Första maj för 2 år sen glömmer jag aldrig. Bland alla de plakat som folk bar på i vårat förstamajtåg, fanns det ett som skilde sig från alla andra. Till skillnad från alla andra plakat, som handlade om försämringar som den borgerliga regeringen genomfört, var det här plakatet riktat mot våran egen kommunledning. På det stod det att läsa: Yttrandefrihet för våra busschaufförer!

          Bussföretaget Nobina har varit fokus för en del skriverier i de lokala tidningarna de 2 senaste åren. Bl a har media uppmärksammat deras märkliga personalpolicy, som i praktiken verkar ha gått ut på att sätta kritiska anställda på plats genom olika repressalier. Vi alla minns protesten på Vasaplan när en chaufför blev skickad hem efter att han inte hade haft slipsen på sig. Vi minns även chauffören Rabih Ballout som fick sparken för att han hade skrivit ett medborgarförslag till kommunen om att de skulle granska företaget, ngt som Nobina betraktade som illojalt beteende.

          Denna händelse aktualiserade problematiken med privatiseringarna. Så länge en verksamhet drivs inom offentlig sektor, har de anställda en grundlagstadgad rättighet till meddelarfrihet. Det innebär att de inte omfattas av lojalitetsplikten i kontakt med media, vilket innebär att de kan avslöja missförhållanden och uttrycka kritik gentemot sin arbetsgivare. Men så fort en verksamhet läggs ut på entreprenad, räknas den som tillhörande privat sektor, och då är det munkavle som gäller.

          Från fackligt håll har vi uppmärksammat problematiken långt innan. Via LO-s, Kommunals s-förening, SSU Umeå och Fackliga Utskottet i Umeås Socialdemokratiska Arbetarekommun, har de fackliga krafterna inom vårt parti, satt press för att meddelarfrihet ska vara ett krav i samband med upphandlingar. Tack vare det gick Socialdemokraterna till val i vår kommun på att genomföra det, och i måndags när fullmäktige fattade beslut om ny upphandlingspolicy blev detta verklighet. Nu är DET vallöftet uppfyllt i alla fall.

Tack vare den svenska offentlighetsprincipen har missförhållanden inom den offentliga välfärden upptäckts och debatterats. Vi vill nu ställa motsvarande krav på de privata aktörer som verkar inom den skattefinansierade välfärden. Skattefinansierad vård, skola och omsorg är ingen marknad och de företag som verkar där måste leva upp till medborgarnas högt ställda krav på insyn i både verksamhet och ekonomi. Hur våra gamla vårdas eller hur skattepengar används ska inte vara företagshemligheter. De anställda ska ha meddelarskydd.

Ovanstående text är ett utdrag från socialdemokraternas kommunala handlingsprogram för 2010-2014. I programmet finns allt det som vi tänker genomföra när vi vinner valet i kommunen.

Tidigare inlägg om vår kamp för att stärka offentlighetsprincipen hittar du här:

-Kasta bort munkavlen (2010-01-25)

-Entreprenader måste få granskas (2010-01-27)

-Bussföretaget måste granskas (2010-02-26)

-Stopp på hemlighetsmakeriet bland privata utförare (2010-05-03)

Det var en ovanlig dag igår. Mitt salladshuvud hade försvunnit när jag skulle laga mat. Fick låna av grannen. Det märkliga är att det var tillbaka när jag kom hem efter kvällens debatt mellan Sven-Otto Littorin och Sven-Erik Österberg. Efterlysningen på Facebook fungerade :)

          När jag steg av bussen på väg till debatten såg jag en busschaufför protestera mot Nobina. Det är privatentreprenaden som Umeå Kommun har överlåtit den lokala busstraffiken till. Tydligen så genomförde företaget en kontroll igår för att se om chaufförerna bar slips, och så skickade dem hem honom utan lön när de såg att han inte hade. Nobina gör sig allt mer känt för sin förakt mot personalen. Tidigare så hade företaget varslat en chaufför om uppsägning för att han hade utnyttjat sin demokratiska rätt att skriva ett medborgarförslag till kommunen som var kritiskt mot företaget.

          Tyvärr så gäller lojalitetsplikten inom den privata sektorn. En privatanställds möjligheter att informera allmänheten om missförhållanden på sin arbetsplats är starkt begränsad eftersom det räknas som illojalitet. Han kan därför drabbas av disciplinpåföljder. Detta är vansinnigt med tanke på att busstraffiken finansieras med skattepengar, vilket innebär att allmänheten ifråntas sin rätt att granska vad deras skattepengar går till. Om lokaltraffiken hade behållits i offentlig regi hade alltså inte det här problemet uppstått. Han hade haft all rätt i världen att protestera.

          Det är därför som jag anser att meddelarfrihet och offentlighetsprincip borde kommunen ställa som villkor i samband med upphandlingar (om kommunen överhuvudtaget ska upphandla ngt).

          By the way så sög Littorin igår kväll på debatten, men det hade ni säkert redan listat ut ;)