Nu är det bestämt! I år får Umeås moderate kommunalråd Anders Ågren en tidig födelsedagspresent av mig: en miniräknare. Jag pallar inte längre! Var har karln lärt sig att räkna egentligen? Det är inte första gången som jag måste ge herr Ågren mattelektioner på min blogg. Fortsätter det såhär så kanske jag borde börja ta betalt!

           På väg till sitt sammanträde med SKL passade herr Ågren på att kommentera den nyss släppta OECD-rapporten om inkomstskillnader. Rapporten, som jag undrar om han ens har läst, visar på den enorma ökningen av inkomstklyftorna som skett de senaste decennierna i västvärlden i allmänhet och i Sverige i synnerhet.

           Jag måste erkänna att logiken i Ågrens resonemang är riktigt underhållande. Duktig på siffror som han är, skyller Ågren denna trend på socialdemokraterna genom att konstatera att den största ökningen av inkomstskillnaderna under perioden 1995-2010 skedde under socialdemokratiska regeringar. Ja, kanske för att av dessa 15 år så är det socialdemokraterna som styr i ELVA medan borgarna bara styr i fyra! Är det då konstigt? Man behöver inte vara ett geni för att förstå att man inte kan jämföra två perioder av helt olika längd! Duh! Givet att socialdemokraterna och borgarna styr i olika antal år, måste vi därmed kolla om den ökning av inkomstklyftorna, som sker under den socialdemokratiska delen av perioden, alls är proportionerlig till den andel av hela den 15-års perioden som de 11 år av socialdemokratisk regeringsinnehav utgör.

           Det är här som Anders Ågren goes bananas! Han påstår att 86% av ökningen av inkomstskillnaderna sker under det socialdemokratiska regeringsinnehavet 1995-2006. Var hämtar han den där siffran ifrån? Inte då från rapporten, som jag nu läst för tredje gång utan att kunna hitta ngt stöd för detta påstående! Snarare tvärtom! SvD har en snygg graf som illustrerar detta:

          Under mätperioden 1995-2010 ökar andelen relativt fattiga från 3,7% till 9,1%, dvs. 5,4 procentenheter. Under de 4 år som borgarna sitter vid makten (2006-2010), vilka inte ens utgör en tredje del av hela mätperioden (1995-2010), hinner andelen relativt fattiga öka med 3,1 procentenheter (från 6 % till 9,1%). Ökningen av andelen fattiga under de åren borgarna styr ( 3,1 procentenheter), utgör alltså över hälften av den totala ökningen (på 5,4 procentenheter). Så, över hälften av ökningen av relativ fattigdom sker på bara 4 år av borgerligt styre. Borgarna har alltså bara behövt regera en tredje del av denna 15års period för att kunna orsaka över hälften av skadan! Hur fan lyckas de alltså?

          Med andra ord: det var inte ens sant att den största ökningen av inkomstklyftorna skedde under socialdemokraternas regeringsinnehav, som Ågren påstod. Tvärtom så accelererar ökningen av inkomstklyftorna vid regeringsskiftet 2006! Varför? Svaret är enkelt: jobbskatteavdraget!

Inte konstigt att Ågren varken gör sidhänvisningar eller ens länkar till rapporten. Han har helt enkelt inte läst den!!!

          ..och det är såna genier vi skickar till SKL!

Det är väldigt patetiskt hur en del etablerade politiker vill rida på den här vågen av massmediala utspel som spelar på en orealistisk hotbild mot svenska traditioner.

          Nu senast är det borttagandet av den svarta dockan som klipps bort från Julkalendern. Väldigt märkligt att se hur många som reagerar på detta, med tanke på att ingen verkar reagera på att även den blonda dockan tagits bort. Och hur detta skulle vara en bekräftelse på att fina svenska traditioner är hotade, är för mig en gåta. Det här var ett beslut från Disney själv, som klipper alltså bort scenen inte bara i Sverige, utan även i andra länder.

          Innan dess var det pepparkakshistorien. En himla hallå för att 1 skola påstås ha förbjudit barnen att klä ut sig till pepparkaksgubbar. I slutändan visade det sig att det hela var påhittat.

          Och låt oss inte glömma uppståndelsen kring det påstådda förbudet att fira skolavslutningar i kyrkan. Går man in på skolverkets hemsida, så går det att läsa att skolavslutningar får hållas i kyrkan. Så jag undrar om media alls har gett en korrekt bild av vad som gäller.

           Tre olika utspel i rad från media som alla pekar åt samma håll: de förmedlar en vinklad verklighetsbeskrivning där svenska traditioner framställs som hotade. Man blir inte förvånad med tanke på hur mediadramaturgin fungerar. Vad som däremot förvånar är när etablerade politiker rider på den vågen. Vi kan ta den moderata riksdagsledamoten Elisabeth Björnsdotter Rahm från Lycksele som exempel, som på sin blogg skriver om Luciatraditionen, som hon tar till försvar som om den vore hotad. Var i Sverige får inte barn äta pepparkakor? Var i Sverige får inte barn klä ut sig till pepparkaksgubbar?

