Skolinspektionen stöder Folkpartiets kunskapspolitik

Skolinspektionen rapporterar idag till regeringen om stora brister i många av landets skolor. Dagens Eko har idag detta som huvudnyhet. Till exempel vet inte lärare vad de ska lära ut, elever får för dålig undervisning och betyg sätts orättvist.

Eleverna måste få chansen att nå målen. Det ska inte vara ett lotteri att gå i skolan.

Folkpartiets systematiska kvalitets- och kunskapspolitik är nödvänding för bestående förändring. Folkpartiet och Alliansen behöver flera mandatperioder för att säkra en långsiktigt hållbar kunskapspolitik.  

Kvalitetsarbetet i Vännäs och Umeåregionen måste fortsätta utvecklas. För Folkpartiet är skolan viktigare än särintressen. En bra skola är vår viktigaste investering och viktigaste tillväxtskapande åtgärd.

Att återföra skolans ansvarsområde från kommunala fritidspolitiker politiker till staten skulle förhindra många kollapsade budgetarbeten i småkommuner som Vännäs och säkra likvärdiga villkor för eleverna.

Småkommunernas attraktionskraft på skolans område skulle också bli rättvisare och långsiktigt hållbart. En bra föräkring mot orättvisor.

För tio år sen larmade Skolverket om att var tionde elev i grundskolan inte klarar godkänt för att komma in på gymnasiet. Ungefär samtidigt kom en annan undersökning som visade att ungefär var tionde elev inte får tillräckligt med stöd i skolan.

De problem som konstaterades för många år sedan, en hel del av de problemen kvarstår tyvärr. Det ges inte tillräckligt stöd till elever att nå upp till godkänt och det har de rätt att få.

På tio år har det inte blivit bättre.

I en rapport där Skolinspektionen sammanfattar sina erfarenheter från granskningar av över ettusen skolor förra året – radas bristerna upp: Här några exempel:

• Kunskapsresultaten är för dåliga. Ibland ger skolorna inte ens eleverna chansen att nå målen.
• Undervisningen anpassas inte till eleverna.
• Undervisningen följer inte målen i kursplaner och läroplaner.
• Många lärare vet inte vad dom ska lära ut, en del använder bara läroböcker som gör att undervisningen aldrig kan ge höga betyg.
• Betyg sätts orättvist.
• För lite högskoleutbildad personal gör att förskolor mer handlar om barnpassning än pedagogisk verksamhet.

• Det framstår som ett lotteri om det ska gå bra för en elev i skolan. Om eleven har turen att få en välutbildad, engagerad lärare som kan sitt ämne, om rektorn på skolan är en duktig pedagogisk ledare, och om skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. Tre faktorer för framgång, som Skolinspektionen pekar ut.

  Nu genomförs Folkpartiets och alliansens skolpolitik med flera stora förändringar av skolan. Lärare ska legitimeras, det kommer nya kursplaner som blir enklare att förstå, det blir en ny lärarutbildning och det har kommit en ny skollag. Den ger bland annat elever rätt att gå till domstol och överklaga om de inte får det stöd de har rätt till.Det är ungefär 200 000 anställda i sektorn från barnomsorgen och upp till och med gymnasiet. Det gör att det tar lång tid att påverka.

Vem är det som har ansvaret för att många skolor inte är tillräckligt bra?        Ansvaret är, enligt den lagstiftning som finns, uppdelat mellan huvudmän, rektor och lärare. Det är viktigt att betona att det är flera, lärare har sin del av ansvaret, rektorn har sin del av ansvaret och den kommunala huvudmannen som  har det övergripande yttersta ansvaret.

Valet känns inte så svårt om du tycker skolfrågorna är viktiga…..

Läs mer: Skolinspektionens kommentar   där finns länk till rapporten i pdf.