Lite lustigt att folkpartiets representant i Landstingsfullmäktige Marianne Normark påstår att Folkpartiet är måna om att patienter med tyngre vårdbehov inte ska prioriteras ned.Väldigt märkligt med tanke på att det var Fp tillsammans med övriga borgerliga partier som införde Kömiljardsreformen, som inneburit att landsting över hela Sverige har låtit patienter med lättare vårdbehov som närmar sig vårdgarantins gräns gå före patienter med tyngre vårdbehov, med ökade väntetider för kroniskt sjuka som följd.

Resurser har omfördelats från patienter med tyngre vårdbehov till friskare patienter, tvärtemot de etiska prioriteringar som Hälso- och sjukvårdslagen föreskriver.

Bra gjort, Marianne!

Man märker att avtalsrörelsen dragit igång på allvar när de borgerliga partierna börjar tävla sinsemellan om vem som uttrycker starkast stöd för arbetsgivarsidan.

För 2 veckor sen skrev jag om avtalsrörelsen. Nu när facken enats om avtalskraven, blir det spännande att se vad det blir för motstånd från arbetsgivarhåll och vad utfallet av den dragkampen blir. Denna fråga avgörs dock centralt och för oss aktiva i Kommunal på lokal nivå, gäller att försöka påverka arbetsgivarna lokalt för att de ska gå med på extra påslag utöver vad förbund och arbetsgivareorganisation avtalar om centralt.

          Merparten av Kommunals medlemmar är offentligt anställda. De jobbar i politiskt styrda verksamheter, vilket innebär att Kommunal måste se till att även utöva politiskt inflytande ute i kommunerna för att få igenom beslut som gagnar medlemmarnas löneutveckling och anställningsvillkor. Under senaste valrörelse var vi därför optimistiska då Socialdemokraterna i Umeå lovade att genomföra en satsning för att höja lönerna inom kommunens kvinnodominerade låglönesektorer (se deras kommunalpolitiska handlingsprogram s. 9). Även Vänsterpartiet gjorde ett liknande löfte (se deras program på s. 5).

          I och med att det röda blocket vann kommunvalet så har vi sett fram emot den utlovade låglönesatsningen. Men den har vi än idag inte sett röken av. Vare sig i årets som i förra årets lönehöjningar, har kommunen gett nämntvärt mer till Kommunals medlemmar än vad det centrala avtalet tvingar kommunen till. Vid 2 tillfällen har alltså den röda kommunledningen haft chansen att visa vad den går för, och båda gånger har den låtit denna chans passera.

          Kommunen gick dessutom inte ens med på någon individgaranti i år. Ingen var garanterad en lägsta lönehöjning, vilket innebär att en del faktiskt fick INGEN löneökning!

          Att borgarna är nöjda förvånar oss inte. Lokala företrädare för Fp som Britt-Marie Lövgren har förespråkat lönesänkningar för ungdomar och Centern har företrätt samma linje centralt. Ordf för SKL:s förhandlingsdelegation Ingela Gardner Sundström (m) applåderar dessutom borttagandet av individgarantin som ett första steg till sifferlösa avtal i framtiden (borgerlighetens våta dröm).

          En förhandling innebär ett givande och tagande. Kommunal fick inte igenom någon individgaranti i det centrala avtalet med SKL (som sedan valet 2006 varit borgerligt styrd). Men det centrala avtalet utgör ett golv och varje kommun är fri att erbjuda bättre villkor. För en röd kommun som Umeå finns ingen anledning att skrota individgarantin, såvida den inte liksom moderatledda SKL strävar efter sifferlösa avtal i framtiden, vilket jag har svårt att tro. Umeås väljare har inte röstat fram S och V för att kommunen ska driva en borgerlig lönepolitik!

          Halva mandatperioden har gått nu och S och V har 2 år på sig att visa att de håller vad de lovar. Återinför individgarantin och gör en rejäl satsning på de lågavlönade. Låt inte chansen gå förlorad att visa vad ni går för!

Just nu står Marianne Normark från Folkpartiet i talarstolen på landstingsfullmäktige och påstår att Folkpartiet blivit personalens parti..