           För inte länge sedan kunde vi göra narr av sverigedemokrater som anklagade invandringen för att hota svenska traditioner (se t ex klippet nedan). Numera är det media själv som förmedlar denna bild. När t.o.m. politiker från de etablerade partierna uttalar sig populistiskt, gör de inget annat än att skänka legitimitet åt den orealistiska verklighetsbeskrivning som vi allit hånat SD för.

Jag säger som Anders Schagerholm: Vi har folk som är hemlösa, barn som växer upp i fattigdom, cancersjuka som blir utförsäkrade. Men vad som gör svenskar riktigt förbannade är om man inte får vara pepparkaksgubbe i luciatåget eller att en scen strykrs ur Kalle Anka på julafton.

Lagom till Umeå Pride, som ägde rum  i veckan, kom nyheten att förbundsdirektionen för de 4 Norrlandstingen beslutat att samma avgift ska gälla för samkönade som för olikkönade par i samband med assisterad befruktning.

          Regelverket kring detta skiljer sig från landsting till landsting med avseende på hur gammal man ska vara eller vilken avgift man ska betala för att få behandlingen subventionerad, men gemensamt för alla landsting är att avgiften inte skiljer på lesbiska och heterosexuella. Undantaget är Västerbotten, Västernorrland och Östergötland. I Västerbotten får de kvinnliga paren i normala fall betala 15'000 kr per inseminationsförsök, medan heteropar fått betala bara patientavgiften. I och med förbundsdirektionens beslut kommer alltså de lesbiska paren att betala patientavgift istället, på samma sätt som de olikkönade paren. För att beslutet ska träda i kraft, måste resp. landsting också fatta beslut., vilket förmodligen blir till hösten. Kvar blir bara Östergötland.

          Det här beslutet har sin upprinnelse i RFSU:s rapport Sverigebarometern 2011, som visade att reglerna kring assisterad befruktning skiljer sig markant mellan olika landsting. Rapporten släpptes ut sommaren 2011 och utlöste en debatt i vårt län kring varför vårt landsting hade diskriminerande regler. Frågan har disktuerats i landstingsfullmäktige (LTF) i samband med en interpellation från Nicklas Sandström (m). Förutom Kristdemokraterna har samtliga borgerliga partier varit kritiska till de dikriminerande reglerna, men inget av de la någonsin någon motion i landstingsfullmäktige för beslut.

          För Socialdemokraterna i Västerbotten har inte frågan varit enkel. När debatten initierades för ett år sedan var inte partiet enigt. Som rapporten påtalade, skiljer sig reglerna markant, och för oss har det varit viktigt att uppnå enighet bland de 4 norrlandstingen, så vi inte skulle ha 4 olika regelverk i regionen. Tidigt i processen tog SSU Umeå ställning för att lesbiska par skulle få betala patientavgift, på samma sätt som olikkönade par. Vi skrev en motion till partiets distriktsårskonferens som även Umeås Socialdemokratiska Arbetarekommun ställde sig bakom. När frågan var uppe på distriktsåskonferensen, blev motionen besvarad med hänvisning till att man ville avvakta till att Sveriges Kommuner och Landsting skulle komma med riktlinjer för ett gemensamt regelverk för hela Sverige.

          I veckan kom beslutet från förbundsdirektionen. Det känns skönt att Västerbottens Socialdemokrater äntligen tagit ställning mot diskriminering. Det var på tiden.

Har precis kommit hem efter en lång dag. Först har jag varit och hållit i en facklig grundutbildning för medlemmar för Kommunal och andra LO-förbund. Det är kul att se att intresset för det fackliga ökar ;). Det var en hel dags utbildning och efter det har jag varit och hållit i mitt första styrelsemöte som ordförande för Kommunals s-förening. Det var rikitigt kul, men vid arbetsdagens slut känner man sig trött efter så mycket aktivitet.

Det första jag gjorde när jag kom hem var att läsa vk-bloggarna. En del av dem är faktiskt underhållande. Läs gärna Britt-Marie Lövgrens (FP) blogginlägg idag. Hon har sen ett tag sen varit aktiv i att skapa opinion för att Umeå Kommun ska anställa ungdomar för 75% av ingångslönen. Det är som att Folkpartiet inte kan släppa det här! Sedan 2010 har de förespråkat lönesänkningar för ungdomar. Först av alla var dock Centerpartiet. Men även moderaterna har haft ett finger med i spelet. Den aktive moderaten Nicklas Sandström har öppet förespråkat lönesänkningar för ungdomar.

Trots sin unga ålder (29 år gammal) är han redan landstingsråd inom Västerbottens Läns Landsting. Eftersom han förespråkat lönesänkningar för ungdomar, så trodde jag att han som ungt landstingsråd var för en sänkning av sitt eget arvode. Jag har därför väntat på att han ska motionera i frågan på landstingsfullmäktige, eftersom han i så fall kan få mitt fulla stöd, men inte ens ett svar har jag fått :(.

