Igår gick Umeå Idrottsgala av stapeln. Här är jag på bild med Roland Carlsson, näringslivschef, Umeå kommun. En mycket trevlig tillställning där vi hyllade våra framgångsrika idrottare i Umeå . Individuellt och lag.

När Borås Tidning under våren förre året genomförde en undersökning om vilken svensk kommun som hade flest framgångsrika damidrottslag så stod det klart att Umeå kommun är överlägsen etta. Bland våra framgångsrika klubbar på damsidan kan vi räkna Umeå IK i fotboll, IKSU och IBK Dalen i innebandy och Udominate i basket.

Vi har också politiskt över blockgränserna varit överens om vikten av att satsa på idrott. Det gör Umeå till en bättre plats att bo på. En annan viktig sak som förtjänar att nämnas är Idrottshögskolan vid Umeå universitet, som är landets bredaste. Idrottshögskolan har ca 800 idrottsstudenter och av dessa är ca 240 elitidrottare med individuellt elitidrottsavtal, som ger studenterna anpassad studiegång.

I stort som smått bidrar detta och mycket annat till att lyfta Umeå som idrottsstad.

Den här veckan har moderaterna i Umeå, via Elmer Eriksson, lämnat in även denna motion.

Motion

Mer fysisk aktivitet för eleverna i skolan

Umeå kommun är ett gott exempel när det gäller fokus på ungas hälsa. Det är viktigt att främja mer rörelse och man arbetar med att integrera det hälsofrämjande arbetet som en del av kommunens verksamheter.

Men i en tid i vårt moderna samhälle där vi sitter allt mer stilla väcks tankar om vad mer vi kan göra för att motverka det faktum att stillasittande leder till ökad risk för att drabbas av bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes.

Idag är 15-20 procent av alla mellan 2 och 20 år överviktiga eller feta i Sverige och då fysisk aktivitet är en del av en människas livsstilsmönster som grundläggs tidigt i livet måste vi börja fundera på vad mer vi kan göra för att motverka denna utveckling. Ett sätt kan vara att ha mer rörelse på schemat i skolan/fritids.

Forskningen visar att elever som rör på sig regelbundet får bättre resultat i skolan och att det blir mer lugn i klassrummet när eleverna får röra på sig mer under skoltid. Enligt uppgift är det vanligaste för landets grundskolelever att ha en till två lektioner i Idrott och Hälsa varje vecka. Det ligger under de rekommendationer som finns kring fysisk aktivitet för unga, som säger att man ska motionera minst en timme varje dag. Stillasittandet på ungdomars fritid har under en lång tid ökat. En ambition som visat sig framgångsrik är att införa fysisk aktivitet dagligen på schemat. Det behöver inte vara traditionella idrottslektioner varje dag, men det ska vara planerade aktiviteter som alla elever deltar i. Genom att satsa på mer fysisk aktivitet under skoldagen förbättras både elevernas studieresultat och deras hälsa

Fysisk aktivitet bidrar till stärkt benstomme, fysik, förbättrad koordination, balans och uthållighet – dessutom kan det innebära minskad risk för ångest och depression. Det är också så att aktiva barn mår och lär bättre vilket leder till bättre skolresultat, vid sidan om själva hälsovinsten.

Ett tydligt exempel på detta är Bunkefloprojektet vars idé bygger på att göra idrott och hälsa till en naturlig del av vardagen. 96 procent av eleverna som rört sig 45 minuter om dagen i skolan var behöriga till gymnasiet, vilket ska jämföras med 89 procent i jämförelsegruppen. Bland pojkarna var skillnaden så stor som 13 procent vilket betyder att pojkars och flickors betyg var mer likvärdiga bland idrottseleverna än i kontrollgruppen. Pojkarna i idrottsgruppen hade dessutom signifikant högre betyg i svenska, engelska, matematik samt i idrott och hälsa än i kontrollgruppen. När man mätte motorisk förmåga som balans och koordination var skillnaderna mycket stora framförallt bland pojkarna där det skilde så mycket som 44 procent enheter mellan idrott- och kontrollgrupp.

