Apropå den privata vårdgivaren som drog tillbaka sin ansökan om att få etablera sig i Skellefteå, så säger moderate landstingsrådet Nicklas Sandström vid dagens interpellationsdebatt på fullmäktige att "Vårdgivare etablerar sig inte för att tjäna pengar. De etablerar sig för att erbjuda vård".

Varför privata vårdgivare etablerar sig i Umeå och inte i andra delar av Västerbotten är för att de tycker att det är mer lönsamt att etablera sig i tätorten. Det är där det går att tjäna pengar.

Välkommen till verkligheten, Nicklas Sandström.

Man blir så less! Så fort regeringen inser att de har minoritet i en viss fråga, dränker de den i långsamma utredningar för att slippa agera. Så var det med t ex utförsäkringarna:

          I somras drev den rödgröna oppositionen 3 förslag: att stoppa utförsäkringarna, att de nollklassade ska få tillbaka sin ersättning, och att de gamla reglerna ska gälla för de sjukskrivna som prövas efter 180 dagar. Utförsäkringarna stoppades inte eftersom SD gick på regeringens linje i den frågan. Däremot lyckades man få igenom de 2 andra förslagen. Men istället för att följa riksdagsbeslutet tillsätter regeringen en utredning för att analysera konsekvenserna av tillämpa de gamla reglerna efter den 180nde sjukskrivningsdagen. I praktiken är alltså riksdagsbeslutet värt ett skit, då regeringen vägrar att följa det!

          Liknande fasoner ser vi igen när högerregeringen för att dränka ner frågan om vanvård, tillsätter en utredning. Borgarna vet mycket väl att de inte har folket med sig i frågan om att tillåta vinstdrivande företag bedriva vård. För att inte tappa stöd kan de därför inte gå till företagens försvar, men eftersom de inte heller vill gå på folkets linje, så öppnar man i vanlig ordning en utredning så de slipper komma med besked.

          Så svårt är det dock inte att se igenom vad de gör. När regeringen införde lagen om valfrihetssystem (LOV), som underlättar för kommuner att låta privata företag bedriva äldre- och handikappomsorg, var syftet aldrig att gynna brukarna genom ökad valfrihet, som det heter officiellt. Snarare var det att gynna företag! I fråga om en kollidering mellan företagens intressen och krav på kvalité, så ställer sig LOV tydligt på företagens sida. Regeringens utredare rekommenderar explicit att kommunerna inte ska ställa höga krav: ”Ju högre krav som ställs, desto färre företag kommer att vara intresserade av ett avtal med myndigheten” (Se SOU 2008:15, s. 17).

          Alltså ska företagsamhet prioriteras framför kvalité. Är det då konstigt att vi får de här skandalerna om vanvård inom Carema och Attendo? Regeringens vilja att utreda är ju bara bullshit! De har alltid vetat om riskerna med att privatisera äldreomsorgen. Forskningen har länge visat på sambandet mellan låg personaltäthet och lägre vårdkvalité, och det är inte precis en nyhet att privata utförare inom äldreomsorgen snålar på personal för att göra vinst (Se gärna s. 215-257 i den här rapporten).

          Medan saken ”utreds” så fortsätter vanvården. Jag tycker att regeringen ska ta sin utredning, stoppa upp den i arslet och börja agera istället:

Förbjud vinster i vården NU!

Lite intressanta fakta:

Enligt forskningen så är en majoritet av befolkningen negativt inställd till att äldreomsorg ska bedrivas i privat regi. Intressant är att personalen inom äldreomsorgen är statistiskt sett ännu mer negativa till det, och ännu mer intressant är att privatanställd äldreomsorgspersonal är ytterligare mer negativt inställda.

          Detta finns att läsa på sidan 230-231 i forskningsrapporten ”Konkurrensens konsekvenser, Vad händer med svensk välfärd?”, som genomfördes på uppdrag av SNS, som knappast kan anklagas för att vara vänstervriden.

          Om det är ngn som har insyn i hur privata företag inom vård och omsorg sköter sig så är det deras anställda. När t.o.m. de som jobbar där är negativt inställda till att privata företag ska driva äldreomsorg, då måste det vara ngt helt galet med hur vården bedrivs i privat regi.

          Är det inte dags att kommunen tar tillbaka ansvaret över äldreomsorgen? Privata vinstintressen ska inte styra äldreomsorgen. Bort med Carema, Attendo mfl. De har ingenting här att göra!
 