Men åter till Britt-Marie Lövgren och henne blogginlägg. Hon förespråkar att ungdomar som anställs ska få 75% av ingångslönen istället för att, som det är idag, få en hel lön. Och sedan har hon mage att påstå att det inte handlar om en lönesänkning!! Men jisses, vilken värld lever hon i? Är inte detta diskriminering? Ungdomar verkar vara en grupp som man som borgerlig politiker anser sig kunna spotta på. Jag menar.. hade borgarna t ex vågat gå ut med ett liknande förslag om att t ex invandrare ska ha lägre löner än infödda svenskar så att de ska kunna få jobb? Förr i tiden försvarade man att kvinnor skulle ha lägre löner för att annars skulle ingen vilja anställa dem när man ändå kan anställa en man. Idag skulle ingen våga resonera på det här sättet, men när det gäller ungdomar är det konstigt nog legitimt för borgerligheten att komma med sådana utspel.

TIllgänglig statistik visar att låga löner inte leder till mindre arbetslöshet. Ungdomar har redan lägre löner än övriga och ändå har de en högre arbetslöshet. LO:s regionala ungdomskommitté i Västerbotten och Norrbotten har skrivit en lysande insändare ang ungdomsarbetslöshet och varför de åtgärder regeringen vidtagit bara har förvärrat den. Jag rekommenderar den: Ge oss ungdomar jobb och utbildning.

Idag kör SSU Umeå en kampanj för att synliggöra våldtäktsproblematiken. Den består av olika affischer som ni kommer se lite här och där överallt på stan samt tapplappar i olika motiv på bussäten och andra ställen.

          När våldtäkt diskuteras ligger fokus många gånger på hur tjejer ska undvika att bli våldtagna, men vi vill gärna vända på det och uppmärksamma att problemet inte ligger hos kvinnor. De ska inte behöva förändra sig och anpassa sitt beteende för att undvika att bli våldtagna, utan snarare bör fokus riktas på de som våldtar. Vi vill även uppmärksamma att flertalet våldtäkter inte sker ute på mörka gränder med främlingar som förövare, utan ofta är våldtäktsmannen ngn som offret är väl bekant med och litar på.

          Våldtäkter är alltså inte isolerade händelser som ska kopplas till enstaka individer med ngn form av störning, utan snarare ett samhällsproblem som är produkten av ett ojämställt samhälle där män står över kvinnor och tar sig rätten att utöva makt över dem.

          Vad som står i affischen nedan kan tyckas vara självklart, ngt som man inte skulle behöva påpeka. Tyvärr är det faktum att en tjej sover i ens säng, en ursäkt som, tro det eller ej, betrakats som en förmildrande omständighet i rättsfall där män dömts för våldtäkt. Andra ursäkter som betraktats som förmildrande omständigheter (eller på annat sätt oberopats för att legitimera en våldtäkt) är exempelvis att tjejen är ens flickvän, att hon haft sex med en förut eller klätt sig urringat. Därav de olika motiven i affischerna.

          Hoppas detta bidrar till en mer nyanserad diskussion för att kunna angripa problemet från rätt vinkel.

Nu kom Göran Hägglunds besked om kravet på steriliseringstvång i samband med könsbyte. Kristdemokraterna har fått med sig alliansregeringen på att behålla kvar steriliseringstvånget.

Hur länge tänker Moderaterna, Centern och Folkpartiet gå Kristdemokraternas homofoba krav till mötes för att behålla regeringsmakten?

 För två dar sen gick en dokumentär på SVT som avslöjade hur Försäkrakingskassans rutiner vid arbetskadeanmälningar drabbar kvinnor som jobbar inom vård och omsorg.

          Tydligen följer Försäkringskassan den gamla lagstiftningen som stiftades1993 när den dåvarande borgerliga regeringen skärpte regelverket, vilket har lett till att bland vårdpersonalen är det bara 1 av 10 av de som söker ersättning för sin arbetsskada som får sin anmälan godkänd - jämfört med varannan bland byggnadsarbetarna. Bland de inom vården som söker ersättning för förslitningsskador är det bara 2 av 100 som får det beviljat, jämfört med 1 av 3 bland byggnadsarbetare.  Som vi kan se i dokumentären, så försvarade den dåvarande moderata riksdagsledamoten Mona Saint Cyr det nya regelverket med att kvinnorna inte borde kommit ut på arbetsmarknaden.

          Trots att regeringen Persson (s) kom fram med ny lagstiftning år 2002 för att lösa problemet, har Inspektionen för Socialförsäkringen hittat att Försäkringskassan fortfarande idag inte följer den nya lagstiftningen. Kvinnor inom vård- och omsorgssektorn står i praktiken oförsäkrade mot arbetsskador.

          Se hela dokumentären här

 Under helgen var Katrin Zytomierskas blogg det stora samtalsämnet. Företagaren och programledaren förfasade sig över att hennes polska barnflicka har ”rymt” ifrån henne.. som om det vore tal om en slav. Hon uttalar sig i otroligt nedsättande ordalag om sin barnflicka på ett sätt som bär uppenbara kopplingar till hennes underställda position som anställd och hennes polska ursprung. Som om det inte vore nog, så publicerar hon dessutom en bild på henne.

