Billigare att vara med i a-kassan

Av , , 1 kommentar 9

I december, fick vi läsa att arbetslösheten fortsätter att sjunka i Sverige. Det är naturligtvis bra nyheter. Men hur bra vi än lyckas med att bekämpa arbetslösheten under den här svåra tiden som pandemin inneburit, så måste vi även ha en lösning för dem som blir arbetslösa.

Vid arbetslöshet ska det finnas en ekonomisk trygghet och stöd till omställning. Den som blir arbetslös ska inte bli fattig! Under den här mandatperioden har den s-ledda regeringen därför höjt ersättningsnivåerna i a-kassan, minskat antalet karensdagar och höjt inkomsttaket i ersättningen.

Nu tar vi nästa steg. Regeringen återinför skattereduktionen på medlemsavgiften till a-kassan så att det ska vara billigare att vara med. 3,9 miljoner människor berörs och i genomsnitt innebär det 415 kr per medlem och år.

En stark a-kassa är inte bara bra för individen, utan hindrar även tillväxten av en låglönemarknad. Genom att inte bara bekämpa arbetslöshet utan också erbjuda en rimlig ersättning till de arbetslösa, begränsar vi tillgången till billig arbetskraft som är villig att ta jobb för låga löner. Därmed tvingar vi företag att erbjuda rimliga löner och arbetsvillkor, vilket är bra för strukturomvandlingen. En ekonomi där jobben erbjuder bra löner, leder också till högre skatteintäkter som kan finansiera höga välfärdsambitioner.

Men då krävs inte bara en hög a-kasseersättning, utan även att så många som möjligt går med i a-kassan, så att de är försäkrade om de skulle bli arbetslösa. Därför måste vi vidta åtgärder som gör att fler går med i a-kassan.

Skattereduktionen på a-kassan avskaffades en gång i tiden av den borgerliga alliansregeringen under Reinfeldts ledarskap. Borgarna utsatte arbetslöshetsförsäkringen för enorma försämringar. Skattereduktionen på avgiften togs bort, ersättningen sänktes, kvalifikationskraven skärptes, och avgifterna chockhöjdes (i vissa fall upp till 200%).

400 tusen personer tvingades lämna a-kassan efter den borgerliga regeringens avgiftshöjning 2007. När finanskrisen sedan slog till och många förlorade sina jobb, var de helt oförsäkrade. Samtidigt införde den borgerliga regeringen försämringar i sjukförsäkringen, som ledde till massiva utförsäkringar. Helt plötsligt så skulle sjuka konkurrera med friska arbetslösa om jobben. Detta för att underlätta för företag att få tag på billig arbetskraft genom att tvinga arbetslösa och sjuka att ta låglönejobb med dåliga arbetsvillkor.

Högerns sysselsättningspolitik är skadlig både för de arbetslösa men även för ekonomin i stort, och i förlängningen för välfärden.

Vi däremot kommer fortsätta kämpa för att nå full sysselsättning men även för att utveckla våra socialförsäkringar så att den som av ngn anledning inte kan arbeta, ändå ska kunna ha en trygghet. Det är bra för individen men också för samhället i stort.

Snart kan bluffreorna bli ett minne blott

Av , , Bli först att kommentera 2

Igår meddelade finansmarknadsministern Max Elger (s) att regeringen föreslår ett förbud mot ”fulreor”.

Det var på tiden, tycker jag. Alla har nog varit med om att man sett saker på rea med ”rabatterade” priser som ändå känns väldigt höga för att vara rabatt. Det kan stå typ ”50% REA” på etiketten, men ändå är det nya priset nästan lika hög som det annars brukar vara. Affärerna höjer ju priserna innan de sänker dem igen och kallar det för rea. Helt galet att det där kan vara tillåtet! Det är ju lurendrejeri.

Nu lägger regeringen ett förslag som skickas nu på remiss till Lagrådet i syfte att sätta stopp på bluffreor och tvinga företagen till ökad transparens. I förslaget ingår bl a att:

  • När varor reas måste det tidigare priset framgå, och då handlar det om vad det lägsta priset på produkten varit de senaste 30 dagarna.
  • Företag kommer inte att kunna köpa upp evenemangsbiljetter med hjälp av botar för att sedan sälja dem vidare till ett högre pris.
  • Sökmotorer och jämförelsesajter ska tydligt upplysa hur de rankar olika tjänster och produkter. Kundrecensioner på nätet måste vara mer transparenta och de måste komma från riktiga konsumenter.
  • Utökade möjligheter för domstolar och tillsynsmyndigheter att utfärda sanktionsavgifter.

