Att jag sover i din säng betyder inte ja.
Idag kör SSU Umeå en kampanj för att synliggöra våldtäktsproblematiken. Den består av olika affischer som ni kommer se lite här och där överallt på stan samt tapplappar i olika motiv på bussäten och andra ställen.
När våldtäkt diskuteras ligger fokus många gånger på hur tjejer ska undvika att bli våldtagna, men vi vill gärna vända på det och uppmärksamma att problemet inte ligger hos kvinnor. De ska inte behöva förändra sig och anpassa sitt beteende för att undvika att bli våldtagna, utan snarare bör fokus riktas på de som våldtar. Vi vill även uppmärksamma att flertalet våldtäkter inte sker ute på mörka gränder med främlingar som förövare, utan ofta är våldtäktsmannen ngn som offret är väl bekant med och litar på.
Våldtäkter är alltså inte isolerade händelser som ska kopplas till enstaka individer med ngn form av störning, utan snarare ett samhällsproblem som är produkten av ett ojämställt samhälle där män står över kvinnor och tar sig rätten att utöva makt över dem.
Vad som står i affischen nedan kan tyckas vara självklart, ngt som man inte skulle behöva påpeka. Tyvärr är det faktum att en tjej sover i ens säng, en ursäkt som, tro det eller ej, betrakats som en förmildrande omständighet i rättsfall där män dömts för våldtäkt. Andra ursäkter som betraktats som förmildrande omständigheter (eller på annat sätt oberopats för att legitimera en våldtäkt) är exempelvis att tjejen är ens flickvän, att hon haft sex med en förut eller klätt sig urringat. Därav de olika motiven i affischerna.
Hoppas detta bidrar till en mer nyanserad diskussion för att kunna angripa problemet från rätt vinkel.


Alejandro
Herregud vad pinsamt! När jag var igår till urmakaren för att få nya batterier på min armklocka, frågar han mig varför jag vill ha nya batterier på den. När jag skulle svara ”men ser du inte att den har stannat?”, så ser jag helt plötsligt att klockan går!! ”Du hade inte tryckt på startknappen” säger urmakaren. Fan vad pinsamt! Jag log och försvann därifrån. Nä, det var inte min dag, helt enkelt. Först vaknar jag med feber, och sen händer det här.
Bortsett ifrån att folk pissade inne på hissarna (vilket jag inte ska klaga på, eftersom det tvingade mig att ta trapporna, vilket jag behöver för att gå ner i vikt), så var staden väldigt fin. Framför allt tyckte jag om de högst ovanliga skyltar som hängde lite här och där. Den första jag mötte fanns inne på ett café, som var väldigt noga med att poängtera att man minsann inte fick ha några skolböcker på borden. Varför? Var det av utrymmesskäl? Vanliga böcker som inte är skolböcker då? Fick man ha dem på borden? Varför just skolböcker och inte andra böcker? Men detta fick jag aldrig veta, då man tydligen inte heller fick ställa ngn fråga om detta till personalen. Och jävligt många butiker fanns det också. Vissa av dem verkar använda sig av omvänd psykologi, som den där skoaffären, som skyltar med att det minsann INTE var nå rea på deras produkter.

På internet kan man hitta allt, även sånt man inte trodde fanns. Detta märkte jag i söndags när jag skrev om
Internet erbjuder en helt ny värld av lätt- och snabbtillgänglig information om närmast allt. Men helvete vad mkt skit man hittar där också! Och då menar jag inte bara typ porr, virus eller moderata bloggar. Det kryllar också av felaktig information som framställs som objektiva fakta.
Med rätten till heltid som Umeå Kommun infört för sina anställda har vi kommit längre än borgerligt styrda kommuner vad gäller jämställdhetsarbetet. Kvinnor ska inte vara beroende av män för sin försörjning, utan de ska erbjudas samma villkor till ekonomiskt oberoende som män i regel har. Men i dagens läge spelar stor roll vilket kön man har för vilka arbetsvillkor man erbjuds. Kvinnor jobbar i mkt högre utsträckning än män på deltid.

Vilken färg ska kuvertet ha som justitieministern Beatrice Ask (m) ska skicka till sin partikamrat och f.d. arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin? Beatrice blev känd för svenska folket i samband med sitt .jpg)
Iförrgår var min tredje dag på Gotland och det enda jag gjorde då sen jag steg upp var att kolla på fotboll. Jag hejade på Argentina i matchen mot Tyskland, och mot Paraguay i matchen mot Spanien. Till skillnad mot hur det kommer bli i valet, har jag den här gången hejat på förlorarlagen. Vår tyska kompis Julia, däremot, kunde inte dölja sin glädje när Tyskland vann med 4-0 mot Argentina. Den bästa födelsedagspresent hon kunde få, tycte hon.
Och jäklar vad många får man hittar här. Alltså, inte riktiga, men figurer. Har Tele2 köpt upp hela ön? Alltså, det skulle inte förvåna mig med tanke på att borgerligheten brukar sälja ut allt där de styr. Det här stället får väl vara fullt av sheep, men det är absolut inte cheap. En bussbiljet kostar ju fan 35 för en vuxen.. och här är man vuxen redan vid 23års åldern!! Det här stället är hur fint som helst, det är så synd att borgarna förtör en hel del av dess charm.
Jag börjar förstå 
Det går inte att missa den fascination som de lokala tidningarna känner för hur politikerna uppträder på facebook. Vad man som politiker skriver på sin logg, vilka bilder man laddar upp och vilka vänner man addar är nog ingenting som går journalisterna förbi som härmed gett begreppet ”grävande journalistisk” en helt ny innebörd. Ja, en innebörd som ligger närmare det som i helt andra sammanhang skulle gå under begreppet ”snoka”.
Jag skriver med anledning av torsdagens ”nyhet” på VK:s hemsida med titeln ”
Jag vet inte vad som är mer patetiskt: att VK gör en stor grej av vilka personer som en politiker addar till sin vänlista, eller att Agerhäll (Sd) gör en stor grej av att VK inte anger namnet på politikern. Att det skulle finnas en konspiration i media för att skydda invandrare, som SD gör gällande, är lika långsökt som att -liksom Hitler gjorde- påstå att kapitalismen utgjorde en judisk konspiration. När Riedl (m) anklagade mig för att "hacka mig in" i en moderat facebokgrupp, blev jag själv föremål för