           Zytomierska beskriver sig själv som en barmhärtig människa som skämt bort barnflickan med ”glass, chips, godis, kakor, pizza” och en resa till USA och nu blir offer för barnflickans ”svek”, som ”rymt” ifrån henne. Som Lisa Magnusson mycket väl förklarar det på sin blogg, så är Zytomierska ute och cyklar. Det som hon beskriver på sin blogg att hon gjort för barnflickan ingår i själva verket i hennes plikt som värdmamma för en au-pair. Magnusson förklarar:

 Au pair är franska och betyder ungefär jämlik med, och tanken är att au pairen, barnflickan, skall vara just en jämlik del av familjen. Hon skall få kost och logi gratis, och hon skall få följa med familjen på aktiviteter och resor.

           Även de svenska lektioner hon nämner att hon betalat för henne ingår i de åtaganden som enligt Migrationsverket hör till att vara värdmamma för en utländsk barnflicka.

           Tydligen tycker Zytomierska att detta ger henne rätt att äga sin barnflicka.

           Detta, mina vänner, är moderat människosyn.

Klockren statusuppdatering som cirkulerar på facebook:

Om du får en vänförfrågan från Fredrik Reinfeldt, Anders Borg, Hillevi Engström eller Jan Björklund, acceptera den inte! Det är ett virus som tar bort din förtidspension, stjäl från de fattiga och importerar billig arbetskraft, ger dina barn 32 klasskamrater, sätter gränser för kärleken och tvingar sjuka att arbeta sig till döds. Kopiera och klistra in i din status! Vi måste sprida ordet vidare ...... :)

Klockren statusuppdatering som cirkulerar på facebook:

Om du får en vänförfrågan från Fredrik Reinfeldt, Anders Borg, Hillevi Engström eller Jan Björklund, acceptera den inte! Det är ett virus som tar bort din förtidspension, stjäl från de fattiga och importerar billig arbetskraft, ger dina barn 32 klasskamrater, sätter gränser för kärleken och tvingar sjuka att arbeta sig till döds. Kopiera och klistra in i din status! Vi måste sprida ordet vidare ...... :)

Igår var det 11 september, och som förväntat bloggade flera politiker om terrorattentaten mot World Trade Center och Pentagon för 10 år sen. 2’977 dog i attentatet. Denna siffra bör ställas i jämförelse med de 4’100 amerikaner som förlorade sitt liv i den rättsvidriga invasionen av Irak, för att inte tala om det totala antalet döda (bland civila irakier beräknas mellan 86’453 – 94’325 ha mördats, och då räknar vi alltså inte in irakiska soldater).

Terrorattentatet mot Pentagon och World Trade Center var inte det enda terroristattentatet som ägde rum den 11 september. Även den CIA-planerade statskuppen 1973 mot president Allende i Chile skedde den 11 september som öppet stöddes av Sveriges moderater. Totalt dog 3’500 under Pinochets diktatur och 1500 är fortfarande försvunna. Militärjuntan utsatte mellan 300’000 och 400’000 chilenare för tortyr. Men moderaterna bloggar förstås inte om detta. Den här händelsen är som bortglömd. Idag vill de inte kännas vid att de faktiskt uttalade sitt stöd för Pinochets regim. Nu är det World Trade Center som gäller.

Vissa döda är mer värda än andra döda. Vissa terroristdåd går tydligen att fördömas, medan andra tydligen ska hyllas, och när de inte längre kan hyllas så ska de tydligen glömmas. Nedan finns det en intressant kortdokumentär om statskuppen i Chile i ljuset av terrorattentaten för tio år sen.

Bara en månad efter attentatet i Utöja med högerextrema och islamfientliga motiv där minst ett 70-tal unga socialdemokrater mördades, arrangerar Sverigedemokraternas Ungdomsförbund (SDU) en demonstration i Norrköping mot ett moskébygge och det de kallar för islamisering. Sverigedemokraternas distrikt i Östergötland har av strategiska skäl valt att dra sig tillbaka från arrangemanget och försökt att det ska skjutas på framtiden, men deras ungdomsförbund står fast. I och med detta väljer alltså SDU att följa den danska linjen att inte tona ner sin islamofobiska retorik.

          Sverigedemokraternas reaktioner på massakern i Utöja liknar fallet med Hagamannen. Innan hagamannens identitet var känd, användes han flitigt av sverigedemokraterna i sina kampanjer för att sammankoppla våldtäkter med invandrare.. tills det blev känt att hagamannen var svensk. På samma sätt försökte en del sverigedemokrater använda massakern i Utöja för att vända debatten i en mer invandringsfientlig riktning och göra budskapet om islamiseringen och det islamistiska hotet mottaligt för en svensk publik.. tills det blev känt att terroristen var en före detta medlem i Fremskrittpartiets (det norska motsvarigheten till SD) som dessutom jobbat många år för deras ungdomsförbund. I Norge ledde detta till att detta parti rannsakade sig själv offentligt och erkände behovet av att tona ner den aggressiva retoriken, ngt som även norska moderaternas ungdomsförbund Unge Höyre valt att göra. Danska motsvarigheten till SD (Danske Folkeparti) har dock kritiserat detta, och även deras finska motsvarighet Sannfinnländarna vägrar bestämt ändra vare sig sin retorik eller politik med anledning av terrordådet, trots att det blivit känd att en av de främsta företrädarna för Sannfinnländarna, Jussi Halla-aho, varit en inspirationskälla för Breivik, som utförde terrordådet.