Enligt förslaget föreslås den nya lagen träda i kraft 1 juli 2022. Skulle den inte röstas ner av den borgerliga majoriteten i riksdan, kan vi snart få ett stopp på fulreorna. Men borgarna har tidigare röstat ner förslag på beställning av det privata näringslivet, så man ska inte ta segern i förskott. Men förhoppningsvis får vi snart en lagstiftning som stärker konsumentens ställning genom att tvinga företagen till ökad transparens.

SD är helt ute och cyklar om vad personal och chefer i Region Västerbotten anser om hbtq-diplomering

Av , , 1 kommentar 7

Man upphör aldrig att bli förvånad över okunskapen hos ledande sverigedemokrater. Det senaste exemplet är gruppledaren för SD i Region Västerbotten Petter Nilsson, som på sin blogg går till attack mot regionens hbtq-diplomeringsverksamhet utifrån att den skulle vara onödig ”administration” som reflekterar en misstro mot chefer och personal.

Men vad tycker egentligen chefer och personal om denna verksamhet?

Region Västerbotten har arbetat med en intern hbtq-diplomering av sina verksamheter sedan 2015. Hittills har ett 50-tal verksamheter och 1000 medarbetare genomgått diplomerats. Utbildningen genomförs av regionens egna hälsoutvecklare och har som syfte att ge verksamheterna stöd i deras långsiktiga arbete med hbtq-frågor, normer och jämlikhet för att bidra till en mer jämlik arbetsmiljö, vård och hälsa.

Den senaste utvärderingen publicerades nyss* och har bl a kartlagt chefernas erfarenheter av hbtq-diplomeringen. Studien är tydlig. De chefer som deltagit i diplomeringen ”ger en väldigt positiv bild av vad diplomeringsprocessen som helhet har inneburit för verksamheterna” (s. 6). Verksamheterna har fått en förhöjd kunskapsnivå och förståelse för hur hbtq-personers livsvillkor påverkar hälsa och hälso- och sjukvårdens roll i att bidra till jämlik hälsa samt vad de konkret behöver utveckla.

Men det var chefernas åsikter. Vad tycker medarbetarna då? Det säger inte den här utvärderingen så mkt om, då den fokuserade enbart på chefer och patienter. Men däremot kan vi läsa en del om det i den kartläggning om ojämlikhet i hälsa och vård i Västerbotten som regionens folkhälsoenhet gjorde 2019**. Bland personalens önskemål gällande utbildningar, framkommer det att utbildningar som efterlyses är bl a om patienters delaktighet och inflytande och om sexuell läggning och könsidentitet (s. 20). Kompetensbrist hos personalen gällande gränsöverskridande könstillhörighet och HBTQ-personer med erfarenhet av dåligt bemötande i vården är några av de behov och problem som personalen som deltog i studien lyfter fram (s. 20).

Med andra ord så är det personal och chefer som själva lyfter vikten av att verksamheterna arbetar med de här frågorna. Att erbjuda dem möjligheten att gå en hbtq-diplomering är inte att misstro deras kompetens utan snarare att tillmötesgå det kompetensutvecklingsbehov som de själva efterfrågat och identifierat.

Istället för att själv fråga dem vad de tycker, så drar Petter Nilsson (SD) alltså slutsatser kring vad de tycker – inte baserat på vad de sagt utan baserat på vad han fördomsfullt tror. Men än mer förvånande är att han tycks tro att utbildning och kompetensutv. för personalen utgör ”administration och byråkrati”.

Utöver det får vi inte glömma dem som vården är till för: patienterna. Vad patienterna säger om effekterna av hbtq-diplomeringen, har jag redan skrivit om.. men deras upplevelser verkar inte SD finna relevant.

Men det som förvånar mest är att Petter Nilsson (SD) tycks inte känna till hälso- och sjukvårdens lagstadgade uppdrag att arbeta för jämlik hälsa och jämlik vård. Forskning visar att hbtq-personer i Sverige (liksom i andra länder) möter olika hinder som begränsar deras tillgång till hälso- och sjukvård, som erfarenheter av diskriminering, heteronormativa antaganden, bristande kunskap mm. Att jobba med de här frågorna är en viktig del i att skapa god och jämlik hälsa i Västerbotten.

 

Noter:

*Utvärderingen består av två rapporter:

– en framtagen av Umeå Universitet (Linander & Nilsson, 2021, ”Det är fokus på rätt saker”: hbtq-personers upplevelser av Region Västerbottens hbtq-diplomering)

– och den andra framtagen av regionens folkhälsoenhet (Regnbågsregionen? – erfarenheter från chefer på hbtq-diplomerade verksamheter).

