Stoppa rånvågen mot unga!

personrån

Allt fler utsätts för personrån i Sverige. Mest drabbade är våra unga mellan 16-19 år. Under natten till onsdagen gick det så långt att en 18-åring i Göteborg mördades, i samband med att han och en kompis blev rånade.

S/MP-regeringen har även på detta område tappat kontrollen.

De allra flesta rånen sker på allmänna platser som gator, torg, parker eller liknande. Det handlar om brott som är ofta sätter djupa spår hos den som drabbas. Även föräldrar, vänner, skolkamrater och andra unga berörs. Samtidigt är det bara hälften av personrånen anmäls och allt för många av brotten förblir ouppklarade.

Moderaterna har flera konkreta förslag för att stoppa rånvågen:

 1. Straffen för rån behöver skärptas. Idag är det lägsta straffet för rån ett års fängelse. Vi vill höja det till lägst ett år och sex månader.

 2. Satsa på fler civila poliser för att bättre kunna övervaka riskmiljöer. Polisen bör fokusera särskilt på så kallade hot spots, platser och tider där personrån begås i hög utsträckning.

 3. Ökade möjligheter för polisen att vid behov kunna publicera bilder på gärningsmän.

 4. Resurser för en fyrdubbling av polisens kameraövervakning i syfte att klara upp fler brott och öka tryggheten.

 5. Mer anpassade och ändamålsenliga åtgärder för unga lagöverträdare under 15 år. Omhändertagande med stöd av lagen om vård av unga bör bli aktuellt i fler fall.

Regeringen har tappat kontrollen. Det är dags att vi tar tillbaka den.

6 kommentarer

  1. Brorson

    1. ”Idag är det lägsta straffet för rån ett års fängelse.” Svar: Idag är lägsta straffet för rån åtta månader, om gärningspersonen fyllt 21 år, och sex månader om han / hon är under 21 år, och förmodligen inget straff alls om han / hon är under 18 år. ;Men även den som är under 21 friges väl efter 2 / 3-delar av den utdömda strafftiden, d.v.s. efter fyra månader? Moderaternas förslag torde därmed innebära nästan en fördubbling av tiden i fängelse för den som fyllt 21, och mer än så för den som är under 21. Bra!

    2. Det känns inte rättssäkert att bli gripen av en civilklädd person, som påstår att han / hon påstår sig vare polis. Jag förstår problemet att inga brott begås på just den platsen, om uniformerad polis finns inom synhåll. I varje fall bör uniformerad polis finnas på plats inom någon minut efter gripandet. Jag föreslår en kraftig utbyggnad av polisens volontärverksamhet. Volontärerna tillkallar polisen, så snart de ser att ett brott har påbörjats.

    3 – 4. Exempelvis vid överfallsvåldtäkter vid busshållplatser. Syftet ska vara att gärningsmännen grips omedelbart efter brottet.

    5. ”Omhändertagande med stöd av lagen om vård av unga bör bli aktuellt i fler fall.” Nej, det håller jag inte med om. Vårdinrättningar ska inte användas som fängelser. Inte ens Moderaterna vågar förslå att fängelser ska kallas fängelser. Särskilt illa är det när kriminella och icke kriminella, som också kan ha ett vårdbehov, blandas på samma vårdinrättningar, vilket är vanligt förekommande. Till och med att våldtäktsmän har placerats på samma vårdinrättningar som våldtäktsoffer, som blivit våldtagna eller sexuellt utnyttjade på nytt. Utan att gärningsmännen blivit straffade för sina nya brott, eftersom de också redan varit dömda till vård.

    Jag föreslår i stället att straffbarhetsåldern sänks från 15 till 12 år och att det byggs särskilda ungdomsfängelser för brottsdömda personer under 16 år. Självklart anser jag att ”ungdomsrabatten” för dömda i åldern 18 – 21 år, ska avskaffas, men att en ”ungdomsrabatt” för dömda under 18 år införs enligt följande:
    75 % straffrabatt för dömda som fyllt 12 men inte 14 år.
    50 % straffrabatt för dömda som fyllt 14 men inte 16 år.
    25 % straffrabatt för dömda som fyll 16 men inte 18 år.