          Så frågan är vilken linje SD tänker välja: den norska eller den dansk-finska? Länge har Sverige varit skonad av det extremt rasistiska debattklimatet som präglat våra skandinaviska grannar, även om det finns otaliga försök att ändra på det. SDU:s demonstration mot det sk muslimska hotet kan ses mot bakgrund av det. Till skillnad från vad många tror, så står islamistisk terror för bara 6% av alla terrorattentat i Europa, medan merparten (90,17%) av attentaten har etno-nationalistiska förtecken. Frågar ngn mig, så tycker jag att SD och SDU utgör alltså en mkt större hotbild än det som de själva demonstrerar mot.

How many racists does it take to change a light bulb? None, they just sit there and complain about the dark ;)

 I inlägget nedan sammanfattar jag en artikel som jag skrev och som kom att publiceras i tidningarna Uppmana och ETC och som utgör svaret på SvD:s ledarskribent Per Gudmundsons rasistiska artikel från 25 juni ang den sk invandrarbrottsligheten. Den som vill gräva djupare i problematiken hänvisas till orihinalartikeln i Uppmana eller ETC.

Det här med årstiderna âr intressant. När länder i norr som Sverige har sommar, så har länder i syd som Chile vinter. I länder vid ekvatorn, som Colombia, finns inga årstider alls. Vid sidan av de vanliga årstiderna, upplever jag i Umea även ngt jag kallar för årstider av moral panik, som refererar till ändringar i det sociala klimatet snarare än vädret. Varje sommar rapporterar media om de ”farliga” stadsdelarna ålidhem och Ersboda.

          Det här med trygghet är paradoxalt: ofta finns det en stor skillnad mellan vilka platser som upplevs som tryggast och vilka som faktiskt är det. En kartläggning av centrumkärnan visar att brotten sker framför allt pa vasaplan, rådhus- och rehnmarkstorget, till skillnad fran parker och parkeringsplatser, som upplevs som mer otrygga (se rapporten från trygghetsseminariet, s. 3). Och ska man snacka om var de flesta brottslingarna bor, så är det Haga, och ålidhem, till skillnad från Östra Ersboda, där många tror.

          Det finns nog en etnisk aspekt i det hela, då många sätter likhetstecken mellan invandrare och brott. Tidigare har jag skrivit om den felaktiga tolkningen av statistiken som Sverigedemokraterna gör. Enligt BRå, är sannolikheten att misstänkas för brott 2,5 ggr högre för en invandrare i jämfôrelse med en infödd svensk. Medan vissa studier förklarar detta utifrån diskriminerande processer inom rätssväsendet, sätter SD likhetstecken mellan att misstänkas och att faktiskt ha begått ett brott. Och skulle denna ekvation stämma, sa skulle detta trots allt innebära att den stora majoriteten av invandrarna inte är brottslingar.

          Vad som sticker i ögonen är att även polisen spelar i händerna pa SD. 2009 startades en debatt om den utbredda rasismen inom poliskåren som jag tycker får förnyad aktualitet nu när polisen varnar boende i Huddinge för påstått inbrottsbenägna folkgrupper som sydamerikaner, rumäner, mörkhyade mfl. Såhär i efterhand får Masoud Kamali rätt i sin utredning där han påtalar behovet av att införa en vidareutbildning om diskriminering för bl a poliser.

          Om vi nu som i varje sommar får uppleva en ny våg av skriverier om Ersboda och ålidhem, sa säger jag redan nu att den här gången kan man inte skylla inbrotten på mig, för även om polisen tycker att jag som sydamerikan inte bara har dansen i blodet utan även brottet, sa är jag bortrest. Och jag som brukar säga att jag faktiskt inte har dansen i blodet, så måste man nog erkänna att vem som helst har mera dans i blodet än polisen verkar ha celler i hjärnan!

Idag kom jag att tänka på den tid då jag bodde i Gällivare för flera år sen. Jag minns en särskild händelse som aldrig upphör att vara roligt hur många gånger jag än berättar det.

          På den tiden var inte gällivareborna vana vid invandrare. Med undantag av finnar, så var de enda invandrare i stort sett bara en och annan thailändska eller filippinska, gymnasieskolans spanska lärare och så förstås jag. Men så kom helt plötsligt en våg flyktingar från alla möjliga delar av världen som placerades i Gällivare och då trodde givetvis alla att jag var en av dem.

          När jag en vacker dag var på sjukhuset för att träffa en läkare, kom en sjuksköterska fram till mig i väntesalen och frågade sakta och övertydligt –som om jag inte kunde svenska- om jag ville ha en tolk inför läkarbesöket. Jag svarade nej, men när jag väl fick komma och träffa läkaren, så pratade han bara danska med mig. Jag förstod INGENTING. Så, visst.. jag behövde faktiskt en tolk!! ;)

          I rapporten Integrationspraktik som arena för konstruktion och normalisering av det (in)kompetenta invandrarsubjektet (i SOU 2006:59), beskriver forskaren Ali Osman de diskriminerande regler och praktiker från Socialstyrelsen som i sin bedömning av invandrade läkares kompetens i mångt och mycket utgår från förutfattade meningar och föreställningar om främmande kulturer snarare än objektiva kriterier. Bl a fick utomeuropeiska invandrare genomgå tvivelaktiga språktester för att kunna jobba som läkare, samtidigt som danskar och andra medborgare i EU/EES inte ställdes sådana krav överhuvudtaget. Varför?

