Jag skriver på Aftonbladet.se tillsammans med andra moderata kommunalråd från olika delar av landet om behovet av ett nationellt tiggeriförbud. Bifogas nedan.

(foto: TT)

Vi vill ha ett nationellt tiggeriförbud, Löfven

Det är olyckligt att tiggeriet är på väg att normaliseras i Sverige. Att tigga är inte en väg ut ur fattigdom, och vi hade aldrig accepterat att tusentals svenska medborgare försörjde sig på det här sättet. För oss är det uppenbart att Sverige behöver ett nationellt tiggeriförbud.

Till skillnad från många andra EU-länder är tiggeriet närmast oreglerat i Sverige. Därför har också tusentals EU-medborgare sökt sig hit för att tigga. Inte sällan är detta organiserat av kriminella nätverk som exploaterar redan utsatta människor. Polisen beskriver hur dessa människor också riskerar att utnyttjas i bland annat prostitution. Tiggeriet kommer med ett pris – det kan vi inte längre blunda för.

Regeringen säger sig vilja motverka tiggeriet. Vissa förslag har lagts fram i syfte att försvåra för tiggarna och enskilda ministrar har uppmanat allmänheten att inte skänka pengar. Men ett svårt samhällsproblem kräver tydligare ledarskap än så.

Väljarna har rätt att förvänta sig att regeringen klarar av att hantera även känsliga frågor. Det handlar ibland om att fatta svåra beslut som inte blidkar alla grupper och intressen.

Vi är väl medvetna om att tiggerifrågan är moraliskt svår, men Löfvens regering kan inte vara en passiv åskådare. Idag tvingas enskilda människor och våra kommuner att hantera problem som Socialdemokraterna undvikit på grund av interna motsättningar. Det är inte ett ansvarsfullt agerande av ett regeringsbärande parti.

Via media har det framkommit att Socialdemokraternas interna kris tyvärr fått partiledningen att vackla om tiggeriet. Tidigare har det rapporterats om att modeller med avgiftsbelagda tillstånd har diskuterats inom S. Modellen bygger på att tiggare måste ansöka om tillstånd för sin verksamhet.

Det kan låta som en väg framåt – och en möjlighet för kommunerna att ta itu med det problem som staten inte förmått lösa. Nackdelen är dock att ett offentligt ansökningssystem för tiggeri etableras. Det signalerar att tiggeri är acceptabelt som försörjning. En annan trolig effekt är att tiggeriet helt enkelt flyttar från en kommun till en annan.

Istället bör staten ta sitt ansvar. Så kan vi undvika att olika regler införs i olika kommuner och att myndigheter belastas av tillståndsansökningar för tiggeri. Ett nationellt förbud är både enklare och effektivare.

Socialdemokratins vacklande i tiggerifrågan väcker också frågor. Har partiet inte dragit lärdom av flyktingkrisen 2015? Det blev då smärtsamt uppenbart att ett EU-land som inom unionen för en kraftigt avvikande politik får svåra problem. Detsamma gäller tiggeriet i dag. Sverige kan inte fortsätta ha en politik som avviker för mycket från övriga EU-länder och sedan låta kommunerna ta konsekvenserna.

Det är hög tid att Stefan Löfven sätter ner foten om tiggeriet. Innan valet vill vi se ett förslag om ett nationellt tiggeriförbud från Socialdemokraterna. Vi vill inte ha en halvmesyr med lokala ansökningssystem som återigen bollar över ett svårt problem till oss i kommunpolitiken.

Anna König Jerlmyr, oppositionsborgarråd, Stockholm

Jonas Ransgård, kommunalråd, Göteborg

Fredrik Ahlstedt, kommunalråd, Uppsala

Elisabeth Unell, oppositionsråd, Västerås

Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande, Helsingborg

Peter Jutterström, kommunalråd, Jönköping

Anders Ågren, kommunalråd, Umeå