Tänk att det gick bra med näringslivsdagen även om det kändes som att alltför mycket kunnat gå snett. Att få hit Tina Thörner från Schweiz utan att Dakarrallyt gått snett, flyget och tåg kunde starta trots snöoväder i hela Svergie och kanske mest södra där de förmodigen är lite mindre förberedda än vi i norra eftersom vi normalt har betydligt mera vinter. Nu blev det lite försening men tur nog hade vi 6 timmars reservtid och det behövdes till sista minuten. Tåget skulle anlända till Vännäs kl 6 på morgonen och kl 4 hade vi vår första telefonträff, brorsan och jag, han skulle köra och hämta och jag skulle göra frukost. Då fick vi klart att tåget var drygt 1 timma försenat. Det blev en timmes vila till sen åkte han iväg jag läste VK sen åkte jag in för förberedelse. Då kom nästa bud, 2 timmar till försening. Synd om han som fick vänta  i Vännäs men jag kunde åka göra mera förberedelser i föreläsningslokalen. När det var endast 2 timmar kvar började jag faktiskt bli lite nervös hur det skulle gå. Hörde inombords många röster." Vad var det vi sa, hur kan dé där funka" Då kom budet, " Vi är på väg". Skyndsamt ner till brorsan och duka fram, pastrami, vindelrökt skinka, rökt kött mm. Kändes lite fel eftersom det var frukost planerad för kl 8 på morgonen och nu var det ju lunchtid. Men inga problem hon hade ju inte fått mat på nästan 20 timmar så otroligt nog var en stor macka med ägg med ICA-s rökta dillkaviar och youghurt med hjortron gjorde succe. Återigen ringde det inombords Tänk om mamma levt 3 månader till då hade hon sagt" Inte kan du väl bjuda en världsstjärna på fil och smörgås hemma hos brorsan! Va´skall hon tycka om Åsele". Men det gick ju jättebra. Tur nog fick vi avsluta med princesstårta eftersom brorsan fyllde år! Sen blev det hektiskt iväg för att hinna till föreläsningen och vi var där en kvart i förväg. Helt lugnt tyckte Tina. Sen fick vi höra en helt fantastiskt föreläsning. Passade som hand i hansken för alla oss som skall få upp Åsele i Svenskt Näringslivs rankinglista. Sen var det fullt ös ända till avslutningen kl 19. Då kom jag på. Sjutton heller hon skall ju resa nästan ett dygn till och matställena är stängda. Vad gör vi?. Jo men Peter var jag där.Klart vi följer Peter hem för en snabbtinad middag til Tina och vi andra får en kopp kaffe. PO som skulle skjutsa ner Tina till Vännäs såg lite pressad ut när det var knappt 1, 5 timmar kvar till tågavgång. Men som tågtrafiken är så kl 22 fick vi höra 1 timma till försening.Vi skulle nog stannat hos Peter en timma till för det hade varit trevligt att lyssna lite mera på henne jämfört med att sitta vid en tågstation

För några veckor sedan har vi skype med kamera på hemmadatorn. Familjen är spridd över världen och vi kan sitta och samtala och ser varandra hela tiden precis som om vi var i vart sitt rum i samma hus. Idag har även Peter plockat ihop kameran och laddat ner skype så nätet mellan släkten växer för varje vecka. Jag ser faktiskt ingen användning av den vanliga telefonen längre. I morgon skall jag försöka koppla in den nya kameran för bilden i den gamla är inte speciellt skarp. Skönt med ett veckoslut så får man småpyssla lite i husbygget igen och sen i morgon kväll är det träff i bygdegården får vi spåna fram lite nya ideér kring vårt jobb med narurupplevelser kring Lomsjö

Idag var jag ledig från jobbet så då var det dags att igen börja jobba på huset som vi bygger upp. När det var massor med jobb var det naturligt att hålla ett bra tempo på kvällarna och måla, tapetsera och fixa men när nästan allt var klart och tidspressen försvann då var det lätt att skjuta resten på framtiden. Även om det inte kändes lockande i morse  kände jag att nu måste jag bara komma igång igen. Sen är det praktiskt med mobilen det går precis lika lätt att göra upp med deltagare i kurserna som om jag satt i skrivbordet på kontoret, Speciellt nu är det bara en vecka kvar innan projektet skall vara helt klart. Det blev 2 nya grupper bestämda idag. Målet var 50 deltagare undr året och nu med de studieresor vi gör denna vecka blir det fler än 130 och det känns häftigt.Nästa lördag kommer Tina Thörner till Åsele och vilken tur att det inte hände en olycka under Dakar-rallyt. Jag måste erkänna att det var rätt många timmar nattsömn som missades för tänkt om…hon inte kan komma på grund av nån skada. Var gör vi då?  I morgon måste vi försöka göra lite mera reklam för Teater Schratch för jag har hört att den skall vara kanon. Kostar vi på är det ju roligt om så många som möjligt får ta del av alla häftiga saker som faktiskt händer även i Åsele.

