De flesta känner vid det här laget fallet med Annica Holmquist, 55. Efter 30 år som tandhygienist fick hon för 5 år sedan en svår sjukdom som gör henne oförmögen att arbeta. Hennes läppar, öron, käkar och fötter har växt till onormala proportioner och läkaren menar att hon aldrig kommer kunna jobba igen. Pga de nya regler i sjukförsäkringen som den borgerliga regeringen klubbade igenom förra året, blir hon av med sin sjukersättning. För att söka socialbidrag, ställer socialtjänsten som villkor att hon ska sälja sin lägenhet.

          Torsdagen den 16 sept, 3 dagar före valet, ställer Aftonbladet frågan till Reinfeldt om vad han anser om Annikas fall, men Reinfeldt lämnar intervjun utan att svara på frågan. Dagen efter får han samma fråga i en intervju med Sveriges Radio, varpå han avbryter intervjun och lämnar rummet. Senare på kvällen deltar han i en partiledardebatt där Maria Wetterstrand (Mp) frågar om han tycker det är värdigt att Annika som blir av med sin sjukersättning nu tvingas sälja sin lägenhet.

          Ändringarna i såväl arbetslöshets- som sjukförsäkringen infördes av alliansen för att de tyckte att i Bidragssverige så lönar det sig mer att stanna hemma och få bidrag än att gå ut och söka jobb. Att tvingas sälja sin lägenhet, är det detta Reinfeldt menar är att vinna på att stanna hemma och få bidrag?

          På Maria Wetterstrands fråga, svarar Reinfeldt: Nej, det är inte värdigt OM hon saknar arbetsförmåga.

          ...OM hon saknar arbetsförmåga?

           Det vore på tiden om alliansen kunde erkänna konsekvenserna av sina egna beslut och ta ansvar för dem, istället för att stämpla de utförsäkrade som fuskande bidragstagare som utnyttjar systemet.

Herregud! Har moderater och sverigedemokrater lärt sig räkna på samma skola? För inte länge sen bemötte jag moderaternas felaktiga uträkningar på vilka de baserar sina uppfattningar om finansieringen av sjukförsäkringen. Som om det inte vore nog måste jag nu dessutom rätta sverigedemokraternas uträkningar vad gäller invandringens påstådda kostnader? Snart måste jag fan börja ta betalt för alla mattelektioner jag ger på min blogg.

Låt mig kommentera sverigedemokraten Timothy Wiklunds påstående att invandringen kostar 260 miljarder. Flera har bett honom ange källa... utan framgång. Det beror på att han inte hittat denna siffra någonstans. Den utgör en felaktig angivning av Lars Janssons uträkningar som finns att hitta i hans bok ”Mångkultur eller välfärd?”, där han skriver att invandringen kostar 267 miljarder.

Lars Jansson kallar sig för universitetslektor sedan han på 80-talet vikarierade på Göteborgs universitet på en tjänst han saknade kvalifikationer för (Se Siffergymnastik från ”universitetslektor”, Expo nr3 2002). Professorerna i Nationalekonomi Jan Ekberg och Eskil Wadensjö visar i en artikel i Svenska Dagbladet att han inte kan räkna. De får ner siffran till 30 miljarder och förklarar att kostnaderna framför allt beror på invandrarnas överrepresentation i arbetslöshetsstatistiken. Genom diskriminering sker en omfördelning av arbetslöshet, som gör att invandrare i högre grad är arbetslösa, utan att den totala andelen arbetslösa ökar. Invandring i sig leder alltså inte till ökad arbetslöshet.

När en kommentator frågar efter källan så ber T Wiklund (SD) honom kolla på regeringens hemsida hur mkt pengar som budgeterats till migrationsverket. Det roliga är att siffran i så fall blir mycket mindre: enbart 6,14 miljarder avsattes för migrationspolitiken år 2008 t.ex, som utgjorde mindre än 1% av statsbudgeten

T Wiklund (sd) frågar hur det kan komma sig att Sverige har så mkt pengar att ta emot invandrare för men inga pengar att satsa inom äldreomsorg. Låt mig svara genom att ställa en till fråga: om SD verkligen vill värna om äldreomsorgen och den offentliga sektorn, hur kan de föreslå skattesänkningar på 150 miljarder (att jämföra med de 30 miljarderna invandringen kostar)? Förlorar inte den offentliga sektorn mer pengar på era skattesänkningar än den vinner på att minska invandringen?