Jag tror inte det finns ngn yrkesgrupp med så roliga historier från jobbet än dem som jobbar inom vården faktiskt.. särskilt dem som jobbar inom äldreomsorgen. Bortsett från stressen, de omänskliga arbetspassen, arbetsbördan och den låga lönen, är det ändå roligt att jobba med äldre.

          Jag minns ett tillfälle från ett par år sen som gjorde min dag. När jag höll på att tömma tvättmaskinen hos en brukare, hittade jag, bland alla blöta plagg, en tvättad blöja! Brukaren hade mest troligt slängt blöjan i tvättkorgen i tron om att det var soporna, och kollegan som hade varit före mig hos honom och stoppat in tvätten i maskinen hade antagligen inte märkt att blöjan hade följt med, haha.

          Jag tyckte att hela händelsen var så komisk, att jag tog hissen neråt till personalkontoret och visade den tvättade blöjan för mina kollegor. Jag kunde inte hålla mig för skratt medan jag berättade var det var jag hade hittat den. Då ställde sig en av mina arbetskamrater upp, och sa helt seriöst: Alejandro, du kanske inte vet det för att du precis kommit från semestern, men till följd av sparbetingen är det sagt att vi ska tvätta blöjorna!
Det här var 2009, mitt under finanskrisen. Det var alltså besparingstider helt enkelt, men att vi nu skulle börja tvätta blöjor var helt sanslöst, tyckte jag. Jag blev mållös, och då började min arbetskamrat att gapskratta. Allt hade varit ett skämt. Givetvis fanns det inget direktiv om att vi skulle snåla med blöjor, utan den som var före mig i tvättstugan hade inte sett att blöjan hade följt med in i maskinen.

          Detta kom jag att tänka på igår när jag läste att vårdjätten Carema väger blöjor. Brukarna får vara flera timmar i våta blöjor, eftersom personalen inte får byta blöja på dem om den inte väger tillräckligt. Allt för att spara pengar… mitt i en högkonjunktur! Bolaget gör stora vinster på våra skattepengar, som inte används till vård utan skickas vidare till skatteparadis. 150 fall av vanvård rörande Carema utreds av Socialstyrelsen just nu. Så långt har det alltså gått, att det som i kommunen skulel varit ett skämt, är på Carema en verklighet!

          Carema är inte det enda företag inom välfärdssektorn som tar ut vinster genom att snåla på verksamheten. Sveriges största ambulansföretag Falck har gjort sig skyldig för ca 4000 brister, som företaget har mörkat. Även Attendo Care har fått mycket kritik från Socialstyrelsen. Problemet är att det inte handlar om isolerade företeelser eller enstaka företag, utan om brister som begås systematiskt av de stora jättarna som dominerar den privata vårdmarknaden. När vinsten är drivkraften, så är det klart att brukarnas behov kommer i andra hand. Och hur ska man kunna göra vinst på en skattefinansierad verksamhet, om det inte är genom att snåla på verksamheten?

          Någon som vågar ta itu med detta är Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt, som krävt ett lagförbud mot att företag ska få ta ut vinster från skattepengar. Han möter motstånd frånden borgerliga regeringen, som hellre lägger ansvaret på äldreomsorgspersonalen. När ska regeringen förstå att vård och omsorg inte ska bedrivas av vinstdrivande företag?
 

Idag tänkte jag berätta om mitt besök till Globen Shoping i Sthlm. Det händer sällan att jag shoppar. Jag har nämligen shoppingfobi sedan jag för många år sen hade en sambo som alltid ville ha med mig på sina shoppingrundor, som ibland kunde hålla i 8 timmar (och flera dagar, dessutom). Jag får därför alltid en panikkänsla när ngn i min närhet nämner ordet shoppingcenter. Men nu skulle jag träffa en kompis jag inte hade sett på flera år, och shoppingcentret var alltså den bestämda träffpunkten.

Eftersom jag kom för tidigt (till platsen såklart), så fick jag chansen att gå runt och kolla lite grann. Jag såg att det t ex fanns en McDonalds. Ovanför det låg Kapahl, som av ngn konstig anledning skickar en massa sms-reklam till min mobil som jag inte vet hur man stoppar. Och som ni ser på bilden fanns Stadium ovanpå.
Det fanns även en subway och en thairestaurang. Även en affär med träningstillbehör vid namn Jabb.se, och bredvid så kunde man klippa håret på Globens Hårvård.

Men vad som stack i ögonen var den stora byggnaden tillhörande vårdjätten Carema mitt ibland de 60 butikerna. Det var ortopediska huset, och vad som stack i ögonen var inte dess storlek utan det faktum att det tydligen inte bara var hårdvård som såldes som en vara på shopcentret, utan även riktig vård. Ett stenkast bort, bredvid butiken Jabb.se, låg dessutom Kunskapsgymnasiet, och alldeles vid entrén till Globen Shop, var det svårt att missa den stora reklamen för ett företag som sålde jobbcoaching.