 

**Region Västerbotten, 2019, Ojämlikhet i hälsa och vård i Västerbotten.

Skattepengar avsedda till vården är inte till för att fördela vinster till privata företag

Av , , 2 kommentarer 7

I morse satte jag nästan kaffet i halsen när jag läste om en ny dom från Högsta Förvaltningsdomstolen. Jag blev inte förvånad över domen – som jag tycker var helt väntad – utan snarare över att ngn ens ides driva fallet. Men så är det när friskolekoncerner är involverade – de ska mjölka ut allt de kan ur våra skattepengar och har inte den minsta skam i kroppen när det gäller att slösa bort våra skattemedel på bekostnad av elever och medborgare.

I det här fallet rörde det sig om en privat skolaktör som krävde ut extra ersättning som kompensation för att Malmö kommun kvittade ut underskott i sin egen verksamhet mot tidigare överskott. Skolpengen är lika mellan kommunala och privata skolor, eftersom kommunen inte kan göra skillnad utifrån driftform. Om kommunen skjuter till mer pengar till sina egna skolor, måste de privata kompenseras. Men här krävde en privat skolaktör att bli kompenserad utan att kommunens ens skjutit till pengar till sin egen verksamhet. Man tar sig för pannan!

Vi hade en kanske inte identisk men däremot liknande diskussion på Regionen, när de borgerliga partierna krävde att Regionen skulle skänka bort en massa pengar till privata hälsocentraler som ”kompensation” – som de kallar det – för att Regionen i början på 2019 avskrev underskottet för våra hälsocentraler som vi bedriver i egen regi. De ansåg att det annars stred mot konkurrensneutralitet och likabehandlingsprincipen, trots att de mycket väl känner till att lagstiftningen är tydlig med att privata aktörer inte har ngn rätt till kompensation enbart av det skäl att en region avskriver ett underskott.*

Men det är som att de borgerliga partierna inte förstått vad hälso- och sjukvården är till för. Våra skattepengar är ingen oändlig resurs som man bara kan skänka bort. Syftet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen, och då måste resurserna fördelas utifrån hur behoven är fördelade. Det kan vi inte strunta i bara för att de privata vårdföretagen gärna vill göra vinst.

Moderaterna och övriga borgerliga partier pratar gärna om konkurrensneutralitet och likabehandling, men då gäller det enbart vilken ersättning de privata aktörerna ska få från regionen, men när det däremot gäller vad man ska kunna kräva av dem, ja, då har man helt plötsligt glömt bort allt tal om konkurrensneutralitet och likabehandling.

Regionen har en skyldighet att planera sitt utbud av hälso- och sjukvård utifrån befolkningens behov, och det gäller inte minst var man ska placera hälsocentralerna. Det är därför Regionen har en hälsocentral i varenda kommun. Ngn sådan hänsyn behöver inte de vinstdrivande vårdföretagen ta, utan de plockar russinen ur kakan. Vi kan ju se hur det ser ut i länet:

 

Medan Regionen tar sitt ansvar genom att fördela sina hälsocentraler utifrån hur befolkningens behov ser ut, så plockar de privata vinstdrivande aktörerna russinen ur kakan genom att geografiskt placera sina hälsocentraler på områden där befolkningen statistiskt sett är friskare och vårdtyngden lättare – lägre kostnader och högre vinster för dem förstås. Områden med högre andel äldre, låginkomsttagare eller ensamstående, dvs områden där vårdbehovet är större – det där får Regionen ta hand om.

Det är ett mönster vi ser överallt – såväl i Sverige som i Västerbotten. Det är därför alla privata hälsocentraler i länet valt att öppna i Umeå utom en. Och det är därför alla privata hälsocentraler i Umeå utom en valt att öppna just mitt i stan, med ett bilavstånd på 5 minuter från varandra. Det finns inte en enda privat aktör på Ersboda eller Mariehem, eller ngn av kommundelarna ens.

Lagstiftningen ger de privata vårdaktörerna orimliga fördelar, där det viktigaste är deras möjlighet att plocka ut vinster snarare än befolkningens behov. Ska vi kunna erbjuda bra vård på lika villkor till hela befolkningen, så krävs det att vi ska kunna fördela hälsocentralerna utifrån var behovet finns. Planeringen måste utgå ifrån medborgarnas behov. Men som lagstiftningen ser ut idag sedan Alliansregeringen införde etableringsfrihet, har regionerna förlorat kontrollen över placeringen. De privata kan öppna precis var de vill med följden att vi får överetableringar där behovet är som minst, och måste betala med resurser som tas från där behovet är större. Och när en privat hälsocentral får för sig att lägga ner (vilket de får göra när som helst), är det regionen som ansvarar över att dessa patienter inte blir utan vård.