Tänk att vädret kan skifta så fort. Från flera bistra dar med – 34 då det är nästan ett heltidsjobb att bära ved och elda för att hålla temperaturen inomhus, till att idag bli en helt underbar solig dag med endast några minusgrader och ett jättefint sparkföre. Till och med hunden Dexter tyckte att sparkturen var helt toppen och dessutom mycket spårsnö där älgar, renar, rävar och en hare hade korsat vägen på ett flertal ställen och toppen av allt var en ihjälkörd tjäder där bröstet fanns kvar att knapra på. Nu känns det att vi går mot ljusare tider. Vårt nybildade småviltsjaktområde fungerar också rätt bra. Inga stora sensationer eller massdöd som många hade förutspått har inträffat utan tvärtom. Själv kan jag inget om jakt utom att det är väldigt gott med viltkött så jag kanske skall gå en kurs i skytte får framtiden visa om det blir några orrar och tjädrar i grytorna. För att förbättra området finns det deltagare som tycker att vi skall utöva viltvård. Okunnig som jag är undrade ja då "Hur gör man"? Jo fick jag höra att man kan bygga skärmskydd för tjädrar! Det lät jätteintressant eftersom vi under några år byggt jättefina skärmskydd, Sven-Gunnars modell, på vackra ställen men då med tanke på friluftsfolk.  Vi får ta itu med lite kurser nu för att få fram hur de skall se ut och sen bygga några för att få koll om det nästa vinter kommer några tjädrar på plats. Eller det kanske går att få till redan innan våren för att testa om de är attraktiva under tjäderspelen. Andra viltvårdande åtgärder fick jag höra var att skjuta rävar, mårdar och minkar. Vem vill göra det? När ingen vågar bära en mössa gjord i skinn tror jag det blir svårt att hitta någon jaktlysten rävjägare. Vi får tänka ut nåt listigt……..

För några dagar sedan handskottade vi upp en liten skridskobana för småttingarna i byn. Samtidigt pågick byaplogningen och som tur var såg plogarn vad vi höll på med och kom ner med trakton och gjorde en större bana. Ungarna tyckte det var jätteroligt med en traktor på sjön och tänk att isen höll! Vi stod och pratade om gamla tider och plogarn kom då på att förlänge sen var det vissa vintrar en bilbana på sjön. Det kändes rätt vansinnigt just då att vi idag skulle göra en bilbana men under nattmörkret kännde jag att jag måste ner och mäta istjockleken för det vore rätt häftigt…. Sagt och gjort. Det visade sig att det var 30 cm is och ett litet bud till plogarn så blev det ett faktum. Nu skall vi bara låta det frysa till ordentligt under banan och sen riktigt finslipa den och sen….jaa vad kan det leda till?

I morse var det, som tidigare i veckan, minst 300 orrar i björkarna kring gården. När man ser att småviltsjägarna skjutit några få troféfåglar senaste månaden tycker jag lite synd om dem. Men nu är det ju tydligen inte det viktigaste att ha en fågel med sig hem utan det mest viktiga är att det är  det villebråd som eftertraktas. Det känns lite som jag skulle vilja göra ett kontrakt med dem att "skjut lite flera fåglar kan jag köpa överskottet av er" och kanske spåna fram nåt nytt spännande försäljningsobjekt. Jag får nog studera lite mera och lära mig göra nåt riktigt eftertraktat av fåglarna om det skall bli en storsäljare för Lomsjö! Ikväll hade vi en pubafton i byn och här kom vi fram till många roliga lösningar på vår framtida turismagenda.

Tänk jag trodde att några få skulle komma och såg i min inre syn att all korv och tilltugg som jag inhandlat skulle nog bli kvar och vi skulle sitta några få kring ett bord  men tänk så fel jag hade. Intresset är betydligt större än jag kunde föreställa mig att  umgås med varandera i byn, i första hand, men sen också att försöka tillsammans hitta nya infallsvinklar hur vi går vidare med vår utveckling i byn. Jätteintressant! En liten vår i sikte!