Att stärka den fysiska och mentala hälsan kan öka koncentrationsförmågan och till och med påverka kognitiva funktioner, det vill säga förmågan att tänka, känna och lära. I exempelvis Norge, Danmark och Finland har man sedan tidigare ökat på antalet timmarna för idrott och hälsa i skolan och följer detta nu noggrant för att eventuellt vidta fler åtgärder; kanske är det därför man har lägre andel överviktiga barn? 

Mer rörelse i skolan behöver inte nödvändigtvis innebära fler ”vanliga” idrottslektioner i idrottshall utan kan innebära promenader, fotboll, discodans, hopprep med mera.

Att göra rörelse till en naturlig del av vardagen ger barnen en bättre start i livet, det ökar chanserna för en hälsosam livsstil, och en bättre och viktigare förutsättning kan man knappast få.

På statlig nivå verkar man vara ganska överens om att något måste göras inom detta område och det är nog bara en tidsfråga innan vi får in mer rörelse/hälsa på schemat i skolan, till exempel genom ändring av läroplanen. Detta bör dock inte hindra oss ifrån att ligga steget före och redan nu titta på vad mer vi kan göra inom området.

Med anledning av ovanstående yrkar undertecknad

Att utreda möjligheten till mer fysisk aktivitet inom skolan/fritids enligt motionens intentioner

Umeå 2016-02-05

Elmer Eriksson

Viceordförande i För- och grundskolenämnden

Moderaternas viceordförande i För- och grundskolenämnden i Umeå, Elmer Eriksson, har lämnat in denna motion till kommunfullmäktige.

Motion

Försöksverksamhet med betyg från åk 4

Den 11 februari 2015 presenterade regeringen och Alliansen en kompromiss kring en försöksverksamhet med betyg från grundskolans årskurs 4. Det är hundra skolor över hela landet, i områden med olika socioekonomiska förutsättningar, som får delta i försöket. Skolorna ansöker hos Skolverket om att få delta i försöksverksamheten som startar 2017.

Moderaterna anser att betyg är ett viktigt verktyg för att tydligt ange hur elever ligger till och sänder viktiga signaler om stödbehov. Med betyg ökar också skolans fokus på kunskapsresultaten. Därför vill vi att Umeå kommun, genom en eller flera grundskolor, ska delta i försöksverksamheten med betyg från årskurs 4.

Förvaltningen borde få i uppdrag att i dialog med kommunens grundskolor inleda det arbete som behövs för att en eller flera skolor i Umeå snarast ska kunna skicka in ansökan om deltagande i försöksverksamheten.

Med anledning av ovanstående yrkar jag

att kommunfullmäktige ställer sig positiv till en försöksverksamhet med betyg från årskurs 4, i en eller flera grundskolor, i enlighet med skrivningen i motionen.

Umeå 2016-02-05

Elmer Eriksson (M)

Viceordförande i För- och grundskolenämnden

Igår åkte jag ner till Stockholm över dagen. Vi hade möte på partihögkvarteret i Gamla Stan – landets alla moderata länsordföranden och partiledningen med vår partiledare Anna Kinberg i spetsen. Även partisekreterare Tomas Tobé var på plats.

Allt som allt en bra dag. Genomgång och diskussion om det politiska läget, sakfrågor, opinionsläget etc. Även rent organisatoriska frågor avhandlades, nytt 4-års avtal mellan länsförbunden och riksorganisationen antogs, liksom några block som kretsade kring det nya medielandskapet och medlemsvärvning. Stort som smått.

Det känns bra att partiet är på rätt väg. Både sakpolitiskt och opinionsmässigt.

Pressmeddelande 2016-02-08

Ågren i ny nationell M-arbetsgrupp

Den moderata partiledningen har utsett sju ledande kommunala företrädare i landet att ingå i en arbetsgrupp, som ska komma med förslag på hur partiets kommunpolitik ska utvecklas mot bakgrund av den pågående flyktingsituationen. Umeås kommunalråd Anders Ågren är en av de sju.

Vi står inför stora utmaningar i landets kommuner. För att hantera dagens ansträngda flyktingsituation krävs handlingskraft och utveckling av nya konkreta politiska förslag. Jag välkomnar att partiledningen utsett denna grupp och det känns positivt att få vara en del av detta arbete, säger Anders Ågren i en kommentar.