Med de förutsättningarna, så faller allt tal om konkurrensneutralitet platt. Vill borgerligheten vara trovärdig i sina anspråk på krav på konkurrensneutralitet, så bör då likabehandling inte bara gälla vad de privata aktörerna ska få för ersättning utan även vilket ansvar det ska krävas av dem. Men ngt ansvar att bedriva vård för inlandsborna eller för att ta över alla listade patienter från mottagningar som lägger ner, har jag då hittills inte sett att de efterfrågat. Men så fort det är tal om att avskriva underskott från hälsocentraler i egen regi, ja, då skriker de sig hesa om konkurrensneutralitet. Sådana krav är orimliga! Det är faktiskt fräckt!

Lyssnar man på vad medborgarna vill, så framgår två saker som är väldigt viktiga gällande tillgänglighet. Det ena är att medborgarna värdesätter sin frihet att kunna välja hälsocentral. De flesta går till den hälsocentral som ligger närmast där de bor, men när man är missnöjd vill man gärna få byta. Men lika viktigt som denna frihet, är att inte måsta åka flera mil till en annan hälsocentral för att den som finns på orten inte fungerar tillfredsställande. Det var en återkommande synpunkt som medborgarna lämnade in när vi var ute och frågade om tillgänglighet (se 2021års rapport från FoD-Umeåregionen, s. 27)

Är det då rimligt att alla privata aktörer som vi dessutom finansierar via våra skatter, ska själva kunna välja var de ska placera sig utan att Regionen som är den som betalar ens ska kunna ha någonting att säga till om? Så är det idag. Och det är något som vi måste förändra. Vi måste ta tillbaka kontrollen över välfärden så att den används på det sätt som svarar mot folkets behov snarare än som ngn slags kassako som privata vinstdrivande aktörer kan komma och mjölka ur bäst de vill.
Det är inte det som vår hälso- och sjukvårdssystem är till för.

 

*Se domen meddelad av Förvaltningsrättten i Härnösand 2017-03-13 (målnr 2818-16 E, 2819-16 E, 2820-16 E, 2821-16 E, och 2822-16 E).

Hur har hbtq-diplomeringen fungerat i Region Västerbotten?

Av , , 1 kommentar 6

Imorgon har vi årets första möte med beredningen för folkhälsa och demokrati i umeåregionen och till det sammanträdet har jag bjudit Folkhälsoenheten, som ska redogöra för en utvärdering som gjordes nyligen av hbtq-diplomeringen inom Region Västerbottens verksamheter.

Fram till dagens datum är det ett 50-tal verksamheter och över 1000 anställda som har diplomerat sig. Jag själv var med och beslutade förra mandatperioden när jag var ordf i Patientnämnden att denna skulle genomgå diplomeringen. Så för mig är det väldigt viktigt att ta del av den här uppföljningen och se hur det har fungerat.

Trots att det finns en del förbättringsområden, så tecknas en positiv bild, som visar att diplomering inneburit förbättringar. Det står i stark kontrast till den bild som Sverigedemokraterna ofta ger uttryck för, där de anser att hbtq-diplomeringen är ngn slags självbekräftande snällhetsadministration, som deras gruppledare i Regionen Petter Nilsson uttryckt sig på sin blogg. Sverigedemokraterna skulle nog må bra av att då och då anstränga sig för att läsa på de granskningar och den kunskap som finns tillgänglig, snarare än att driva en politik som utgår från subjektivt tyckande.

Regionen har även en lagstadgad skyldighet att verka för att utjämna ojämlikhet i hälsa som följer av regeringsformen och hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf.

Forskning visar klart och tydligt att hbtq-personer har större risk än övriga i befolkning att drabbas av ohälsa. Hälso- och sjukvården är, när den fungerar bra, en viktig institution som främjar jämlik hälsa. Men de normer kring sexualitet och kön som präglar samhället gör sig även gällande inom hälso- och sjukvården, vilket gör att tillgången till hälso- och sjukvård blir mer begränsad för hbtq-personer. Mellan 40-62% av transpersoner har t ex skjutit upp eller undvikit att söka vård pga rädsla för att bli dåligt behandlade. Regionens verksamheter måste fungera inkluderande.

