Det är inte utan att flina som man läser borgerliga bloggar på VK. Allvarligt talat, vad krävs det för att få utrymme i ett borgerligt parti? Edward Riedl (m) kan inte ens skilja mellan fack och a-kassa... och utifrån den kunskapen tänker karln stifta lagar i riksdan.

Vad gäller Centerpartiets företrädare kan man tycka att det minsta som kan krävas av dem är att de ska veta vad de snackar om när de så envist går till angrepp mot LAS. Ngt förvirrad skriver Centerpartiets ombudsman Johan Kling från Teg om SSU:s utspel, där man kräver att riksdagsledamöter som suttit för länge inte ska få sitta hur länge som helst utan ska släppa nya och yngre kandidater. Enligt honom rimmar detta ”illa med LAS-kramandet och sist in, först ut man vurmade så hårt för i valrörelsen”.

Alltså, är det här seriöst? LAS är till för att skydda anställda från att sägas upp godtyckligt. Med tydliga kriterier, kan inte arbetsgivaren använda sitt maktövertag för att spela ut anställda mot varandra så de sänker sina löneanspråk av rädsla att förlora jobbet till den som bjuder sig för minst. LAS är inte till för att skydda mäktiga politiker från att väljas bort från uppdrag de tycker sig ha rätt att sitta på livstid. Fattar inte snubben att det är ett förtroendeuppdrag att vara riksdagsledamot och inte en anställning?

Ännu mer förvånad blir man av kunskaperna kring valsystemet. Den absoluta merparten av väljarna röstar på ett parti, inte en person. Det är ytterst ovanligt att en person får så många kryss att hon kryssar sig förbi de kandidater som hennes parti bestämt ska komma före henne i fråga om ett uppdrag. Därmed är det alltså partierna (och inte väljarna) som bestämmer vilka av sina kandidater som ska inneha de mandat partiet får. Lik förbannat så påstår då Kling att SSU med sitt utspel underkänner väljarnas beslut???

Vilken verklighet lever han i?