Hot, hat och våld ökar mot förtroendevalda

Hot, hat och våld ökar mot förtroendevalda. Det är en allvarlig utveckling som måste få ett stopp. Förskjutningen av tonen i det demokratiska samtalet påverkar demokratin och har visat sig leda till självcensur, att inte våga ta obekväma beslut eller att inte vilja engagera sig politiskt. I förlängningen hotar det demokratin.

På onsdag morgon kommer jag att delta i ett panelsamtal om detta arrangerat av SKL, så jag har ägnat lite tid på förmiddagen till förberedelser.

Det finns mycket att göra!

Fakta om hot, hat och våld mot förtroendevalda (PTU 2017)

– Var fjärde förtroendevald i fullmäktige och riksdag utsattes någon gång under år 2016 för hot, hat eller våld inom sitt uppdrag. Det var en ökning med fem procentenheter från 2012.

– Var femte förtroendevald hade någon gång under 2016 valt att censurera sig själv.

– Nästan var tredje förtroendevald som varit med om en händelse av utsatthet hade någon gång valt att censurera sig själv. Vid upprepade händelser ökade andelen som censurerat sig själva.

– Aktiva och synliga förtroendevalda var mest utsatta. De var ofta hel- eller deltidspolitiker, som hade ordförandeposter i nämnd eller styrelse eller hade exponerats mycket i media. Kvinnor som hade en ordförandepost var mer utsatta än män i samma position.

– Över hälften av de förtroendevalda som utsatts rapporterade inte detta till någon. När de rapporterade handlade nästan hälften av händelserna om hat, hot eller våld. Oftast rapporterades händelserna till en säkerhetsansvarig inom partiet eller inom den politiska församlingen.

– Endast var femte förtroendevald (19 procent) polisanmälde händelser av hot, hat och våld.

– Bara fyra av tio förtroendevalda (41 procent) polisanmälde våld, skadegörelse och stöld.

– Förtroendevalda anmälde bara 16 procent av fall som de upplevt som hot och trakasserier.

Källa: Politikernas trygghetsundersökning 2017 (PTU). Brå 2017:9.