          Jag tycker det illustrerar tydligt hur allt fler viktiga samhällsfunktioner som vård, utbildning mfl, hamnar under marknadens kontroll där fördelning sker efter plånbok istället för behov. Man kanske inte kan svänga in till en friskola och köpa sig höga betyg på samma sätt som man kan gå in i en skoaffär och köpa sig nya skor, men att skolor börjar erbjuda höga betyg som ett sätt att locka till sig elever är ett belagt faktum (läs t ex Christina Wikströms avhandling ”Grade Inflation and School Competition”). Det går inte heller att sätta en prislapp på en utbildning och stänga ut dem som inte har råd på samma sätt som man på en affär kan vägra sälja skor till den som inte kan betala. Men det är helt klart att elever som bedöms olönsamma är inte välkomna i vinstdrivande friskolor, ngt som många med funktionsnedsättning fått erfara. Men skolan är åtminstone skattefinansierad. Privatfinansierad vård däremot funkar exakt som en skoaffär, fast prislappen är högre. Tror ni mig inte, så fråga patienterna på Barnsjukhuset Martina där man ska ha köpt en privat försäkring (eller betalat 1’400 kr per besök) för att få vård.

          Detta är ingen ödesbestämd utveckling som vi inte kan göra ngt åt, utan det är resultatet av medvetna politiska beslut. I Reinfeldts drömsamhälle så kanske man ska kunna ägna en hel dag åt shopping där man börjar på Kappahl och handlar lite kläder, går sen på McDonalds för att få i sig en hamburgare, innan man fortsätter vidare till Carema för att köpa sig en högre köplacering och avsluta dagen med att gå in på skolkontoret och köpa lite högre betyg till sina barn.. om de inte råkar sitta i rullstoll, det vill säga. Men jag tror att de flesta av oss vill ngt helt annat.

 

Det nya året innebär lite olika för oss alla. Jag satt och spekulerade om vilka nyårslöften som några av våra borgerliga makthavare kan ha gjort nu inför årsskiftet, och kommit fram till följande gissningar:

          Näringsminister Maud Olofsson, som svek sina egna partimedlemmar när hon kompromissade bort Centerpartiets motstånd till kärnkraft i utbyte mot att få en ministerpost, har nog lovat att definitvt ta död på centerparteits rykte som alliansens gröna röst. Vattenfall har i rasande fart börjat köpa upp kolkraftverk i Tyskland, Holland mfl. Men exakt hur många kolkraftverk som Maudan nog lovar sig själv att Vattenfall ska förvärva under det nya året, vågar jag dock inte svara på.

          Stockholms Landstingsråd Sthlm Filippa Reinfeldts (m) nyårslöfte: fortsatta nedskärningar i den offentliga vården och nedstängningar av vårdcentraler i socialt utsatta områden för att kunna finansiera etableringen av nya privata vårdgivare i stockholms överklassområden.

          Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Swärds (m) nyårslöfte verkar vara att spara pengar åt staten genom att sätta personer med amputerade armar att försöka betala p-biljetten med munnen. Nä, jag skojar inte. Läs här.

          Centerns kommunalråd i Uppsala Stefan Hanna lovar förmodligen fler åtgärder för ett tjockfritt Sverige. Hans utspel om tjockisskatt, visar dock att han gärna smygstartar före årskiftet.

          Jag, för min del, lovar ännu en gång att för en gångs skull sluta äta onyttigt så kanske inte Stefan Hanna också ger sig på mig.

          Gott nytt år allihopa! ;)

För inte ens en månad sen fick vi veta om det privata ambulansföretaget, vars personal slagit larm om allvarliga brister i bilarnas utrustning som företaget har mörkat för såväl landsting som socialstyrelsen. Detta kostade livet för Anton Wiberg, 14 år, som avled i Höör när ambulansens sugutrustning inte fungerade som den skulle. Men detta är bara 1 fall bland de 4000 rapporteringar om brister som företaget mörkat. Och det som känns mest skrämmande är att det rör sig om Falck, som är Sveriges största ambulansföretag med ansvar över en fjärde del av befolkningen. Ett annat kritiserat vårdbolag är Attendo Care, vars allvarliga brister uppmärksammades först när de lät en 63-ärig kvinna i Helsingborg dö nerkylt.