    Den som åberopar låg ålder som skäl för straffreduktion ska ha bevisbördan, att han / hon verkligen är så ung som vederb. påstår, exempelvis genom födelseattest från hemlandet. Den, som är under 15 år och saknar föräldrar i Sverige, bör skickas tillbaka till föräldrarna eller annan vårdnadshavare i hemlandet. Så unga personer ska inte göra långa utlandsresor på egen hand. Och de ska inte stjälas från sina föräldrar av ”välmenande” svenskar.

    Unga och nyblivna lagöverträdare ska självfallet inte blandas med äldre och erfarnare brottslingar, som lär upp de unga. Jag upprepar mitt tidigare förslag att 2 / 3-delsfrigivningen ska ersättas med en möjlighet att byta ut den sista tiondelen av straffet mot frivård under intensivövervakning under dubbelt så lång tid. Den som har dömts till fängelse i tio år, ska kunna välja mellan att sitta i fängelse i tio år och därefter vara helt fri, eller sitta i fängelse i nio år och därefter stå under intensivövervakning under två år, eventuellt med elektronisk fotboja.

    Det är fullständigt feltänkt att den, som nyligen har dömts till ett längre fängelsestraff, ska ”återanpassas till samhället” redan i början att strafftiden – då han / hon snarare har att anpassa sig till den fängelsevistelse om väntar. Återanpassning till livet i frihet ska ske i slutet av strafftiden.

  2. Brorson

    Umeås egen världsrevolutioner skriver nu att traditionella sossar måste ta strid om partiet. Svar: Traditionella sossar har alltid tagit strid mot trotskister och andra våldsförhärligande revolutionsromantiker. Dessa har länge nog – i egen intresse – urholkat påföljderna för de grövsta brotten.

    Återvändande IS-krigare slipper straff, trots att de har lösgjort delar av Irak och Syrien och utropat till en självständig stat, till ett ”kalifat”, som var avsett att bli början till ett världskalifat. Samma brott riktat mot den svenska staten hade bestraffats med livstids fängelse – oavsett om slutmålet varit ett världskalifat eller den trotskistiska permanenta revolutionen. Det som även Trotskijs rival om makten, Stalin, ville men var realist nog att inse att han inte skulle lyckas med.

    Vilken är då Umeå-trottarnas kritik mot MP, som torde vara det svenska parti, som har största överseende med de värsta brottslingarna? MP vill bl.a. krympa spännvidden mellan kortaste och längsta straff. Trottarnas, som det verkar, enda kritik mot MP verkar gå ut på att det bland partiets medlemmar och väljare finns muslimer, ”som inte kan skilja mellan religion och politik”. Det är ju rena skrämselpropagandan, att vi kommer att påtvingas grymma ”sharialagar”, om MP får styra. Hittills har vi alltså sett motsatsen, vad gäller MP:s inverkan lagstiftningen.

    Läste idag om två domar i två olika länder, i det muslimska landet Marocko och i det ”postkristna” Sverige. En marockansk domstol har dömt två terrorister till döden för mord på två skandinaviska turister. Eftersom ingen dödsdom har verkställts i Marocko väntas även dessa domar att omvandlas till livstids fängelse. Begreppet ”nåd” finns kanske också i sharia? I Sverige har en man dömts till fängelse i arton år, d.v.s. i prakten tolv år, för mord på en annan man, plus flera andra brott, bl.a. brott mot griftefrid (styckning), grovt vapenbrott och övergrepp i rättssak (hotat vittne till mordet).

    Naturligtvis påverkar religionen rättsuppfattningen och lagstiftningen, och det är inget att skämmas för eller försöka dölja eller ändra på grunden, oavsett vilken religionen är. Såvida vi inte talar om IS` vantolkningar av islam. Vad som händer när alla religioner förbjuds är Sovjetunionen och dagens Kina bra exempel på. Och även Jan Hägglunds sätt att genom något slags ”guilt by assoociation” (den klassiska kommunistiska bevismetoden) peka ut politiska motståndare som farliga samhällsfiender – för att de inte har sopat igen spåren efter olämpliga Facebook-vänner.