Den kommunala utvecklingsgruppen ska ta fram reformförslag på följande områden: Byggande och bostäder, integration, skola och utbildning, jobb och arbetsmarknad.

På samtliga av dessa områden finns i dag lagar och regleringar som försvårar kommunernas möjligheter att på ett effektivt och verkningsfullt sätt kunna hantera flyktingsituationen såväl som andra utmaningar kopplade till områdena. Moderaternas uppfattning är att regler inte ska hindra, utan i stället underlätta kommunernas arbete. Arbetsgruppens fokus ska därför vara att lämna förslag på hur regelverket kan förbättras för att skapa förutsättningar för ett starkare Sverige.

Arbetsgruppen ska ha ett brett perspektiv, se till hela landet och ta hänsyn till kommunernas skiftande förutsättningar vad gäller till exempel arbetsmarknad och befolkning. Arbetsgruppen leds av Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg.

Antalet turister till Umeå fortsätter att öka enligt preliminära uppgifter från Tillväxtverket.  Det är mycket glädjande nyheter. Många hade ju annars förväntat sig att vi skulle få se en nedgång efter 2014.  Antalet övernattningar på hotell och vandrarhem i Umeå år 2015 ökade med 7, 2 procent jämfört med 2014. Det är främst svenska besökare som ökat i antal men även andra nationaliteter fortsätter att öka. De flesta utländska besökarna kom från Finland, vilket återigen understryker vikten av en fungerande färjeförbindelse mellan Umeå och Vasa.

Hur som helst – en mycket bra utveckling för besöksnäringen, inte minst med tanke på att året vi jämför med var ett mycket framgångsrikt kulturhuvudstadsår.

Besöksnäringen ökar kontinuerligt i Sverige och antalet jobb blir fler i denna framtidsbransch. Turismen och handeln är områden där många unga får sitt första jobb, något som är viktigt för möjligheten att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Det är också en bransch där många väljer att starta företag. Trots den expansion som turismen har visat de senaste åren är näringen fortfarande i sin linda och har stor utvecklingspotential. Som Norrlands största stad och tillväxtmotor har Umeå stor potential beträffande besöksnäringen. Shoppingturism är en sorts turism som ökar i takt med att handel och turism samarbetar allt mer. Av detaljhandelns försäljning består hela tio procent av de pengar som turister spenderar. Det finns alla förutsättningar för att den siffran kan öka än mer. För de regioner som vill växa och har höga tillväxtmål är turismen en bransch som inte får nonchaleras. IKEA öppnar ju i Umeå i slutet av denna månad och kommer att bli ytterligare en viktig pusselbit i detta.

Umeå är en fantastisk stad – nu måste vi se till att ännu fler får uppleva det!

Vid kommunfullmäktigesammanträdet i januari varnade jag för att landstinget snart skulle komma med propåer om att få inleda utdelning av fria sprutor till narkomaner i Umeå. Tyvärr verkar jag ha blivit sannspådd snabbare än väntat.

I lördagens VK kan vi läsa om att hälso- och sjukvårdsnämnden väntas ta beslut om detta på onsdag .

Detta är ett mycket olyckligt vägval! Från moderat sida är vi bekymrade över den drogliberala våg som sprider sig över västvärlden. Knarket vinner mark. Attityderna ändras.  Västerbottens läns landsting har numera ställt sig positiva till införandet av sprututbytesprogram. Man var dock inte eniga politiskt. Frågan om att dela ut fria sprutor till narkomaner, har avfärdats av Umeå kommunfullmäktige såväl 2007 som 2013. Både Moderaterna och Socialdemokraterna har haft en enad front i denna fråga.

Nu aktualiseras frågan på nytt. Vi moderater står fast vid vår gemensamma uppfattning. Vi ska hjälpa narkomaner att komma ur sitt missbruk – men vi ska inte hjälpa dem att fortsätta knarka genom att dela ut fria sprutor. 

Varje dag dör en person i Sverige till följd av sitt missbruk. Överdoser, olyckor, självmord och organskador är alla mycket tragiska och allt för vanligt förekommande följder av narkotikamissbruk. Men det offentliga – i detta fall landstinget – bör inte tillhandahålla verktyg för fortsatt missbruk och indirekt medverka till att de patienter som vi finns till för att vårda, istället avlider till följd av sitt missbruk. Landstinget måste ta ansvar för helheten inte bara se till en del av problemet.