Ja, Marianne, om ni på FOlkpartiet vill värna om arbetarnas intressen så kanske ni ska börja med att kasta förslaget om sänkta löner för ungdomar i papperskorgen.

Har precis kommit hem efter en lång dag. Först har jag varit och hållit i en facklig grundutbildning för medlemmar för Kommunal och andra LO-förbund. Det är kul att se att intresset för det fackliga ökar ;). Det var en hel dags utbildning och efter det har jag varit och hållit i mitt första styrelsemöte som ordförande för Kommunals s-förening. Det var rikitigt kul, men vid arbetsdagens slut känner man sig trött efter så mycket aktivitet.

Det första jag gjorde när jag kom hem var att läsa vk-bloggarna. En del av dem är faktiskt underhållande. Läs gärna Britt-Marie Lövgrens (FP) blogginlägg idag. Hon har sen ett tag sen varit aktiv i att skapa opinion för att Umeå Kommun ska anställa ungdomar för 75% av ingångslönen. Det är som att Folkpartiet inte kan släppa det här! Sedan 2010 har de förespråkat lönesänkningar för ungdomar. Först av alla var dock Centerpartiet. Men även moderaterna har haft ett finger med i spelet. Den aktive moderaten Nicklas Sandström har öppet förespråkat lönesänkningar för ungdomar.

Trots sin unga ålder (29 år gammal) är han redan landstingsråd inom Västerbottens Läns Landsting. Eftersom han förespråkat lönesänkningar för ungdomar, så trodde jag att han som ungt landstingsråd var för en sänkning av sitt eget arvode. Jag har därför väntat på att han ska motionera i frågan på landstingsfullmäktige, eftersom han i så fall kan få mitt fulla stöd, men inte ens ett svar har jag fått :(.

Men åter till Britt-Marie Lövgren och henne blogginlägg. Hon förespråkar att ungdomar som anställs ska få 75% av ingångslönen istället för att, som det är idag, få en hel lön. Och sedan har hon mage att påstå att det inte handlar om en lönesänkning!! Men jisses, vilken värld lever hon i? Är inte detta diskriminering? Ungdomar verkar vara en grupp som man som borgerlig politiker anser sig kunna spotta på. Jag menar.. hade borgarna t ex vågat gå ut med ett liknande förslag om att t ex invandrare ska ha lägre löner än infödda svenskar så att de ska kunna få jobb? Förr i tiden försvarade man att kvinnor skulle ha lägre löner för att annars skulle ingen vilja anställa dem när man ändå kan anställa en man. Idag skulle ingen våga resonera på det här sättet, men när det gäller ungdomar är det konstigt nog legitimt för borgerligheten att komma med sådana utspel.

TIllgänglig statistik visar att låga löner inte leder till mindre arbetslöshet. Ungdomar har redan lägre löner än övriga och ändå har de en högre arbetslöshet. LO:s regionala ungdomskommitté i Västerbotten och Norrbotten har skrivit en lysande insändare ang ungdomsarbetslöshet och varför de åtgärder regeringen vidtagit bara har förvärrat den. Jag rekommenderar den: Ge oss ungdomar jobb och utbildning.

För nästan ett år sedan skrev jag om Lars Leijonborg som efter sin avgång som partiledare för Fp har nu i stort sett fallit i glömskan. Det är inte längre ngn här i Sverige som vet vem han är, men som jag skrev tidigare så ryktas det om att han är riktigt stor i England: 

Vi som fortfarande minns honom har länge undrat vad han ev gör därborta, för ledare för Liberal Democrats är han då inte. Men nu tack vare klippet nedan behöver vi inte längre undra, för av allt att döma verkar han ha gett sig in musikbranschen. Det här är verkligen rätt man på rätt plats, för han är nog tusen ggr mkt bättre på att dansa än han är på politik. Och jag gillar hans artistnamn:

I de här tiderna av hög ungdomsarbetslöshet, hörs det alltfler röster för att sänka ungdomarnas löner. Vare sig teknikarbetsgivarna eller regeringen är särskilt bekymrade. I flera år har de tjatat om att de vill sänka ungdomarnas löner, och den höga ungdomsarbetslösheten blir för dem en ypperlig ursäkt att införa det. Bl a har regeringen nu tänkt införa sk lärlingslöner, som ett första steg i denna riktning.