          Jag finner det ganska komiskt att sköterskan utifrån mitt utseende tog för givet att det var jag som brast i språkkunskaper, när det i själva verket var den danske läkaren –som ingen ställde några krav på språkkunskaper till- som inte kunde göra sig förstådd. Men det illustrerar det tragiska faktumet att valideringssystemet inom hälso- och sjukvårdsområdet -genom att ställa olika språkkrav på läkare beroende på var de kommer ifrån- fungerar som ett sätt att upprätthålla hierarkier på basis av etnicitet, även på bekostnad av patientsäkerheten.

Sverigedemokraternas historia - bilderna partiet helst vill glömma 

För ett par dar sen fick man veta resultaten från den undersökning om läget på bostadsmarknaden som regeringen hade beställt av Diskrimineringsombudsmannen (DO). Beskedet förvånar mig inte: diskrimineringen är utbredd, och värst är det i Malmö. Har man ett utländskt klingande namn, då får man inte hyra lägenhet i atraktiva områden, i alla fall i 13 fall av 14.

          Irene Molina, som genomförde undersökningen och har forskat om detta i över 15 år, säger att bostadssegregationen inte alls beror på att invandrare själva väljer att bo med sina landsmän i ett visst område, som många tror. Utredaren föreslår föga oväntat skärpt lagstiftning mot diskriminering. Men det som jag finner är intressant, är att hon menar att framför allt behövs det en fungerande bostadsmarknad. När det är brist på hyresrätter, som det är idag, det är då som segregationen framför allt ökar.

          I detta avseende borde borgerligheten ta sig en funderare. Avregleringen av bostadsmarknaden har lett till en rejäl minskning av hyresrätterna, men även till överdrivna hyreshöjningar. Dels genom att hyresrätter omvandlas hej vilt till bostadsrätter sedan regeringen avskaffat stopplagen, och dels genom att borgerliga kommuner säljer ut sina kommunala bostadsbolag, som hyr ut till självkostnadspris. I borgerligt styrda Danderyd, Lidingö, Vaxholm, Vallentuna, Sollentuna, Täby och Österåker, för att ange de värsta exemplen, är bostadsbyggande inriktat nästan uteslutande på bostadsrätter. Täby, Danderyd och Vaxholm har gått längst: där finns det ingen allmännytta. Borgarna har sålt ut alla kommunala bostadsbolag.

          Vaxholm är den kommun som lidit som mest. När Vaxholmsbostäder såldes 1999 fanns det 1.200 hyreslägenheter i kommunen. Nu finns det bara 400 eftersom resten har blivit bostadsrätter. Sedan 2008 har därför borgarna själva börjat fundera på att återbilda ett kommunalt bostadsbolag, eftersom bostadsbristen gör att ungdomarna flyttar ut och inga ungdomar flyttar in. Konsekvensen har varit att kommunen har svårt att rekrytera arbetskraft till äldre- och barnomsorgen. Ändå har inget hänt.

          Det är dags för borgerligheten att lämna sin prestige bakom och börja återreglera bostadsmarknaden.

Jag är en klant!! Än en gång har jag glömt en viktig födelsedag: min bloggs! Den här bloggen föddes förra året den 20nde december, och sen dess har den varit ett kontroversiellt ämne. Älskad bland vissa, och hatad bland andra, har den lyckats med att med några få undantag hålla sig dagligen i gång, trots dataintrång och barnsliga mediautspel från moderater.

          Om jag nu med anledning av bloggens födelsedag ska ägna några rader åt the best of min blogg, borde jag börja med att skriva just om inlägget med titeln Svarta Gänget, som var den mest gillade över hela vk den 23 juli.

          Jan Nilsson (m) har ju aldrig ”tid” att svara på mina frågor om hans politik (se de tre inläggen som förblivit obesvarade här, här och här), men min musiksmak har han däremot all tid i världen att diskutera. I anslutning till Svarta Gänget förfasar han sig över videoklippet nedan med låten med samma namn från Björn Afzelius. Indignerad frågar han: Är det här socialdemokratisk polemik och politik? Står (S) för jämförelse med t.ex. Hitler och statsministern i Sverige? Det skulle jag vilja veta.

          Nej, det är inte socialdemokratisk polemik. Det är min musiksmak. Om inte Jan gillar den, kan han i sedvanlig ordning be herr Riedl (m) skicka ett pressmeddelande. Vi står inte för en jämförelse med Hitler och Reinfeldt (även om moderaterna har ett mörkt förflutet, vilket är vad Afzelius syftar på). Däremot har hans partikamrat herr Riedl jämfört mig med Sovjet. Står moderaterna för det? Det skulle jag vilja veta.