Tre saker tas upp som särskilt relevanta i en av studierna som var en del av uppföljningen: bemötandet, klinisk/medicinsk kunskap, och kunskap om hbtq-personers livsvillkor är tre faktorer som samspelar för att patienten ska uppleva ett lyckat möte med vården. Att få ett bemötande som inte utgår från normativa antaganden utgör en viktig förutsättning för att resten ska fungera, samtidigt som förståelse för vad en hbtq-person måste kämpa med är ofta viktigt för att kunna ge ett gott bemötande. Utvärderingen visade ändå på skillnader mellan verksamheter som hade genomgått diplomeringen i förhållande till dem som inte gjort det än.

Sen kan man alltid ställa sig frågan, liksom med allt Regionen gör, om nyttan och resultat står i förhållande till vad det kostar. Men är man så kritisk som Sverigedemokraterna är, som i sina budgetförslag stryker bort diplomeringen, bör man kunna tala om hur man ska jobba med frågan istället. Att kalla den för ”självbekräftande snällhetsadministration” för att man inte orkar sätta sig in i frågan visar bara på lättja, populism och okunskap.

Själv ser jag en brist i diplomeringen och det är att hittills så är den inte jämlikt fördelat över hela länet utan det finns en stark överrepresentation av enheter med säte i Umeå. Vår region är till för alla, och då måste vi garantera en likvärdig kvalité och utbud över hela länet.

Lättare att komma i kontakt med primärvården med Hälsodigitalen

Av , , 2 kommentarer 5

I veckan testade jag Region Västerbottens nya tjänst Hälsodigitalen. Det är en hemsida man loggar in på för att få kontakt med primärvården. Man slipper stiga upp tidigt och skynda sig att ringa kl 08.00 för att ändå mötas av svaret att alla tider redan är slut och att man får ringa imorn.

Det här länge varit svårt att komma i kontakt med hälsocentralen när man ringer, och det leder till att det är svårt att få en tid. Nu har regionen tagit fram en funktion som innebär att man kan ta kontakt med primärvården digitalt. Man startar sitt vårdärende genom att svara på förberedande frågor om sina besvär, och det kan man göra när som helst på dygnet. Efter det erbjuds man möjligheten att chatta med en distriktssköterska.

Jag provade det i veckan och det funkar utmärkt. Förutom att jag fick ett automatiskt svar efter att jag fyllt i de förberedande frågorna att mitt tillstånd var så allvarligt att jag istället skulle ringa 112. Det är väl en automatisk funktion för att sålla bort de akuta ärendena så att de ringer direkt till 112, men det kan lätt bli fel när det är en automatisk funktion som gör bedömningen utifrån inmatade svar utan möjlighet att ställa frågor. Jag gick vidare till att chatta med en människa, och då visade det sig att så allvarligt var det inte.

Man kan skicka in bilder eller filmer på sina symptom, och när man chattar med vårdpersonalen gör de bedömningen om man ska ta ett videosamtal eller om man måste vända sig till sin hälsocentral för att boka tid.

Fördelen med den här funktionen är ju att vårdpersonalen utifrån de inmatade svaren kan göra en bedömning av hur illa och hur brådskande behovet är, så att de kan prioritera bland de inkomna ärenden. Istället för att göra som de privata vårdapparna, där patienter med lättare åkommor får komma i kontakt med vården direkt vilket bidrar till att de med svårare åkommor och större vårdbehov får vänta längre på att få vård, så kan vårdpersonalen med den här funktionen ändå se vilka ärenden de ska ta först. Då bryter man inte mot hälso- och sjukvårdslagen som de privata vårdapparna gör.

Man börjar inte chatta direkt man startar ärendet, men man får ett sms när de är redo att chatta, och eftersom det är en chat, så behöver man inte svara på alla frågor direkt utan man kan fortsätta göra det man gör om man är upptagen. Det är mkt lättare jämfört med om man blir återuppringd och råkar vara på jobbet eller hemma med ett barn som inte låter en prata i telefon.

Jag tyckte det här var sjukt smidigt, och om fler börjar använda det, så tror jag också att hälsocentralernas telefontillgänglihet förbättras på sikt när de som kan ta kontakt digitalt frigör telefontid för de patientgrupper som bara kan använda telefon.

Flera satsningar på välfärden och klimatomställningen

Av , , 5 kommentarer 3

De två senaste veckorna utgör en historisk brytpunkt i Sverige. Hundra år efter införandet av lika och allmän rösträtt, så valdes en kvinna till statsminister. Det är stort. Ett glastak har krossats. Igår presenterade hon sitt nya lag och det glädjande är dessutom att det är flera nya ministrar med facklig bakgrund. Det gör att löntagarperspektivet får ännu större genomslag i den politik som drivs.

