Flyget är viktigt för Umeå!

Goda flygförbindelser är viktiga för Umeå och för hela Norrland. Det är betydelsefullt för näringslivet, studenterna och för alla som flyger i jobbet och på fritiden att det går enkelt och snabbt att resa från Umeå till andra delar av landet.

I morse var jag på Morgonpasset på Rex där temat var ”Umeå – knytpunkt för utveckling”. Vi fick bland annat lyssna till B-O Lindgren, som är flygplatschef vid Umeå Airport. Han berättade om Umeå Airport och vilka visioner som finns för flygplatsens utveckling. Hans Johansson, försäljningschef på flygbolaget BRA, talade om hållbart resande och de innovationer som finns för att minska flygets klimatpåverkan. Han berättade att BRA flyger på höjder under 8000 meter, med syfte att undvika så kallade höghöjdseffekter.

Under morgonen fick också information om ett intressant projekt som heter Elise (Elektrisk lufttransport i Sverige). Projektetsamordnar utvecklingen av elektriska flygplan i Sverige. I framtiden kommer vi att kunna resa med elektriska flyg, vilket kommer minska flygets klimatpåverkan och göra våra resor mer hållbara. Inte nog med att elektriska flyg kommer att leda till lägre koldioxidutsläpp, så kommer det även att minska buller. Elflyg är inte allt för långt borta och förhoppningsvis kan det inom några år bli en verklighet att resa med elflyg vid kortare resor i landet. Mycket positivt!

Flyget står för ungefär 4% av människans globala klimatpåverkan enligt Naturvårdsverket. Av Sveriges koldioxidutsläpp står idag inrikesflyget för omkring 1 %. Vi moderater tycker att det är viktigt att betona att det är utsläppen som flyget för med sig som måste minska och inte själva flygresorna. Moderaterna vill satsa mer på forskning och utveckling. Med hjälp av nya innovationer kan vi minska flygets klimatpåverkan och resa mer hållbart.

En kommentar

  1. Brorson

    Det får väl vara någon måtta på fantasierna, ändå. Varför inte sätta vingar på ångloken, så flyger de också. Jag kan lova dig att det skulle fungera rent tekniskt. Det bevisades redan under 1870-talet, när ett ryskt ångflygplan lämnade marken och flög en lika lång sträcka som bröderna Wrights berömda bensinmotorflygplan 1903, som felaktigt hyllas som världens första flygning med en maskin, som var tyngre än luft.

    Att det ryska ångflygplanet inte fick någon efterföljare berodde på tsarens omdöme: ”Flygmaskiner kommer aldrig någonsin att få någon militär användning”. Men vetskapen om att man faktiskt varit först i världen och att det hela hade stoppats av ett undermåligt politiskt system, fortsatte att gnaga på de ryska ingenjörernas sinnen. Rysk flygindustri idag tillhör de främsta i världen, med världens största transporthelikopter (lyftförmåga 20 ton) och världens förmodligen mest effektiva skogsbrandbekämpningsflygpan (BE-200), som Kalifornien velat köpa, men inte fått tillstånd att köpa av federala importmyndigheter.

    Detta mätt i kubikmeter vatten, som BE-200 hinner hämta upp från något vattendrag och ösa ut över den brinnande skogen, innan maskinen måste landa för att fylla på nytt flygbränsle. Det räcker med c:a 1 km fri vattnyta (och sådana vattenytor finns det gott om i Sverige, inte minst i de norrländska älvarna) för att fylla på dubbelt så mycket vatten, som de rent kassa brandbekämpningsflygplan, som Sverige har lånat in från Sydeuropa, när svenska skogar har brunnit. Jetdrivna BE-200 flyger mer än dubbelt så fort, som de europeiska vattenbombarna och har alltså mindre än halva insatstiden och kan hämta vatten längre bort, utan längre transporttider från vattenkälla till brandplats.

    Ryssarna utvecklar nu en efterföljare till BE-200 med ännu bättre flygegenskaper, vilket torde innebära en chans för Sverige att köpa begagnade BE-200, som torde duga bra för svenska förhållanden, Om länder, som drabbas av svåra skogsbränder (Jag tänker särskilt på Kalifornien) hade fått köpa det bästa som finns, i stället för att hindras av storpolitiska handelshinder, hade kanske Gretas klimatstrejker inte fått så många anhängare. Min åsikt är att flyget ska användas, när flyget är överlägset allt annat, men till det räknar jag varken elflyg eller inrikesflyg Umeå – Bromma.

    För det handlar inte bara om vad som är tekniskt möjligt, utan om vad som mest lönsamt och mest miljöeffektivt. För det står ju helt klart att ett effektivt brandbekämpningsflyt släpper ut mindre koldioxid än brinnande skogar. Och det står också klart att ett effektivt flyglinjesystem, där allt inrikesflyg till / från Stockholm koncentreras till Arlanda ger större trafiknytta i förhållande till miljöpåverkan än nuvarande uppsplittring på två flygplatser i Stockholms-området.

    Flyget kan aldrig bli miljövänligt, men kan göra mer eller mindre miljöskada. Och då är det rena dumheter att reducera maskinernas nyttolast med tunga batterier för eldrift, eller med flygbränslen med lågt energi-innehåll i förhållande till bränslets egen vikt. Sådana bränslen bör förbehållas dieseldrivna godståg, som för övrigt är eltåg med ombordproducerad el, eftersom bränslets vikt har en helt försumbar (knappt mätbar) påverkan på tågets lastförmåga.

    De mest energi-effektiva bränslena ska förbehållas flyget, om vi vill ha kvar flyget men minska flygets miljöpåverkan i förhållande till nyttolasten. Sluta fantisera! .

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.