          Jag tänker inte upprepa vad jag tycker om det här vansinnet, utan det får ni läsa här. Men nämna tänker jag att om ett lågavlönat jobb är bättre än inget jobb, så är en dålig arbetsmarknad bättre än ingen arbetsmarknad. På samma sätt så är löneslaveri bättre än inget slaveri, och ett dåligt argument bättre än inget argument.

Hur FAN tänker de egentligen?

Igår hade vi mandatperiodens första landstingsfullmäktigesammanträde, och redan då hände en hel del grejer. Vi valde för första gången i det här landstingets historia en kvinna till fullmäktigeordförande. Socialdemokrat förstås ;). Det var på tiden.

          Sedan skulle ledamöterna fotograferas, som man brukar göra i början på varje mandatperiod, och då fick jag veta att jag är första landstingsfulläktigeledamot i Västerbottens Läns Landstings historia att bli fotograferad med kepsen på. Tiderna förändras. Socialdemokraterna skriver historia ;).

          Hade fullmäktigesalen varit ett klassrum, hade jag nog fått arga blickar från folkpartisterna, för visst var det utbildningsministern Jan Björklund (Fp) som sagt att man inte ska få ha kepsen på i klassrummet?  Medan sossarna strävar framåt, så strävar Fp bakåt. Hade Björklund fått bestämma, så hade han säkert också infört kvarsittning, söndagsskola, skoluniformer, barnaga.. disciplin, disciplin, disciplin. Det är såna hittepåfrågor Folkpartiet tvingats till när de gått så långt till höger att de inte längre kan skiljas från moderaterna och därför tvingas hitta på ngt annat att profilera sig med än den socialliberalism de inte längre vill kännas vid.

Jag har nu varit på en hel del debatter mellan olika partier och själv deltagit i en av dem när jag var i Vännäs förra veckan, och jag måste säga att jag än inte blir klok på vad alliansen vill i fråga om ungdomsarbetslöshet.

          Om man läser alliansens valmanifest, så finns det inte ett ord om Lagen om Anställningsskydd (LAS), som Fp, Kd och C på varenda debatt kring temat skyller ungdomsarbetslösheten på.

          Som om en lögn helt plötsligt skulle bli sann i kraft av upprepningar, envisas borgerligheten med att påstå att turordningsreglerna i LAS (sist in – först ut) är orsaken till den höga ungdomsarbetslösheten eftersom ungdomar enligt dem ofta är de första att förlora jobbet i samband med uppsägningar. TCO har dock med underlag från SCB faktiskt räknat hur stor andel av de arbetslösa ungdomar som förlorat sitt jobb pga personalbrist (vilket är det fall då turordningsreglerna träder i kraft): nämligen 2,5%!!

          Det vanligaste argumentet mot LAS är att kompetens snarare än anställningstid borde styra vem som får behålla jobbet. I lagtexten kan man dock tydligt läsa att ett grundkrav för att behålla jobbet är att man är kompetent för de arbetsuppgifter som är kvar. Turordningsreglerna möjliggör dessutom för den som brukar ringas in som extra, att hävda sin rätt till tillsvidareanställning efter att man hunnit jobba nog länge. Utan dem skulle man jobba som daglönare hela sitt liv utan att någonsin få en tillsvidareanställning.

          När socialdemokratiska Arbetarepartiet en gång i tiden införde LAS, så var det för att bryta mot arbetsgivarens godtyckliga rätt att anställa och avskeda. Med tydliga kriterier, kan inte arbetsgivaren spela ut anställda mot varandra så de sänker sina löneanspråk av rädsla att förlora jobbet till den som bjuder sig för minst.

          Om inte alliansen kommit överens i sitt manifest om att försämras LAS, varför blir alltid LAS angripen av C, Kd och Fp på varenda debatt om ungdomsarbetslöshet? Väljarna förtjänar ett tydligt besked. Tänker alliansen göra ändringar i LAS eller ej? Finns det ngn dold agenda vid sidan av valmanifestet?

Det här kallar jag för stockholmsfixering. Tror Folkpartiet verkligen att de kommer vinna röster här uppe i Norrland med såna affischer?