    Jag tvekar inte att säga att Sverige bör bevaras som ett kristet land – varmed jag givetvis inte menar tvång att alla ska vara troende kristna. Tvång är ö.h.t ingen kristen frälsningsmetod. I den mån religiös trång har förekommit i kristna länder, vilket tyvärr HAR varit mycket vanligt, har de berott på statens användning ar religionen som medel att genomdriva den statliga politiken. Men syn på brott och straff utgår från av den av kristen rättsfilosofi präglade klassiska straffrättsskolan

    Vars grundprincip är Ju grövre (och ju fler) brott, desto hårdare (eller längre) straff. Eventuella strafflindringar ska vara sakligt motiverade och lätta att förstå av både medfångar och allmänheten.
    Nuvarande ”dalt” med kriminella undergräver rättskänslan, inte minst bland de kriminella själva. Jag har talat med ett mindre antal ex-kriminella och hört massor med intervjuer med både ex-kriminella och fortfarande kriminella personer. De har alla sagt samma sak: Att straffen ska vara rättvisa.

  3. Brorson

    Jag väntar nu bara på att den person ska höra av sig, som tidigare har klagat på att Moderaterna saknar trovärdighet p.g.a. agerandet under Reinfeldt-tiden. Min motfråga är Vem ska vi lita på, om vi inte ens kan lita på Moderaterna, som nu uppenbarligen ångrar tidigare försummelser? Jag stödjer i stort sett alla initiativ från M inom det rättspolitiska området, med undantag för förslaget till fler LVU-placeringar av unga lagöverträdare. LVU ska vara för ungdomar i riskzonen, men ännu inte själva har begått något brott.

    I stället föreslår jag sänkt straffbarhetsålder från femton till tolv år, särskilda ungdomsfängelser och ”straffrabatt” för lagöverträdare under arton år (se föregående kommentar) Om man är tillräckligt mogen för att säga ”Du kan inget göra, för jag är minderårig” är man också tillräckligt mogen för att ta sitt straff. Och vem har sagt att vistelsen i ungdomsfängelset INTE ska vara mer vård än straff? Inte jag. I Sverige är vi redan bra på att ersätta straff med vård i olika former. Jag har deltagit i många beslut om tvångsvård för icke-kriminella personer, och tycker att rättslösheten för dem, särskilt för de icke-kriminella, som får psykiatrisk tvångsvård (LPT), är en skandal.

    Vi hade en 14-åring, som skickades till LVU, eftersom han hade ”figurerat” i många polisutredningar, men aldrig fått sin skuld till ett enda brott fastställd av någon domstol, eftersom han var minderårig. Att ha varit misstänkt en gång, räcker för att finnas med i polisens misstankeregister, särskilt om man finns i utkanten av något kriminellt gäng. Även om en ung person faktiskt har begått ett brott är det inte bra om han straffas eller vårdas för brott, som har begåtts av någon annan i gänget. Vilken rättsuppfattning får de? Och vad tror de om möjligheten att bli ”återanpassade till samhället”?

    En 69-årig miljöpartist mördades nyligen av en ”ensamkommande” man (19 år) från Afghanistan, som hon förmodligen försökt rädda från utvisning dit. Det hade väl varit bättre om hon blivit dömd för ”hindrande av laga åtgärd” (som inte är ett brott idag, om det inte handlar om personer som rymt från fängelse eller psykiatrisk tvångsvård) i stället för att bli mördad. Också ett slags straff. Media påstod att han var ”psykiskt sjuk” och klagade på att ”volontärer” måste ge vård när samhället brister.

    Men det är väl bara att anmäla sig hos polisen eller Migrationsverket, så får man vad man behöver under återstående tid i Sverige? ”Välmenande” flyktinghjälpare medverkar till att tidigare asylsökande, som fått avslag, börjar begå brott, fastän det är sällan som de själva drabbas. Det är lätt att inte ”räcka till”, när man ställer upp ideellt, speciellt om skyddslingen vill ha pengar till knark.

    På biblioteket hittade jag häromdagen en bok ”en alldeles svensk historia”, som huvudsakligen handlar om gruppvåldtäkter och andra gruppvis sexuellt ofredande av unga flickor, en del så unga som elva år, under en musikfestival i Stockholm 2015. Samma saker hade hänt vid samma festivaler under tidigare år. Förövarna var nästan alla afghaner. Men alla, public service, alla fyra Stockholms-tidningarna och Stockholms stad, som var arrangör, hade mörklagt. Ingenting sipprade ut, förrän samma saker, upprepades (efter inspiration från laglöshetens Sverige?) i Köln några månader senare.

