Ett elcykeläventyr

Av , , Bli först att kommentera 7

felizNu ska ni få läsa om ett litet äventyr jag hade häromdagen. Beredningen för folkhälsa och demokrati, som jag är ordf för, har fått i uppdrag att utifrån ett medborgarperspektiv belysa hinder och goda exempel på övergångarna mellan sjukhusvård och kommunal hemsjukvård. Som ett led i detta var min kollega från beredningen Mariam Salem och jag på umedalen i onsdags och intervjuade en person som ville lämna synpunkter på hur övergången från sjukhusvård till hemsjukvård fungerar.

Intervjun gick kanonbra och vi fick mkt värdefull information. Men sen när jag skulle hem frågade jag Mariam på skämt om hon kunde skjutsa mig till busshållplatsen och så pekade jag på cykellådan. Hon skrattade inledningsvis, men sedan svarade hon ja och vi bestämde oss för att testa.

vasaplan

paisaje3Jag var skeptisk då jag tyckte att jag var för tung för det, men jag satte mig i cykellådan i alla fall och hon trampade på. Hon tog en genväg genom skogen och det slutade med att hon cyklade vilse och ingen av oss visste hur vi skulle ta oss därifrån. Gps:en var förstås inte så tydlig heller. Men det var en elcykel så det gick väldigt fort och eftersom hon cyklade motvinds så kände jag vinden blåsa mot mitt ansikte, vilket var så skönt. Utsikten var också väldigt fin. Jag borde låta mig skjutsas oftare av folk på elcyklar som cyklar vilse i skogen, tänkte jag. Jag kom att tänka på när hundar alltid vill titta ut genom bilrutan när bilen kör. Att känna vinden blåsa mot ens ansikte är väldigt skönt, framför allt en varm och solig dag som det var i onsdags. Jag önskade att vi hade cyklat runt i skogen en längre stund, men tyvärr hittade vi rätt till sist.

När vi väl kommit till busshållplatsen säger Mariam att om jag vill så kan hon skjutsa mig till stan istället. Yes!! Skit i busshållplatsen och kör till stan, sa jag. Och det blev början på en av de skönaste och vackraste utflykterna jag har gjort i Umeå.

paisaje4y5Väl framme på vasaplan, träffade vi en gammal kamrat jag hade från tiden på Kommunal, som förstås påpekar att vi inte har hjälm på oss. Ajabaja! Jag borde veta bättre ;).

Sommaren har sin charm.

 

Alejandros svarta änka

Av , , Bli först att kommentera 6

Nu är sommaren här och det innebär att La cuisine d’Alejandro är tillbaka 😉. En gång i veckan har jag tänkt blogga om mat och lägga upp ett recept på ngn av mina delikatesser. Eller ja.. försöka i alla fall. Blir det bra väder, så kanske jag hellre far ut på stranden och badar. Men förhoppningsvis lyckas jag med det här en gång i veckan.

ruttna matbananerNi som följer mg på bloggen kanske minns mina Patacones à la kommunalare, som jag skrev om för två och ett halvt år sen. Veckans recept bygger vidare på den. Eller nej förresten, den utgör snarare en mer spännande variant. När jag handlar matbananer på stan för att göra patacones, brukar jag ta ett par fler än vad jag faktiskt behöver. Sen låter jag dem bara va’, tills frun efter flera veckor påpekar att de har ruttnat och börjar ställa frågor om när jag har tänkt slänga dem i soporna. ALDRIG!!! – ska man svara om man får en sådan fråga. De behövs för att laga en av de läckraste delikatesser mänskligheten någonsin skådat. Jag brukar kalla den för: Svarta änkan.

Svarta änkan (eller plátano maduro frito, som den tråkigt nog egentligen heter) skulle kunna sägas utgöra den vegetariska motsvarigheten till surströmming. Skillnaden är att istället för fisk, så är det matbananer. Istället för surt så är det sött. Och istället för ruttet, så är det gammalt. Ni som funderar på att sluta läsa, kan därför chilla. Till skillnad från surströmming, så stinker inte svarta änkan. Den doftar friterad banan, och den smakar gott. Men för att laga den måste man alltså vänta tills matbananerna blivit gamla och skrynkliga, och skalet blivit svart. Då är de mogna nog för att friteras.

Låt mig förtydliga. Det räcker inte med att skalet blivit svart. Visst går det att fritera dem då och det blir inte dåligt. Men det blir inte lika gott. Den som köpt matbananer förut, vet att de är gröna och hårda. Man ska alltså vänta på att de blir svarta, mjuka och skrynkliga. Det tar ju några veckor, så man måste ha tålamod. När de uppnått rätt mognadsfas, går dock resten väldigt fort:

en el sartenFörst ska man skala av dem. Släng sedan skalet i soporna. Sedan skivar du bananerna. Eller ja, man kan skära dem i avlånga bitar också (smaken sitter inte i formen). Sedan hälar man olja i en stekpanna. Och då ska man inte snåla med oljan. Man ska komma ihåg att det här inte är svensk matlagning, utan det är en del av fritangatraditionen. Fritanga är ett samlingsnamn på många olika latinamerikanska rätter med den gemensamma nämnaren att de friteras. Mkt onyttigt, men väldigt gott. Det här är alltså inget man ska käka på daglig basis. Men unnar man sig detta bara ngn gång i halvåret, så behöver det inte stå i motsättning till regionens mål om att Västerbotten ska ha världens bästa och mest jämlika hälsa (se regionplanen s. 7). Använd bara en hälsosam typ av olja. Jag brukar t ex ta rapsolja.