          Jag tycker moderaternas gruppledare i landstinget Niklas Sandström (m) borde ha detta i åtanke när han tillsammans med de övriga borgerliga partierna aktivt verkar för att sänka ribban för vilka tjänster en privat hälsocentral ska erbjuda för att få tillstånd att etablera sig i länet. Detta för att underlätta för än fler företag att kunna ge sig in i branschen, så patienter har fler vårdgivare att välja mellan.

          I Stockholms län där det borgerliga styret infört fri etableringsrätt inom primär vården, har det skett en överetablering av privata vårdgivare inom höginkomsttagarområdena, som belastat landstingets ekonomi. De 206 miljoner i extra tillskott som gått till de här vårdenheterna, har tagits från mottagningar i socialt utsatta områden som därmed i snitt förlorat 2,9 års arbetare per mottagning och från vårdinrättningar i medelinkomsttagarområden som i snitt förlorat 3,6 årsarbetare per mottagning. I det här fallet har alltså valfrihetsreformen inte handlat om att låta patienterna välja mellan olika vårdgivare som att låta privata vårdgivare välja bort mindre lönsamma patienter.

          Är det detta vi ska ha landstinget till? Ska vi sänka ribban som borgerligheten i Västerbotten med Niklas Sandström i spetsen (m) vill och låta vem som helst få öppna en vårdinrättning bara för att högern tycker det är för få privata företag som uppfyller kriterierna? Om alliansen inte har förstått det så är landstingets roll att främja folkhälsan för invånarna i länet, inte att springa näringslivets ärenden.

Kom att tänka på bondens marknad när jag satt och såg på nyheterna det absurda i att skolorna i Östersund får inte handla broccoli och andra råvaror från odlingar som ligger tätt intill, utan måste köpa dem från Ecuador. Detta för att det strider mot lagstiftningen att ”diskriminera” företag på grundval av deras hemvist. Inte ens människor har ett sådant skydd! Man får ju neka en arbetssökande jobb på basis av att hon bor i en annan ort, men man får inte ”diskriminera” ett företag som ligger tusentals kilometer bort när det finns lokala leverantörer som inte behöver köra upp maten. Kolla gärna på klippet nedan:

          Det här är ju inget nytt. Därför stör jag mig som satan när Sven-Olov Edvinsson (C) för att fiska röster går runt på bondens marknad och promotar centerpartiets motion om att Umeå ska handla mer närproducerat. Inget fel med närproducerat, tvärtom! ..Men han vet mkt väl att det inte går: EU-lagstiftningen förordar att ett sånt diskrimineringsskydd som inte ens gäller för människor ska gälla företag. Och detta fick han förklarat för sig av mig på sin egen blogg. Samma förklaring fick han från kommunen, men ändå valde C med stöd av M att köra på.

          Även när jag var på Gotland fick man se affischer överallt från Centerpartiet som gick till val lokalt på att kommunen skulle handla närproducerat. Jag fattar inte vad vitsen är med att föra väljarna bakom ljuset med hjälp av vallöften de vet inte kan infrias. Vill de faktiskt göra ngt åt miljön så får de verka för att vi lämnar EU-helvetet som sörlänningarna folkomröstade oss in i.

I lördags har jag sett en animerad film på ettan. Järnjätten hette den och handlade om en pojke som hittade en jätterobot i skogen. Den åt metall och såg ut som skrot, men den hade känslor som en människa.. lite grann som borgarna ser på företag.

          För inte så länge sen klubbade den borgerliga regeringen igenom lagen om valfrihetssystem (LOV) som bl a föreskriver att kommunen inte får diskriminera företag i samband med upphandlingar. Om t ex kommunen vill värna om miljön genom att främja lokalproducerat i samband med en upphandling så är det kört, eftersom företag etablerade på andra orter som måste frakta hit sina varor för att sälja dem får inte ”diskrimineras” på basis av deras hemvist.

          Herregud, inte ens människor har ett sådant skydd! Du får inte diskriminera en arbetssökande på basis av dennes etniska härkomst, sexuell läggning, handikapp, könstillhörighet eller ålder. That's it! Men du kan ju neka ngn ett jobb om personen inte bor på orten. Däremot kan inte kommunen neka ett företag i t ex Skåne upphandlingen av matleveransen till skolan i Umeå även om det är bättre att välja en lokal matleverantör som inte behöver köra upp maten. Tydligen är det inte bara människor som har rättigheter, utan även döda ting. But what about the planet? Svar: Fuck the planet, företag har feelings, too! They have rights!