Men förra veckan blir inte bara en historisk milstolpe av den anledning att ett 100årigt glastak har krossats. Förra veckan utmärkte sig också som pinsam illustration på hur lågt oppositionspartierna är beredda att sjunka för att sätta käppar i hjulet för den sittande regeringen. Det är något som även skadar landet, och det speglar sig också i hur utländsk media rapporterade om händelserna.

Men först ska vi klargöra något för att det inte ska råda några missförstånd. Den blåbruna budget som gick igenom förra veckan är inte en hel budget. Det som M, SD och KD enades om och drev igenom är inte en hel budget utan enbart förändringar som uppgår till ca 10 miljarder i det budgetförslag på 74 miljarder som den s-ledda regeringen hade lagt. Så även om familjeveckan föll, funkisskatten kvarstår, och stödet för byggandet av billiga hyresrätter uteblev, så gick merparten av regeringens budgetförslag igenom. Åsa Westlund har tagit fram ett axplock på de socialdemokratiska reformer som gick igenom:

  • 23 miljarder kronor för att välfärden ska ha fler medarbetare, bättre arbetsvillkor och högre kompetens och fortsätta bekämpa pandemin.

 

  • Fortsatta satsningar på äldreomsorgen.

 

  • Rejäla förstärkningar av sjukförsäkringen. I genomsnitt innebär det att sjukpenningen ökar för de personer som berörs med ca 9 200 kronor per år.

 

  • Trygghetspensionen genomförs för den som har slitit ut sig ett helt arbetsliv.

 

  • Människor med funktionsnedsättningar eller långvarig sjukdom som gör att de inte kan arbeta får mer pengar i plånboken. Garantiersättningen i sjuk- och aktivitetsersättningen höjs med drygt 1000 kr i månaden. Vi sänker samtidigt skatten för samma grupp.

 

  • Den högre nivån på a-kassan ligger kvar.

 

  • Stora, viktiga klimatsatsningar ligger kvar. Klimatklivet förstärks med 800 miljoner nästa år, och industriklivet växer med 217 miljoner nästa år.

Trots den blåbruna budgetreservationen som gick igenom, fick den s-ledda regeringen ändå igenom en budget som i det stora hela förstärker trygghetssystemet, tillför mer resurser till välfärden och snabbar på klimatomställningen med nya gröna investeringar. Det är ngt vi kan stå för och regera med.

Och nu reser sig Magdalena Andersson ur askan och låter sig väljas än en gång till statsminister. Denna gång med en renodlad socialdemokratisk regering, vilket jag tror kommer göra gott för såväl Socialdemokraterna som Miljöpartiet som kommer kunna vara mer självständiga i sina utspel. Det ger tydlighet så att väljarna lättare kan urskilja vad de olika partierna står för.

Nu har vi fastställt våra kandidatlistor och vårt valprogram för Västerbotten

Av , , Bli först att kommentera 10

Vi socialdemokrater vill se ett jämlikt och jämställt samhälle. Ett samhälle där en solidarisk välfärdsmodell säkerställer att mänskliga behov uppfylls. Coronapandemin har allt för tydligt visat på behovet av samhällsansvar och vi måste nu välja väg för framtiden. Vi vill se en framtid där vi investerar i varandra och det vi äger gemensamt, där människans och planetens behov går före marknadens och där vi tillsammans har en beredskap för eventuella kriser. I det socialdemokratiska samhället går välfärden främst.

Med de orden inleds kapitlet om folkhälsa och sjukvård i Socialdemokraterna i Västerbottens valprogram inför nästa års val. Det är ett fantastiskt valprogram, som fastställdes i lördags av länets alla arbetarekommuner i samband med Socialdemokraterna i Västerbottens valkonferens i Lycksele.

Från Socialdemokraterna i Umeå hade vi 14 ombud som deltog. Vi åkte tidigt på morgonen till Lycksele och det var värt det. Valprogrammet hade varit ute på remiss till samtliga arbetarekommuner och även den socialdemokratiska regionfullmäktigegruppen i länet. Samtliga av våra s-föreningar i Umeå och även vårt fackliga utskott med representanter från olika fackliga organisationer fick också möjlighet att lämna in remissyttranden, så det var ett omfattande remissförfarande som föregick fastställandet av valprogrammet.

Utöver det, kom det ytterligare ändrings- och tilläggsförslag på konferensen som bidrog till att programmet blev riktigt bra. Från Umeå, kom vi med 6 förslag, och samtliga fick gehör av konferensen.