Nu tappade jag bort mig. Vars var vi nu? Ja, just ja! Snåla inte med olja. Bananskivorna (eller -bitarna) behöver inte drunkna i olja, men oljan ska täcka i alla fall upp till hälften. Sen värmer du upp oljan och slänger bananerna i stekpannan när oljan är hett. Det går skitfort för dem att få färg. Så vänta inte länge innan du vänder bitarna, så att de friteras på båda sidorna.

listoDet kan se bränt ut fast det inte är det. Men väntar man för länge innan man vänder bitarna/skivorna, så kan de brännas. De ska se ut som på bilden. Så nu när ni vet hur man lagar Alejandros svarta änka, så sätt gärna igång och skriv sedan till mig vad ni tyckte. Den brukar ätas som tillbehör till huvudrätter, men jag tycker inte passar till svenska huvudrätter, så jag käkar det som delikatess framför tv:n hemma.

En ny regionplan som prioriterar jämlikhet

Av , , 2 kommentarer 5

regionplanFörra veckan antog regionfullmäktige sin regionplan och budget för Region Västerbotten. Vi socialdemokrater gick fram med ett gemensamt förslag tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, och det var det som gick igenom. Från fjäll till kust skapar vi gemensamt en attraktiv region med goda livsvillkor, är därmed vår nya vision för regionen.

Kommun- och regionsektorn har det tufft just nu. Enligt SKL:s senaste ekonomirapport behövs det redan om 3 år 38 miljarder för att bibehålla nuvarande välfärdsnivå. Dessa utmaningar gäller också Västerbotten. I det läget valde den borgerliga majoriteten i riksdagen att släppa igenom M/KD-budgeten med skattesänkningar på 20 miljarder för att finansiera ett sjätte jobbskatteavdrag och tredubbla rutavdraget. Det innebär en kalldusch mot kommunerna och regionerna i landet, och för vår Region Västerbotten innebär det en förlust av välfärdsmiljarden som hade inneburit 40 miljoner.

Vår regionplan och budget innebär bl a en målsättning om att uppnå en långsiktigt hållbar ekonomi och för detta föreslår vi åtgärder, som även oppositionen ställt sig bakom. Däremot innebar Alliansens förslag på regionplan att regionen öppnar upp för ytterligare avregleringar inom vården. Rent konkret avser de att införa fler vårdvalssystem, där bl a barn- och ungdomspsykiatrin föreslås ingå.

Från socialdemokratiskt håll säger vi nej till att utsätta barn och unga för fler nyliberala experiment. De får kalla det vårdval eller vad de vill, men vad det handlar om är fri etableringsrätt för privata företag. Regionen frånsäger sig kontrollen över var etableringarna sker, men fortfarande är det regionen som ska stå för kostnaderna. Var i landet man än inför vårdval, så har vi sett samma resultat: det sker en överetablering av privata aktörer på resursstarka områden med följden att man måste skära ner på den offentligt drivna hälso- och sjukvården på andra områden. Medan folk på glesbygden i hela landet kämpar för att få behålla vårdplatser mm, så kastar regionerna bort skattepengar på att finansiera en överetablering av privata aktörer på resursstarka områden. När det privata vinstintresset tillåts styra hälso- och sjukvården, kommer människans behov i andra hand. Vårt uppdrag som socialdemokrater, som står på folkflertalets sida, är att skydda och utveckla välfärden så att den kan fördelas utifrån människors behov istället för utifrån tjockleken på deras plånbok.

Vi kan även konstatera att avregleringar av vården i form av t ex vårdval, leder till att huvudmannen förlorar kontrollen över kostnadsutvecklingen, vilket innebär ännu större problem. Borgerligt styrda Stockholm är den region som gått längst i att införa vårdval, och där har vi sett sjukvården blivit dyrast i Sverige, fast vårdkvalitén i många fall är lägre än i andra delar av landet. De privata vårdgivarna har dränerat Stockholms läns landsting på pengar till följd av att patienten måste gå till många ställen för att få rätt vård. Kontinuiteten är inte den bästa i ett vårdvalssystem.

Västerbotten ska inte bli ett nytt Stockholm! Socialdemokraterna går fram med en regionplan som prioriterar jämlikhet, för att Västerbotten är till för alla, inte bara för de som har råd att skaffa sig en välfärd på egen hand. Vill ni veta mer om den nya regionplanen, så hittar ni den här.