          Redan nu förlorar staten 133 miljarder kr årligen i skattefusk, som beräknas öka nu när skatteverket måste halvera sin kontrollverksamhet pga dålig ekonomi. Små och medelföretag står tillsammans för 60% av skattefusket. Därför föreslår skatteverket enklare skatteregler för småföretag. Och enklare regler får de av alliansen, som till folkpartisten Maria Lindvalls glädje avskaffar skyldigheten för småföretag att tillämpa revision! Hallå!! Skatteverket menade nog enklare regler för att betala skatt, inte för att underlätta skattefusket!! Men det är klart, allting är tillåtet för att sänka skatter. Kommer inte skattefusket att öka? Svar: Ja, men varför ska småföretag behöva sköta sig? They have feelings, too! They have rights!

          Göran Hägglund (Kd) brukar tjata om ”verklighetens folk”, men för alliansen verkar inte människor vara verkliga. För dem finns det bara företag. Snart kanske företag även får rösträtt.

Kunde inte undvika fästa min uppmärksamhet vid ett reportage från Västerbottens Nytt i fredags enligt vilket det fria vårdvalet riskerar att slå ut privata vårdgivare i Västerbotten. Det är egentligen inte vårdvalet i sig, utan snarare de krav landstinget har ställt för att privata vårdgivare ska få etablera sig.

          De privata vårdgivarna anser att kraven är för höga, och det reses misstankar om att de med avsikt är höga för att ge konkurrensfördelar till landstingets egna vårdcentraler.

          Det intressanta är att det råder närmast totalt samförstånd tvärsöver blockgränserna om kraven. Borgarna, som är de största (eller snarare de enda) försvararna av det fria vårdvalet, vill ju inget hellre än att släppa in fler privata. Annat kan ju däremot sägas om oss sossar, men borgarna har ju också ställt sig bakom de flesta kraven. Att dessa skulle ställts med intentionen att slå ut privata vårdgivare är således non sense. Det handlar snarare om vad som är det bästa för befolkningen utifrån ett hölsoperspektiv.

          Att de privata vårdgivarna nu gnäller över att kraven skulle vara för höga visar ju inget annat än att de bryr sig mer om att få göra vinst på skattepengar än att leva upp till vad som faktiskt behövs för att säkerställa en god och jämlik tillgång till hälso- och sjukvård för alla.

När socialnämnden bestämde sig för att tillåta en viss grad av privata inslag inom socialtjänsten, så var tanken att den kommunala huvudmannen skulle ha ngt att jämföra sig med för att lära sig att bedriva sin verksamhet mer effektivt. Men vad är vitsen? Vi vet att i den mån de privata kan minska sina kostnader, så är det på bekostnad av personalen: de har lägre personaltäthet, betalar ut lägre löner i snitt, och anställer folk helst på deltid och under osäkra anställningsformer. Är det det här sättet att spara pengar på som vi vill driva vår kommunala verksamhet efter?

När vårt parti öppnade för privata alternativ trodde vi att det skulle gå att kontrollera. Lite privata inslag kunde vi tillåta, men aldrig över 25%. Men går det verkligen att hålla dem i styr? Genom att öppna för privata alternativ har vi skapat en efterfrågan, som bara väntar på ett maktskifte i vår kommun för att etablera sig permanent. Och när vi då skulle ta tillbaka makten, skulle vi också kunna ta tillbaka det som borgarna lagt ut på privata händer?

När de privata erbjuder sig att göra jobbet billigare, är det då inte konstigt att kommunen betalar mindre pengar till dem per brukare (a-priset). Nu när alliansregeringen stiftat den nya Lagen om Valfrihetssystem (LOV) ska kommunen inte längre göra skillnad. Kommunen har därför jämnat ut skillnaden mellan hur mkt pengar per brukare som den kommunala resp privata hemtjänsten får. Den kommunala får mindre för att den privata ska få mer. Konsekvensen blir nedskärningar i den kommunala hemtjänsten. Och vad händer med pengarna? Det är ju bara naivt att föreställa sig att de extra pengar de privata därmed får används till personalinvesteringar. De går ju rakt in i ägarnas privata fickor i form av vinst.

Kommunal äldreomsorg reas ju ut till privata utförare! Med den regering vi har, så går det inte att ge de privata välfärdsföretagen ens lillfingret för då tar de hela landen. Låt oss visa dem hellre långfingret medan vi fortfarande kan!

Istället för att utforma kommunal verksamhet med den privata sektorn som förebild, ska vi ju verka för att kommunen blir en mönsterarbetsplats. Att vi Infört rätten till heltid visar att vi är på god väg, men det krävs mer. Vägen dit har ett namn, och det stavas p-e-r-s-o-n-a-l-i-n-f-l-y-t-a-n-d-e!