          Till vänster har vi en affisch som propagerar för kärnkraft. Ja, här i Västerbotten som är känt för det jämförelsevis starka inflytande som Centern har på glesbygden.. samma Center som har byggt upp sin identitet kring motståndet mot kärnkraft!! Maudan (c) har det inte alls lätt numera, då hon tappat massivt med stöd från sina egna när hon lierade sig med stureplanshögern och sedan kompromissade bort kärnkraftsmotståndet (som är Centerns viktigaste fråga) i utbyte mot en ministerpost. Tror alliansen att det blir då lättare att genom såna affischer ständigt påminna centerväljaren att en röst på alliansen är en röst mot det hon brinner mest för?

          Till höger har vi en till affisch från Folkpartiet som propagerar för Euro!!! Det må funka där nere i Sthlm, men här uppe skrämmer det ba bort väljare, då det i stort sett är bara studenter från Handelshögskolan (varav hälften inte ens brytt sig om att skriva in sig i Umeå medan den andra hälften ska rösta moderat) som faktiskt brinner för EMU.

Jag säger bara Lycka Till ;P

Nu har jag åkt iväg från Gotland. Det var en rolig vistelse som jag kommer ha många minnen om. Ett av dem handlar om en föreläsning om diskriminering som arrangerats av antidiskrimineringsbyråerna, som är föreningar vars tillväxt den förra socialdemokratiska regeringen bidrog till och som därför fått rejält minskade statliga anslag sedan alliansens maktövertagande. De arbetar för mångfald, lika behandling och jämställdhet och verksamheten går ut dels på att erbjuda juridisk rådgivning till den som misstänker sig blivit diskriminerad, samt erbjuda utbildning till företag, kommuner och landsting i diskrimineringsfrågor. Som en följd av de minskade anslagen fick antidiskrimineringsbyrån i Umeå läggas ner.

          Föreläsningen var intressant. Bl a fick vi höra om ett diskrimineringsfall som socialtjänsten i Uppsala gjorde sig skyldig för. Eter en anmälan från SOC om misstänkt könsstympning hämtade polisen en 10-årig flicka från skolan och förde henne till sjukhus där hon mot sin vilja utsattes för en gynundersökning. Skälet till anmälan var inget annat än familjens somaliska ursprung och därför dömdes socialtjänsten av diskrimineringsombudsmannen (DO) att betala 60 tusen kr i skadestånd, men de traumatiska ärren får vi inte veta ngt om.

          Jag blir påmind om Nyamko Sabuni som år 2006 gick ut och föreslog obligatorisk gynundersökning för flickor i högstadiet. Samma år blir hon utnämnd av alliansregeringen till jämställdhets- och integrationsminister, ett uppdrag hon fortfarande innehar. I samma veva gick hennes partikamrat och dåvarande integrationspolitisk talesman för Folkpartiet Mauricio Rojas ut och föreslog att gynundersökningen bara skulle göras på tjejer med muslimsk bakgrund, då det är bara de som kan misstänkas bli könsstympade.

          Det som DO finner som diskriminering, finner Folkpartiet som meriterande för integrationspolitiska uppdrag. Hur tänker Folkpartiet egentligen?

Ibland leker jag med tanken på en upp-och-ner-vänd verklighet, som man stundtals kan få intrycket att borgarna lever i och från vilka de hämtar sina förslag. I denna verklighet så måste man genomgå ett språktest som villkor för att få bli borgare. Då ska man visa att man behärskar borgarsvenska, där bidragslinje heter arbetslinje, företagare heter arbetare, sjuk heter fuskare, och piga heter rut.

          Det skulle faktiskt inte låta konstigt i mina öron om det hade varit därifrån Folkpartiet kom på idén under förra valrörelsen att fiska röster genom förslaget om krav på språktest för invandrare som vill bli MEDborgare. Med tanke på de språkliga problem som jag tidigare visat att borgarna har uppvisat, så undrar jag om de själva överhuvudtaget skulle klara ett sådant prov.