Förutom vilken politik vi ska gå till val på i Västerbotten, fastställde vi också distriktets kandidatlistor till riksdag och region. Från Umeå har vi både Helén Pettersson och Björn Wiechel på plats 2 resp 3, och som vi därför räknar med att få omvalda till riksdagen. Vår distriktsordförande Isak From, från Norsjö, toppar listan, och Åsa Carlsson och Fredrik Stenberg, från Skellefteå kom på plats 4 resp 5. De har gjort ett utomordentligt bra jobb, så de har fått förnyat förtroende. En nyhet är Pia Sjöberg, från Sorsele, som valdes in på plats 6 och som kan bli första ersättare om vi ökar med ett mandat till 5.

Till vår kandidat till regionstyrelsens ordförande utsåg vi obbolabon Peter Olofsson. Vår kandidat till regionråd med ansvar för hälso- och sjukvård blev Anna-Lena Danielsson (Lycksele) och vår kandidat till regionråd med ansvar för regional utveckling blev Rickard Carstedt (Skellefteå). Alla tre toppar varsin lista (Peter södra valkretsen, Anna-Lena västra valkretsen och Rickard norra valkretsen). Även de har gjort ett superbrajobb och får därför förnyat förtroende.

Vad gäller södra valkretsens regionlista (umeåregionen alltså) valde vi Malin Malm på plats 2, och undertecknad på tredje plats. Det ska bli kul att vara med i den här valrörelsen och se till att trycka tillbaka högern som vill privatisera bup och sälja ut folkhögskolorna.

Hela våra listor, kan du se här. Vårt valprogram kommer jag att länka till när distriktet har publicerat den nya versionen som fastställdes i helgen.

Här är våra kandidater till kommunledning och kommunfullmäktige

Av , , Bli först att kommentera 5

I söndags har vi haft vårt representantskap för att fastställa våra kandidatlistor till kommunfullmäktige och kommunledning inför nästa års kommunalval. Efter många månader i nästan social isolering och enbart digitala repskap, valde vi att hålla det här mötet fysiskt. Glädjen var stor när alla ombud äntligen fick möta varandra i samma rum precis som vi kunnat göra förr, även om vi förstås var försiktiga och höll ändå visst avstånd till varandra.

Ny kommunledning

Våra kandidater till ny kommunledning utsågs enhälligt med acklamation enligt valberedningens förslag. Men där har vi gjort en ändring jämfört med nuvarande mandatperiod: Vi har fått en ny stjärna i laget och det är Christina Bernhardsson, gipstekniker på ortopeden, som valdes till vår kandidat till att bli ordförande i tekniska nämnden. Kicki har suttit som ledamot i tekniska nämnden i väldigt många år och är som klippt och skuren för att efterträda nuvarande ordförande Lena Karlsson Engman, som gjort ett väldigt bra jobb men vill trappa ner på sina politiska uppdrag.

Övriga som idag sitter i kommunledningen har utsetts att även kandidera för oss inför kommande mandatperiod. Dessa är:

Kommunalråd 1 tillika kommunstyrelsens ordförande: Hans Lindberg

Kommunalråd 2: Janet Ågren

Ordf i byggnadsnämnden: Mikael Berglund

Ordf i för- och grundskolenämnden: Moa Brydsten

Ordf i gymnasienämnden: Peter Vigren

Ordf i äldrenämnden: Carin Nilsson

Ordf i individ- och familjenämnden: Andreas Lundgren

Våra fullmäktigelistor
Även den här gången antog vi två kandidatlistor till kommunfullmäktige. En för Umeå omland med 40 namn och en för Umeå centrala med 48 namn. Båda kommunalrådskandidater finns på båda listor men de toppar varsin lista (Hans toppar omlandslistan och Janet centrala listan).

Listorna består av en väldigt bra balanserad blandning av erfarna kandidater som redan idag sitter i fullmäktige och nya och kompetenta kandidater med olika färdigheter. Listorna är varvade utifrån kön så att vi har lika många kvinnor och män bland våra kandidater, där olika yrkesgrupper och åldrar finns representerade.
Nytt för den här gången är att den speglar befolkningen på ett bättre sätt än tidigare. Tittar man på dem som finns på sk valbar plats (dvs de som utifrån sin placering på listan blir invalda om vi skulle få samma valresultat som senast), så är det 13% av kandidaterna som är födda utanför norden, vilket speglar väl hur det ser ut i Umeås befolkning.

Det tycker jag är en viktig signal ut till väljarna i Umeå: vi är inte ett parti för bara dem som är svenskfödda utan vi representerar alla, och då ska det synas i vilka som blir valda i våra församlingar. Jag är stolt att denna gång kunna visa att vi lyckats med detta på våra listor och valberedningen ska ha en eloge för det. Däremot måste vi fortsätta jobba på för att få en bättre representation för hela listan.

