Är Västerbotten lönt som län?

imagesGJ6QZR7K

 

Kan inte låta bli att öppet reflektera över Västerbotten i en ny regionindelning, om än en del av er tycker jag borde och sluta bry mig.

Herreligen, det finns väl annat att bry sig i…. men jag säger det igen: Jag är Västerbottning i själ och hjärta.

Västerbotten präglas av fler små och krympande kommuner än något annat län, åtminstone koncentrerat till det vi kallar inlandet. Lycksele är centralort, men är med i den krympande skaran.

Skillnaden mellan kust och inland är likt gröda o torka. Grödan gror och torkan härdar.

Umeå är som en oas i ett övrigt stagnerande eller sinande landskap och alla vi tänkande länsbor är medvetna om detta.

Det är inget lidande för oss som bor inlandet, vi har valt att bo kvar för att vi trivs. Vi härdas av gradvis sinande källor av offentliga resurser. Skatteintäkterna räcker knappt till det som är basalt ,och det basala blir till det vi har råd med.

Kommunerna måste först och främst säkra de lagstadgade kraven från staten som för länge sen har övergivit med sin brist på regionalpolitik.

Ska stora kommuner stötta de mindre i vårt Västerbotten?

Stora kommuner som Umeå och Skellefteå tenderar att vilja tävla och mäta sig med likasinnade, det är lika bra att vi inser det.

De små blir beroende av varandra i ett osunt beroende eftersom alla har tinande resurser. Kommunerna har ett eget ansvar för den lokala tillväxten och det är tufft att stötta andra när man har fullt upp att hålla sig på ytan. Frågan är vem kan vara livbojen för vem?

Västerbottens inlandskommuner präglas av en kombination med sjunkande andel befolkning i producerande ålder och långa avstånd och har en tuff framtid i nuvarande länsindelning. Det är med sorg i Västerbottenshjärtat jag konstaterar det utan att påstå att jag har rätt.

Jag skriver detta i Schweiz.  Schweiz är ett myller av byar och städer med levande landskap och kossor. Jag påstår inte att Schweiz går att jämföra med Sverige om än vissa västlänningar brukar blanda ihop dem, men skillnaden bli uppenbar.

Jag vet inte om kommunsammanslagningar är att föredra, men att fortsätta som det är nu är i alla fall inte hållbart.

Tänk flöden, arbetsmarknadsområden, pendlingsmöjligheter och där har vi svaren.

Var kan man bo med tillgång till arbete som går att kombinera på samma dag över tid. Bo o arbeta på samma dygn med viss tid i bil, buss eller tåg. Där är svaren.

Att Övik o Umeå utvecklar samarbeten grundar sig på samma sätt som Skellefteå o Piteå, Nya frodiga bekantskaper över länsgränserna. Bo o arbeta.

Men hur bli det med inlandet, där det är för långa avstånd inom nuvarande län?

5 kommentarer

  1. PG Johansson

    vi behöver fundera över konstitutionen. Jämförelser med andra länder haltar. Våra kommuner är suveräna – politikernas rådighet slutar vid kommungräns. Vi behöver mer av ”kantoner” eller dylikt, snacket om regioner är tandlöst. Ett nytt statsskick med ny fördelning av rätt och skyldighet behövs!

    • Malin (inläggsförfattare)

      Så kan det nog vara PG. Det blir intressant att se vad utredningen kommer fram till. Frågan är hur regionerna eller vadd de ska kallas ska styras. Att kommunpolitiken är kopplad till partier ser jag som ett av problemen men frågan är hur det kan styras demokratiskt o nära folket?

  2. Rubin Söderlund

    Klart att alla har rätt att ha åsikter. Jag tror att du är något på spåret där du sitter och spånar över glesbygdens problem. Avstånden och glesheten kommer inte att lösas genom en regionförändring eller förstoring, det är lika långt mellan Lycksele och Sorsele hur man än ändrar på gränser och regioner. Vad som däremot behöver ses över är bland annat skattesystemet som idag gynnar stora befolkningscentra främst i Mälardalen.
    Skatteutjämningen som Stockholmarna klagar så över och som anses utarma Huvudstadens ekonomi kan man jämföra med den statliga skatten som vi betalar. Momsen som betalas in från Lycksele kommun till Staten är i runda tal ca en halv miljard som administreras upp i de delar som har statliga verksamheter. vad vi får tillbaka är 30 jobb i Skattekontoret i Lycksele. Sen får vi tillbaks 250 miljoner i skatteutjämning. Detta är bara en del av skattesystemets verkan. Ta och räkna på hur mycket vi betalar ut i olika Skatter och hur mycket vi får tillbaka av de olika skattemedel som vi tillför centralmakten. Ta sen och räkna på värdet på de tillgångar som vi bidrar med (Skog vatten malm, mm mm.) Dra sedan bort de som staten bidrar med och se skillnaden.
    Följ pengarna. Ett klassiskt sätt att förstå samhället eftersom befolkningsströmmarna följer pengarna, detta är de flesta ekonomer överens om. Välståndet bildas inte där varor produceras utan dit pengarna tar vägen. Med pengar följer makt.
    Rubin Söderlund

  3. Rubin Söderlund

    Eftersom min förra kommentar ej blev antagen så försöker ja igen

    Ja du har så rätt avstånden mellan orterna krymper om vi ändrar ett par gränser och Kommunalråden tycker det blir det bara bättre.. En sammanslagning mellan Lycksele och Storuman skulle säkert minska avståndet med flera mil. Om alla har en riktigt positiv attityd så hamnar säkert Lycksele mellan Storuman och Stensele. Men då måste vi vara positiva till oss i Världsklass.
    Vi kanske ska ska gå´tillbaka till vad Kommunerna ska syssla med enligt samhällskontraktet som bestämts i folkvalda församlingar. Vård av de gamla och svaga, skola, lite planering, och samhällsservice. Samt att vi ska på ett positivt sätt hålla budget. Vist kan man leva på gamla lagrar då man låg i framkant och allt såg ännu positivare ut men andra får betala, Gamlingar och Skolbarn.
    Din Positive vän Rubin.

    • Malin (inläggsförfattare)

      Rubin, jag är inte så aktiv på nätet eftersom jag är utomlands för nörvarande. Vill svara dig ett längre svar med det kommer efter den 18/8
      På återhörande

      Din positive vän Malin

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.