          Det kanske vore befogat att skapa en kurs med SFI (Svenska för Invandrare) som förebild. Det skulle kunna heta SFB = Svenska för Borgare. Där skulle de t ex få lära sig att det finns ett särskilt ord på svenska för att beteckna den handling man utför när man olovligen tar andras pengar. Jag vet inte vad borgarna har för ord för att beteckna det faktum att de för att finansiera sina skattesänkningar tagit de pengar, som löntagarna betalat in till socialförsäkringssystemet för att kunna få tillbaka dem i framtiden i händelse av sjukdom, arbetslöshet, mm, men på svenska heter det då STÖLD.

          Ja, hur de än vrider och vänder på det, så är det stöld.

Som bekant har jag i tidigare inlägg undrat vad de borgerliga ungdomsförbunden håller på med när de gaddar ihop sig för att kräva lägre löner åt ungdomar. Även centerpartiets ordförande Maud Olofsson varit inne på samma bana: först av alla egentligen. Men ingen av de varit tydlig och talat om för oss hur lågt alliansen tycker att ungdomarnas lön ska få sänkas. Ett tydligt besked får vi dock nu från Folkpartiet som för 2 veckor sen joinat övriga i kravet på lönesänkningar för ungdomar. Partiledaren Jan Björklunds (Fp) önskemål är att 19åringar ska tjäna hälften av vad vuxna gör.

          Hallå?! Är inte 19åringar vuxna? Jag vet att 1962 när Jan Björklund föddes så var det 21 år som gällde som myndighetsålder men idag går gränsen vid 18 år, om han inte upptäckt det än. Ngt annat som han och hans kamrater från alliansen inte lyckats upptäcka är att ungdomar, som jag tidigare påpekat, redan tjänar rejält mkt lägre än andra. Bara inom handeln så tjänar t.ex. en 35åring i snitt 27% högre timlön än en 18åring. Räknar vi månadsinkomsten är skillnaden ännu större: 132%. Om det är som alliansen påstår att låga löner minskar arbetslösheten, borde då inte ungdomsarbetslösheten vara lägre än den totala arbetslösheten?

          Är inte detta diskriminering? Ungdomar verkar vara en grupp som man som borgerlig politiker anser sig kunna spotta på. Jag menar.. hade borgarna t ex vågat gå ut med ett liknande förslag om att t ex invandrare ska ha lägre löner än infödda svenskar? Oj, vänta.. det har borgarna VISST gjort: riksdagskandidaten Johnny Munkhammar (m) förespråkar lägre löner och sämre anstälningsvillkor för invandrare. Och i likhet med hur borgerligheten resonerar om ungdomar, så menar han att syftet är att minska invandrarnas överrepresentation i arbetslöshetsstatistiken... som om invandrare inte redan tjänade lägre löner!!!

          Borgerligheten måste ha en originell människosyn när de tycker det är helt fel att diskriminera döda ting som företag men helt rätt att diskriminera människor (om det förstås ligger i företagens intresse).

 Idag såg jag en svensk dokumentärfilm vid namn Bananas!*, som handlar om bananföretaget Dole, som på 70-talet besprutade sina plantager med gift som orsakade sjukdomar och dödsfall bland många av deras arbetare i Nicaragua. Regissören är Fredrik Gertten, som stämdes av fruktjätten Dole anklagad för förtal som ett försök att stoppa filmen. Filmen stoppades aldrig och Dole drog tillbaka sin stämning.

           Om det finns ngt jag håller med politiker från den mörka sidan om, så är det vad Edward Riedl (m) skrivit på sin blogg: att vi behöver alla få oss en skrattstund. Och på vilket bättre sätt än att dagligen läsa hans blogg? Det är omöjligt att hålla sig för skratt när man t ex läser där att nya ”arbetarpartiet” moderaterna ska ha sin länsförbundsstämma i april.

          Till en början undrar man hur ett parti som är känt moståndare till facket kan kalla sig för arbetarparti, men bilden börjar klarna när man slår upp ordet arbetare i ett moderat lexikon. Moderatsvenskan är det språk jag haft svårast att lära mig, för moderaterna använder exakt samma ord som finns i svenskan, fast de menar ngt helt annat. Och det här gäller hela alliansen. Vi som visste att alliansen med "arbetare" i själva verket menar "företagare", förstod redan 2007 när regeringen utlyste tävlingen "Årets arbetare", att ingen arbetare skulle ha en chans att vinna priset. Och mkt riktigt.. för det var en företagare som vann.