Utöver detta har vi precis som tidigare flera kandidater med facklig bakgrund, då vi vet att den som är engagerad i fackföreningsrörelsen har en helt annan insyn i hur arbetarna påverkas i sitt dagliga liv av olika beslut och det är ett viktigt perspektiv som ska genomsyra allt i vårt politiska arbete. Vi är ju ett parti som bildats av fackföreningsrörelsen.

Våra två listor utgör tillsammans med våra kandidater till kommunledning en helhetslösning där olika pusselbitar lagts samman för att ta fram ett lag som på bästa sätt kan föra vår socialdemokratiska politik på lokal nivå och som jag hoppas får väljarnas förtroende att styra kommunen. Vi jobbar för ett jämlikt, jämställt, hållbart och tryggt Umeå där vi alla är fria för att forma våra liv utan att vår bakgrund sätter hinder. I vårt politiska arbete sätter vi alltid välfärd före skattesänkningar.

Nedan är de två fullmäktigelistor vi antog i söndags på vårt repskap. Åldern som visas är den ålder som kandidaterna har under valdagen.

//Alejandro Caviedes, ordf i Umeå Arbetarekommun

Jobba inte naken!

Av , , 2 kommentarer 15

Lagom till semester, kom domen mot Ebba Busch. Åklagaren utfärdar ett strafföreläggande på 60 dagsböter á 1000 kr samt en avgift till brottsofferfonden för grovt förtal. Ebba har erkänt i förhöret och accepterar strafföreläggandet, så det blir ingen rättegång. Däremot anser hon inte att hon gjort ngt fel. Skulden lägger hon på lagstiftningen, som hon tycker är fel: ”Om jag då måste betala böter för att ha kallat en spade för en spade så får det vara så”, skriver hon i ett facebookinlägg där hon kommenterar domen.

Många går på semester nu.  Men många ungdomar får ju sitt första sommarjobb. Det är alltid bra att ha koll på sina rättigheter när man ska börja jobba. Många arbetsgivare sköter sig bra, men tyvärr är det inte ovanligt med arbetsgivare som vill utnyttja sina anställda. Och det är inte alltid lätt att veta vilka rättigheter man har och vilka krav man kan ställa.

När jag var fackligt aktiv, gjorde vi ofta uppsökeri på somrarna. LO hade en kampanj som heter Facket på sommarjobbet, där fackligt aktiva ungdomar besökte arbetsplatser och pratade med sommarjobbare om deras rättigheter. Kampanjen finns kvar och jag tror att i år pågår den under v 26-33, men det blir digitalt pga pandemin.

Ett av de råd jag skulle vilja ge – inte bara till sommarjobbare utan till alla som jobbar eller söker jobb – är att se till att den arbetsgivare ni jobbar eller ska jobba hos har kollektivavtal. Det är väldigt lite av arbetsvillkoren i Sverige som regleras i lagen. Vi har inte ens ngn lagstadgad minimilön, som det kan vara i andra länder. Merparten av våra arbetsförhållanden och anställningsvillkor regleras i kollektivavtalet, ett avtal som arbetsgivarna tecknar med de fackliga organisationerna.

Kollektivavtalet anger vad lägsta lönen ska vara, ob-ersättning, övertidsersättning, semesterersättning, löneökningen, tillägg till föräldrapenning och till sjukpenning, avtalspension, försäkringar, bestämmelser kring arbetstider, ledigheter, uppsägningstider, anställningsskydd mm.

Ca 90% av dem som jobbar, jobbar hos en arbetsgivare som har kollektivavtal. Men en del arbetsgivare vägrar teckna kollektivavtal, och i dessa fall är det skydd arbetstagaren har väldigt begränsat – inte ens lägsta lönen är reglerad. Det är som att stå naken på jobbet! Den enskilt viktigaste faktorn för att få arbetsgivare att teckna kollektivavtal är den fackliga anslutningsgraden på arbetsplatsen. Ju fler som är medlemmar desto lättare kan facket tvinga arbetsgivare att teckna kollektivavtal. Och ju fler medlemmar, desto lättare blir det för facket att förhandla bra villkor till sina medlemmar.

Så: har du fått ett jobb, gå med i facket! Det är viktigt!

LO har även en gratis rådgivningstelefon som riktar sig till sommarjobbare, föräldrar, och andra intresserade om du har frågor kring vad som gäller för sommarjobb. Tveka inte att höra av dig: 020 – 56 00 56. Eller besök den här hemsidan: https://ung.lo.se/