.

Richard Horton såg för sin del den beslutsamhet kring förebyggande som länets landstingspolitiker visat prov på under mer än 25 år, som en förebild för hälsopolitiskt arbete.

I veckans Dagens Medicin talar chefsredaktör Mikael Nestius klarspråk till VårdSverige:

- Sluta påstå att hälsokollar inte fungerar - åk till Västerbotten!

- De sjukvårdshuvudmän som menar allvar med att arbeta med förebyggande hälsovård och för en jämlik vård borde ta efter Västerbottens Hälsoundersökningar (VHU).

Det var först i Almedalen i sommar som Dagens Medicin verkligen fick upp ögonen på det imponerande arbetet för att förebygga hjärtinfarkter, slaganfall och diabetes som de senaste 25 åren bedrivits på alla vårdcentraler i Västerbotten. Margareta Norberg, allmänläkaren och VHU-koordinator inom landstinget och forskare vid Epidemiologi och Global hälsa, Umeå universitet, som presenterade VHU vid ett seminarium i Visby.

I DM-ledaren beskrivs de stora framsteg i folkhälsan som gjorts i Västerbottens län sedan de s.k. Västerbottensundersökningarna startade.

- Hälsoundersökningarna och samtalen har lett till att västerbottningarna gått från att vara sjukast i landet till att tillhöra de friskaste, skriver Nestius.

Samtidigt konstaterar Mikael Nestius att "det är alldeles för lite publicerat kring det arbete som sker i Västerbotten, men snart kommer en mer genomgripande vetenskaplig studie."

Och ledaren i Dagens Medicin avslutas med en uppmaning till landets sjukvårdspolitiker:

- Åk till Västerbotten och ta efter deras arbete med hälsoundersökningar!

Läkarstämman hålls i veckan Göteborg med huvudtemat ”Jämlik vård ger bättre hälsa”. En rad symposier och seminarier diskuterar frågan. I ett av seminarierna deltog allmänläkaren och forskaren Margareta Norberg, Epidemiologi och Global Hälsa, Umeå, med att presentera data från Västerbottens hälsoundersökningar.

- Under en 10-årsperiod minskade skillnaden i dödlighet i hjärtinfarkt mellan hög- och lågutbildade i Norsjö, berättade Margareta. Och fortsatte:  Norsjömodellen spreds från och med 90-talet till samtliga kommuner i Västerbotten. Idag ligger länet nästan bäst i landet när det gäller dödlighet i akut hjärtinfarkt.

Och frågan väcks förstås varför det är enbart befolkningen i Västerbotten som får chansen till den här typen av jämlik-hälsa-insatser?

Lars Jerdén, en annan allmänläkare som doktorerat vid vår forskningsenhet, men nu verksam i Falun, resonerade vid samma seminarium om utmaningen att driva fram jämlik-hälsa-insatser.

– Det handlar kanske inte om att hitta särskilda metoder som riktas till socialt utsatta grupper. Det handlar istället om att hitta vårdsystem som gör att vi når alla grupper. Barnhälsovården och mödrahälsovården är exempel på sådana system. Men risken är idag stor att jämlik-hälsa-insatser, typ hälsoundersökningarna i Västerbotten, ändå inte införs - även om alla undersökningar visar att det är bra.

Folkhälsoinstitutet (FHI) ser samma sak och anser därför att förebyggande jämlik-hälsa-insatser kräver särskilt stöd: FHI föreslår därför att regeringen satsar stimulansmedel till några landsting eller regioner som vill testa och utvärdera ”Västerbottensmodellen”.

Enligt DN är det nån läkarmottagning som erbjuder stockholmare hälsokontroller á 5 000 kronor.

De som i ett 08-perspektiv blir en nyhet, har pågått i det här länet i mer än 20 år. Landstingets Västerbottens Hälsoundersökningar (VHU) är en världsunik sak.

Det började i Norsjö 1985. Anledningen var att vi hade landets högsta dödlighet i hjärtinfarkt och  slaganfall:

- ”Västerbottningar är också människor, fast inte lika länge”, sa man då!

Norsjömodellen spreds till kommun efter kommun och 1991 fanns den i hela länet. Sen dess erbjuds länets alla 40-, 50- och 60-åringar till hälsoundersökning vid hälsocentralen.

VHU handlar om att förebygga. Här kombineras provtagning med hälsosamtal där deltagarna träffar en kunnig och erfaren distriktssköterska. Man går igenom värdena och hur det bör tolkas. Man samtalar om vad som eventuellt vore bra att försöka förändra. Ibland handlar det om medicinska problem. I andra fall kanske livets tillkortakommanden. Om undersökningen visar behov om vidare utredning vidare, blir det remiss till läkare eller annan.

Lagen säjer att hälso- och sjukvården både ska förebygga och behandla. Och det gör landstinget i Västerbotten!

I Stockholm är priset 5 000 kronor. Här i Västerbotten betalar VHU-deltagarna en hundralapp eller så.

VHU-deltagarna inbjuds vart tionde år. Hittills har mer än 130 000 hälsoundersökningar genomförts. Och resultaten är uppmuntrande. Medellivslängden har ökat påtagligt snabbt i Västerbotten sedan starten:

- ”Västerbottningar är fortfarande människor, men nu mycket längre”

Tillbaks på jobbet. Härligt träffa arbetskamrater.

Verksamheten vid Epidemiologi och Global Hälsa – en del av Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin - är påtagligt internationell. Som framgår av spalten till vänster består vår enhet av ungefär 50 seniora forskare, lärare och administratörer, 50 doktorander varav ca 35 från låg- och medelinkomstländer och dessutom 80 masterstudenter, de flesta utländska.

Ännu är det mest svenska medarbetare som är åter efter semestern. Men Le Van Hoi, hälsoekonom från Hanoi Medical University, kom till Umeå förra veckan och stannar 6 veckor för att arbeta vidare med de två avslutande artiklarna i sin doktors-avhandling.

Våra doktorander forskar framför allt kring folkhälsorelaterade problem i både Nord och Syd. Och utbytet av erfarenheter är ofta mycket givande. Även om förutsättningar och villkor skiljer är det påfallande hur mycket vi har att lära av varann.

Många i vår del av världen föreställer sig att vår tids stora ’killers’ - hjärtinfarkter och slaganfall -  är farsoter som nästan uteslutande drabbar den rikare delen av världen. Men faktum är att den absoluta merparten av de 35-40 miljoner som dör i kroniska sjukdomar globalt, är från låg- och medelinkomstländer.

När Västerbottens Hälsoundersökningar (VHU) började i Norsjö 1985 var det nog inte många som tänkte sig att dess forskningsresultat också skulle ha bäring för de problem som våra doktorander från Vietnam, Indonesien eller Etiopien brottas med.

Sen dess har de kroniska sjukdomarna ökat dramatiskt, samtidigt som världen i andra avseenden blivit mindre.