    Motivet till mörkläggningen var den allmänna uppfattningen bland våra präktiga svenska politiker, byråkrater och journalisteratt alla afghanska män gör så, att det är deras ”kultur”. Vilket dock är helt obevisat. En man, som våldtar i Afghanistan, kan räkna med att bli ihjälslagen av den våldtagna kvinnas klan. Men i Sverige finns inte ens ett straffhot, utan på sin höjd milda övertalningar om kvinnans egen vilja, att hon ska vara med på det. Låt mig citera Trump, som försvarade muren mot Mexico med ”De skickar inte sina bästa”. Kanske samma sak

  4. Brorson

    I går var årsdagen för attentaten i Norge. Vilken påföljd fick Anders Behring Breivik, som bedömdes som psykiskt normal och hade begått sina brott med vett och vilja, fullt medveten om vad han gjorde?

    Om jag minns rätt vill Moderaterna även avskaffa ”mängdrabatten” för dem, som begår många brott. Någon ”mängdrabatt” finns emellertid inte i Sverige, däremot ”absorption” som innebär att straffen för övriga brott ”absorberas” av straffet för det grövsta brottet. Utan ”mängdrabatt”, om han hade dömts till fulla straffvärdet för vart och ett av de nästan åttio brotten, hade Breivik dömts till fängelse i närmare 1600 år. Så länge lever ingen människa.

    Jag har själv föreslagit att en mängdrabatt införs, enligt följande. Den, som har begått flera brott, ska dömas till fulla straffvärdet för de tre grövsta brotten (nr 1 – 3), till halva straffvärdet för de därpå följande tre grövsta brotten (nr 4 – 6) samt ytterligare straff för de ytterligare brotten, beroende på antal och hur grova, men inte mer än att den totala strafftiden ryms inom en människas maximalt möjliga livslängd, vilket för Breiviks del hade blivit fängelse i 95 år. Han hade i så fall kunnat bli fri tidigast vid 127 års ålder och hade med absolut största sannolikhet avlidit i fängelset.

    Moderaternas förslag om lägsta straff för rån på 1,5 år (för den som fyllt 18?) i kombination med mitt förslag om ”ungdomsrabatt för brottslingar UNDER 18 år, hade lägsta straff för en 17-åring, som begått fyra rån mot andra ungdomar, blivit fängelse i 3,5 år, inkluderat mängdrabatt för det fjärde rånet. Lägsta straff för den, som fyllt 18, hade blivit 5.25 år.

    I Norge kan ingen dömas till fängelse under mer än 20 år, oavsett antal brott. Breivik dömdes emellertid till ”förvaring” under 21 år, med möjlighet till förlängning med fem år i taget, om han vid de tidpunkten fortfarande bedöms kunna begå nya brott. Detta betyder att Breivik kan bli fri tidigast 2032 och med viss sannolikhet kommer att friges 2037 eller 2042. Förvaring fanns i Sverige före 1981, men kallades här ”internering”. Interneringen avskaffades för att det ansågs fel att straffa någon för ännu ej begångna brott, vilket det ej var fråga om. Bör inte samhället ha möjlighet att skydda sina medborgare mot brott av ”obotliga” återfallsförbrytare, utan att dessa klassas som ”psykiskt sjuka” av någon ljugande doktor?

    Även fullt friska personer kan begå fasansfulla brott. Jag har ägnat mycket tid åt att bekämpa fördomar om psykiskt sjuka, att de skulle vara speciellt brottsbenägna. Dessa fördomar och den allvarliga diskriminering, som dessa fördomar leder till, är ett stort hinder för psykiskt sjukas tillfrisknade, för deras möjligheter att återgå till ett normalt liv och komma i egen försörjning.

    Att döma alla, som har begått något brott, om än grovt, till fängelse på livstid som gardering mot återfall i brott, ter sig inte heller lockande. Jag tycker att vi i stället måste våga ta diskussionen om återinförande av internering som en särskild skyddsåtgärd efter det egentliga straffet. Internering bör kunna utdömas på 10, 20 eller 30 år eller på livstid. Och ska naturligtvis kunna upphävas av en särskild domstol, om skälet till interneringen har upphört.

Lämna ett svar till Ulf Parde Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.