Vi ska satsa på vård, förebyggande arbete. Vi ska hjälpa narkomaner att komma ur sitt missbruk – men vi ska inte hjälpa dem att fortsätta knarka genom att dela ut fria sprutor.  Vi ska satsa på förebyggande och uppsökande insatser, på information och testning, på rådgivning och på vaccination.

Malmö, Norge och Danmark är exempel som ofta förekommer som bra eller dåliga exempel i diskussioner om sprutbyte för injektionsnarkomaner. Alla har sprutbytesprogram, men med varierande grad av smittspridning. Malmö har en lägre andel hivsmittade än Stockholm, Norge en högre. Resultaten av de olika verksamheterna visar inte på något enhetligt utfall. Även Canada har negativa erfarenheter från Vancouver och Montreal där det har visat sig att deltagare i sprutbytesprogram smittades i högre grad än de som inte deltog (I Montreal 1995 hivsmittades 16 procent av dem som deltog i program jämfört med 5,8 procent av dem som inte deltog).

I den konsultrapport som överlämnades till landstinget i Stockholm för några år sedan föreslogs sprutbyte på prov som en av sju åtgärder för att minska smittspridningen av hiv och hepatiter bland injektionsmissbrukare i Stockholm. Men den rapporten visade också, precis som flera andra rapporter, att sprutbytesprogram långt ifrån säkert minskar spridningen av blodburna smittor.

Aktiva insatser för injektionsnarkomaner ska ske utan sprututbyte. Vi anser att Landstinget ska lägga kraften på förebyggande och vårdande insatser såsom information, testning och vaccinering, inte på att underlätta fortsatt missbruk. Landstingets roll är att vårda och hjälpa sjuka, inte att tillhandahålla redskap som allt för ofta leder till en för tidig död. Som beslutsfattare och medmänniska är det viktigt att ha dessa människoliv i åtanke. Det allra största problemet för narkotikamissbrukare är fortfarande narkotikan och dess konsekvenser, inte bristen på rena sprutor.

Här i Umeå har vi debatterat förslaget om fria sprutor till narkomaner i omgångar. I Danmark har man sedan många år delat ut fria sprutor till narkomaner. 2010 var man redo för nästa steg: gratis heroin. Då öppnades nämligen en klinik i Köpenhamn där heroinister ska kunna få två sprutor heroin gratis varje dag, på skattebetalarnas bekostnad. Gratis heroin ges sedan tidigare till missbrukare i en rad länder i Europa, så Danmark är inte unikt. Samma debatt pågår förövrigt i vårt eget land. Jag hoppas verkligen inte att Sverige väljer den här knarkliberala vägen. Att kapitulera för knarket är inte den väg Sverige ska ta.

Låt oss hålla fast vid den svenska modellen med en restriktiv narkotikapolitik, såväl i landet som helhet som i Umeå, där fokus ska vara på vård och inte på fria sprutor och gratis heroin.

Det är ju inte alltid man hinner blogga om allt som händer under veckorna, snarast är det väl så att man får vara glad om man hinner ge vissa ögonblicksbilder av aktuella frågor som debatteras. Tempot är högt inom politiken. Därför tänkte jag bara som hastigast lägga upp några bilder här från den senaste veckan. Bilden ovan är från ett seminarium som arrangerades av Svenskt Näringsliv på Rex i tisdags. Frågor om arbetsmarknad, företagsklimat, kompetensförsörjning var på tapeten.

I onsdags träffade jag, Hans Lindberg och vår stadsdirektör Jonas Jonsson bl.a. den finska ambassadören i Sverige (tvåa från vänster på bild) och huvudfokus var såklart Kvarkentrafiken. Det har kommit många negativa signaler under veckan, men än är matchen inte över.

I torsdags var det Morgonpasset på Äpplet, Folkets Hus. Välbesökt. Vi fick lyssna till Mona Edström-Frohm om de satsningar som görs på Volvo Lastvagnar i Umeå. De är på hugget!

Avslutningsvis en bild från idag, lördag, när jag och hustrun passade på att gå ett varv i centrum. En av årets höjdpunkter är ju Umeåmästerskapen i snöskulptur – detta år var inget undantag!