          På min fråga får vi inledningsvis inget svar, utan bara en kommentar på mitt svar där han gör en kovändning. Helt plötsligt är det inte min musiksmak utan bildsekvenserna han stör sig på. Såhär skriver han: Top5, har inte sagt ett ljud om musiken. […] Det jag talar om är fotomontaget som ligger långt under nivån för en som säger sig vara demokratisk socialist och särskilt när man står på en (S)-lista. Att till "Svarta gänget" mixa bilder av Hitler, Mussolini, avrättningar, Reinfeldt och andra välfärdsdemokrater är lågt. Ingen regering har heller satsat mer pengar på välfärden.

Hur Jan säger sig inte ha ngt emot val av låt, som kallar moderaterna för bästisar med rasisterna, på samma gång som han reagerar mot bilden på Hitler, förblir nog en gåta för mig. Men Jan har helt rätt: bilden på Hitler var inte alls passande. Jag hade hellre lagt en bild på Malan, som grundade apartheidregimen som moderaterna stödde på 60-talet, men nu är det inte jag som gjort kollaget. Och jag som äntligen blir glad att Jan för en gångs skull vill diskutera politik när han skriver att ingen regering har satsat mer pengar på välfärden än alliansen, blir dock väldigt besviken när jag aldrig får ngt svar om hur detta kan påstås med bakgrund av de skattesänkningar på 100 miljarder som alliansen hade gjort. För vad jag förstår så finansieras väl inte välfärden med luft?

          Efter flera påpekanden om att han inte svarat på frågan om huruvida moderaterna står för den jämförelse mellan mig och Sovjet som Riedl gjort, känner inte Jan att han längre kan undvika frågan: Alejandro, du fick ett svar om jämförelserna, men VK tog tydligen inte in det. Förstår faktiskt inte varför. […] I mångt och mycket känns det kanske som om du tänker mer som kommunist än socialdemokrat. Eller har jag fel?

Nu får vi alltså se det gamla hederliga kommunistkortet, som varje moderat som är värd namnet alltid spelar när han i brist på argument inte vet vad han ska säga. Men än roligare är påståendet om att VK skulle tagit bort hans svar. Kommentarer som skrivs av inloggade användare (som Jan och jag) passerar aldrig ngt filter, utan de kommer upp direkt. Därför kan inte VK ha spärrat hans svar som han påstår, om det inte var så att han skulle skrivit det oinloggad som t ex anonym signatur. Avslöjad?

          Under bloggens ettåriga existens har jag fått se många sjuka kommentarer. Vissa roliga, andra mindre roliga. Men de här tar ju priset!

Uppfattade att Maud Olofsson slår sej för bröstet över att kvinnor nu fått en utbildnng så att 100 st fått säte i bolagsstyrelser. Alltså männen behöver inte utbildas. Slutsats Nej de behöver ingen utbildning för de kvoteras automatiskt in i styrelser.

                                                                          Birgitta Mukkavaara, s-kvinnor

Det är slående hur borgerligheten och näringslivet förklarar kvinnors underrepresentation i höga poster utifrån påstådda brister i deras personliga egenskaper: de måste genom särskilda utbildningar rustas med det som krävs för att kunna tas in. För högern handlar det aldrig om diskriminering från arbetsgivarens sida, det handlar om att kvinnor saknar vad som krävs.

*skakar på huvudet*

Årets val innebär ett slag under bältet mot jämställdhet. Ngt måste ha hänt i samhället när idéer om jämställdhet inte längre är lika självklara som de var för några år sen.

          Vi gick till val på att införa rätten till heltid men vi mötte starkt motstånd. Inte minst från Reinfeldt som menade att det skulle leda till ökad arbetslöshet, ngt som ur vetenskaplig synpunkt kan starkt ifrågasättas, som jag visat tidigare. Dessutom är det ett argument som enbart hörs när kravet på heltid reses inom kvinnodominerade branscher, medan det aldrig varit ett problem att garantera heltid när branschen är mansdominerad. Kolla bara på butikskedjorna, där de som jobbar på butiken (oftast kvinnor) får nöja sig med deltid, medan de som jobbar på lagret i anslutning till samma butik oftast får jobba heltid. Har alltså ett och samma företag råd att anställa på heltid bara när det gäller män på lager men inte kvinnor på butik?

          Alliansens väg till jämställdhet på arbetsmarknad handlade föga förvånande om pigavdraget, som Maud Olofsson (c) menade underlättar för kvinnor att starta eget inom städbranschen. Dels är det märkligt hur man kan tycka att det främjar jämställdhet att skatteresurser går till att betala notan för städtjänster överklassens män betalar för att slippa ta sitt ansvar för hushållsarbete. Men dels måste man leva i en helt annan verklighet för att inte inse att det finns fler deltidsarbetande kvinnor som vill gå upp i heltid än de som vill starta eget.

          Nu är det färdigtjafsat med borgerligheten. Nu gäller det att gå från ord till handling. Borgarna vann riksdagsvalet, men såväl i kommunen som landstinget är det  vi som styr, och vi tänker göra rätten till heltid en verklighet för landstingets och kommunens anställda. Så mkt som de arbetar för välfärden är de värd detta och mycket mer.

Det var ingen trevlig helg den här inte. Dels fick alliansen fortsatt förtroende att leda regeringen.. en förördande nyhet för alla som av olika skäl befinner sig i en utsatt position, som sjukskrivna, arbetslösa mfl. Men det är även en dålig nyhet för den stora majoriteten av befolkningen som inte råkar vara företagare eller miljönär, som också får en nerskuren välfärd så regeringen kan ha råd med skattesänkningar för den fjärde delen av befolkningen som tjänar mest och som redan under den gångna mandatperioden fått hälften av alla skattesänkningar.