 Alliansen verkar ha en närmast fetischistisk fixering vid företag. I tidigare inlägg har jag visat hur borgerlig politik bryr sig mer om företag än den bryr sig om människor. Nu senast var det flera moderater som på sina bloggar gjort en stor grej av att de träffats och diskuterat företagsklimatet i Umeå (se här och här). Jag förstår inte vad som är så speciellt med just den träffen, för är det inte företag och företagsklimat det enda de pratar om när de träffas?

 Missförstå mig rätt. Det är inget fel att diskutera företagsklimatet. Givetvis är det viktigt att skapa förutsättningar för investeringar. Men med tanke på de usla arbetsvillkor som vi vet många arbetar under, förstår jag inte hur ARBETSklimatet inte är en mer prioriterad fråga. Vi vet om de stressiga villkoren inom offentlig sektor, om årliga arbetsplatsolyckor inom byggbranschen, om asylsökande som utnyttjas för svältlöner inom restaurangbranshen och utbytesstudenter som utnyttjas på samma sätt inom reklamutdelningsbranschen. Så varför snackas det aldrig om arbetsklimatet i Umeå? Varför är företag så viktiga men inte dess anställda?

          Företagande är för alliansen lösningen till alla problem. Ta t ex jämställdhetsproblematiken.  Borgarna med Britt-Marie Lövgren (Fp) i spetsen motsatte sig införandet av rätten till heltid för anställda inom äldreomsorgens privatentreprenader. Motivering: Det skulle bi svårare för kvinnor att starta eget inom sektorn om de måste anställa på heltid. Hallå! Det finns många fler kvinnor inom äldreomsorgen som vill ha heltid än de som vill starta eget! Men de finns ju tydligen inte. För alliansen finns det inga andra människor än företagare.

          Inte ens det gamla bondeförbundet Centerpartiet överraskar i detta avseende. När det var dags i år att dela ut en tårta den 8nde mars till en kvinna som gjort ngt extraordinärt, såsom Centerpartiet gör årligen i Vilhelmina, så gick priset helt ”oväntat” till.. en bonde? Nej, en företagare! I didn't see it coming.

           Vad alliansen än pratar om -arbetare, kvinnor, u name it- så menar de egentligen företagare. Det var nog ingen större förlust för landets arbetare att ingen av dem utsågs till årets arbetare, eftersom priset var att äta middag med Littorin. För vem kan garantera att alliansen med middag inte menade företagare? Jag vet inte Littorin, men jag personligen hade velat äta ngt annat.

För att inte folkpartister ska börja höra av sig till mig och klaga på att jag bara ger tips för en trovärdig jämställdhetspolitik till moderater, har jag sparat lite tips till er på Folkpartiet också:

          För det första måste ni förstå att en jämställdhetsministers uppgift är att främja jämställdhet och inte att bekämpa den! Och detta måste ni förklara för jämställdhetsministern Nyamko Sabuni (Fp) så hon slutar t.ex. gå omkring och kräva att företag med mindre än 25 anställda ska få slippa göra lönekartläggningar och upprätta jämställdhetsplaner. Om hon nu tycker att det där är ett led i att förenkla regelverket för småföretagare, så kan hon åtminstone se till att förklara hur i hela fridens namn det kan vara svårare för ett företag med få anställda att kartlägga sina löner än för ett företag med många anställda. Man tycker att det borde vara svårare ju fler anställda som finns. Fem myror är trots allt fler än fyra elefanter.

          För det andra, framställ inte konkurrensutsättningen av den offentliga sektorn som en jämställdhetsreform. Ni kan tjata hur mkt ni vill om om hur mkt lönerna kommer stiga när kommunala arbetsgivare konkurrera med privata, men vi som är fackligt aktiva inom Kommunal vet att lönesnittet är lägre inom privatentreprenader eftersom dessa försöker vinna upphandlingar genom att lägga lägre anbud. Det här tipset kan egentligen hela alliansen dra nytta av.

          I övrigt kan ni även tillämpa de tips jag gav till moderaterna i gårdagens inlägg, då det passar in på hela alliansen. Men det viktigaste rådet av alla är: rösta inte på er själva, det far jämställdheten bara illa av!