Ett enat Sverige kräver ett delat styre

Kräver ett enat land delad styrning?

Läser artiklar i DN från Harpsund och reflekterar över att regeringen verkar ha svårt med självrannsakan.  En ytterst dålig egenskap anser jag för alla former av ledare.  Regeringen håller fast vid sin agenda och tar inte intryck av den alltmer infekterade opinion som ständigt ökar kring flykting och integrationspolitiken. Jag anser att det inte är ett bra sätt att ta ansvar för Sverige. Ett Sverige som bli alltmer polariserat både mellan stad o landsbygd och mellan de som ser nya medmänniskor som ett hot eller som en möjlighet. Eller helt enkelt anser att Sverige ska ta ett solidariskt ansvar för människor på flykt.  Medier rapporterar dagligen om människor som flyr från fattigdom och krig till ett överlevande i Europa. Människor har i alla tider utvandrat för att hitta en bättre plats när livsvillkoren blivit för tuffa. Nu är det Europas och Sveriges tur. Andra kontinenter har hjälpt oss tidigare. Det är Pay Back time.

Vi människor behöver ledare. Vi behöver ledare som står för solidaritet och medmänsklighet. Jag tror att människors strävan mot ett gott liv i gemenskap och solidaritet är större än att stigmatisera och utestänga. Men det kräver en politik som gynnar ett jämlikt och inkluderande samhälle.

Vi som bor i sk avfolkningsbygder, dvs där andelen som flyttar ökar och tyvärr ofta representeras av unga kvinnor, är beroende av en mer sammanhållen politik och ledning. Vi behöver alla inflyttare men för att integrationen ska fungera behövs bostäder, arbetstillfällen och god matchning på arbetsmarknaden.

Regeringens förslag att höja bensinskatten slår hårt på oss som lever i inlandet. Inte på mig som har cykelavstånd till jobbet men på de som bor o arbetar i två olika kommuner. Deras arbetsdagar blir dyrare. Vardagen fördyras och därmed livet. Beslutet tas från ett Stockholm med politiker som har svårt att inse hur det slår på redan avfolkningshotade delar av landet de regerar.

Vi lever i ett uppdelat Sverige o har så gjort i decennier. Symtomen börjar bli alltmer uppenbara och ett främlingsfientligt parti lockar sympatisörer på grund av att det inte hänger ihop. SD tjänar på att landets senaste regeringar varit odugliga på att ta hänsyn till att vi är ett differentierat land.

Eftersom ett helt Sverige verkar vara svårt att leda kan en tänkbar lösning vara att dela upp makten från Stockholm. Sveriges Riksdag kan bli flera med politik som stämmer med regionernas behov. Regionalpolitiken är död i Sverige o ett sätt att blomma upp den är att strukturera om. Jag fattar att det inte är gjort i en handvändning men jag fattar också att nuvarande ordning inte håller.

I Norrlands inland behöver vi en helt annan politik än i Skåne oberoende av partipolitik.

Vi behöver olika insatser för att utvecklas som tydligen inte ses från ett Stockholmsperspektiv, oavsett regering.