          Hur mkt kraft och ansträngningar vi la här i Umeå för att fälla ner alliansregeringen, var de på varandra följande opinionsiffrorna en stressande faktor. Innerst inne kände vi att.. fan, vi kanske inte kommer vinna valet. Lördag kväll festade jag arslet av mig för att jag kände på mig att de kommande fyra åren inte kommer erbjuda ngn anledning att fira, och då ville jag passa på. Och jag måste ba säga: ibland så måste man få ställa till med en scen.

          Ni som följer min blogg vet hur låg tolerans jag har för människor som inte fattat att alla människor oavsett nationalitet eller etnisk bakgrund har samma värde. Det kan signaturen Mr Cool intyga, och lördag kväll var bara inte min dag. Mina närmaste vänner fick se en helt annan sida av mig på lördag kväll när vi satt på bussen och jag skällde ut en 50-årig gubbe med rasistiska åsikter som ansåg sig ha rätt att öppet säga vad han än behagade på nattbussen. Fy fan vad jag skrek i natt åt stackars gubben, men vartenda ord jag sa förtjänade han att höra.

          När jag stod och skrek hade jag ingen aning om att saken skulle bli värre dagen efter: SD skulle ta sig in i riksdan. Nu är helgen över och de fyra kommande åren helt förstörda. Men en grej ska ni va säkra på: 2014års valrörelse börjar från min del IDAG.

Som bekant så valde TV4 att visa sverigedemokraternas valfilm som de först hade stoppat. Så nu ska den visas, men i censurerad form. Tydligen så föll valfilmen inom ramen för definitionen för hets mot folkgrupp, som utgör ett brott.

          Tänk att allt det arbete som sverigedemokraterna lagt ner de senaste åren för att tvätta bort sin rasiststämpel och börja framstå som rumsrena gick om intet sådär fort när de visade sitt rätta ansikte genom den valfilmen. De hade infört uniformförbud, började använda slips, kastade ut en del nazister (inte alla) från sitt parti, förändrade sin retorik mm. Allt i syfte att framstå som icke rasister, utan bara invandringskritiska. Men bakom fasaden har det alltså hela tiden dolts vad de innerst inne står för.

          Frågan är om inte följande valfilm skulle passa bättre för sverigedemokraterna. Till skillnad från dem är den i alla fall ärlig:

Hur pass arbetarvänligt "arbetarpartiet" Moderaterna varit genom tiderna låter sig visas av hur de röstat i frågor som är särskilt viktiga för de flesta av oss i arbetarklassen:

Läste för 2 veckor sen att 5 vietnamesiska bärplockare häktats misstänkta för att ha låst in och misshandlat sina vietnamesiska arbetsledare i samband med ett upplopp på en gård i Särna i Dalarna. Det är klart att man inte ska försvara misshandel, men påpeka ska man att det måste vara en sjuk lagstiftning som straffar offren medan bärföretagen i Sverige tillåts tjäna storkorvan genom att sänka sina lönekostnader med hjälp av utländska bemanningsföretag som lurar hit bärplockare på falska premisser.

          Så mkt hyckleri har jag aldrig skådat tidigare. De svenska bärföretagen skyller ifrån sig och lägger skulden på bemanningsföretagen som för att kringgå kollektivavtalen tar betalt av sina anställda för resan, boende mm. Bärplockarna kommer hit för att tjäna pengar men reser tillbaka till sitt hemland skuldsatta. I själva verket är det alltså inte bemanningsföretagen som betalar sina anställda, utan de anställda som betalar till bemanningsföretagen. Sjukt ja, men ännu sjukare av de svenska bärföretagen som för att slippa utnyttja bärplockarna själva anlitar bemanningsföretag att göra det.

          Inget svenskt bärföretag är naivt nog för att tro att det kan minska sina kostnader genom att anlita en mellanhand som ska va med och dela på vinsterna, om inte denna mellanhand tänkt sig dumpa lönerna för sina anställda. Det är vad en underentreprenör är till för: den får göra smutsjobbet som företaget inte vågar stå för. Det har vi t ex sett när staten pressar ner priserna i samband med upphandlingar, eller när kommuner som inte själva vågar dra ner på personal lägger ut sina verksamheter på entreprenad.

          Och nu beklagar sig borgerliga politiker som Edward Riedl (m) och Britt-Marie Lövgren (Fp) över vad som skett bärplockarna och lägger skulden på bemanningsföretagen. Men sanningen är att dessa företag inte hade kunnat göra detta, om inte alliansregeringen öppnat dörrarna för det genom lagstiftning. Tidigare behövdes en samlad bedömning från arbetsmarknadens parter för att rekrytera arbetskraft utanför Europa, men sen 2008 får företag ensidigt avgöra detta utan att samråda med facket. Men detta har varken Riedl (m) eller Lövgren (Fp) några invändningar mot.

          Så jag frågar än en gång: när ska Riedl (m) sluta hyckla?