Läsarfråga: Kan en präst tvingas till att viga ett par?

Av , , Bli först att kommentera 0

Svaret på denna fråga finner vi i 4 kap 3§ äktenskapsbalken (ÄktB). I paragrafens andra punkt regleras den borgerliga vigseln och denna form av vigsel kan ett par alltid få till stånd. Det går alltså inte att vägra ett par som uppfyller äktenskapsbalkens rekvisit för giftermål en borgerlig vigsel.  Av 4 kap 3§ 2p ÄktB framgår det däremot att en präst aldrig kan tvingas till att viga ett par, oavsett om paret i fråga uppfyller äktenskapsbalkens rekvisit eller inte. I prop 2008/09:80 s. 22 motiveras detta med att det skulle strida mot den fria trosutövning som genomsyrar systemet att tvinga en präst att viga ett par.

5 tips till er som ska flytta ihop!

Av , , Bli först att kommentera 0

Att flytta ihop med den man älskar är ett stort steg i livet som innebär att många beslut skall tas samtidigt som många frågor uppkommer. Låt oss därav gå igenom 5 viktiga punkter att tänka på när du ska flytta ihop med din partner.

  1. Huvudregeln är att ni som sambor är självständiga individer som äger det ni införskaffar. Den som köpt bohag eller bostad är därför att anse som ensam ägare till egendomen i  fråga, men om bohaget och bostaden däremot är gemensam kommer den att delas genom bodelning om ni går skilda vägar. Lättast är därför att hålla reda på era gemensamma och enskilda inköp genom att skaffa kvitton eller annan bevisning som visar vem som införskaffat egendomen. Dessa kan ni sedan skriva upp på en lista och underteckna. Större och dyrare köp ska helst införskaffas tillsammans.
  2. Sambor ärver inte efter varandra, vilket innebär att ni vid ett dödsfall kommer få behålla hälften av de gemensamma egendomarna. För att ge varandra ett större skydd rekommenderas att ni upprättar ett testamente. Gemensamma barn eller barn som är den avlidnes har dock alltid rätt till sin laglott.
  3. Båtar och bilar ingår inte i bodelningen mellan sambor då de inte ses som gemensamma egendomar. Värdet kan dock delas om båda står med på lånen eller om det finns kvitton som visar att båda parterna betalat för egendomen. Spara därför all dokumentation som rör betalning av dessa egendomar.
  4. Sambor är inte förmånstagare till varandra försäkringar, det är därav av stor vikt att ni hör av er till försäkringsbolagen och diskuterar en lösning som passar er.
  5. För gemensamma lån är båda parterna återbetalningsskyldiga vilket innebär att du kan bli tvungen att betala ränta samt amortering på lånet om din partner inte kan betala tillbaka sin del av lånet. För att vara på den säkra sidan rekommenderas därför att du inte tar ett gemensamt lån med din partner om du vet att hen inte kan betala tillbaka sin del av lånet.

Får man heta vad som helst?

Av , , Bli först att kommentera 0

Gemensamt för alla kulturer är den individualisering av personer som sker i nära samband med födseln där det nyfödda barnet namnges. Till namnet knyts sedan en identitet, en person, ett ursprung och så mycket mera. En självbestämmanderätt för föräldrar att namnge sina barn eller för en person att ändra sitt befintliga för eller efternamn torde därav vara en självklarhet, men är det då möjligt att fritt döpa sitt barn och kan du efter smak och tycke när som helst bestämma dig för att ändra namn?

Svaren på dessa frågor finner vi i Namnlagen (1982:670)(NL). Ett barns efternamn går i enlighet med 1§ NL att fastställa på 4 olika sätt. Har föräldrarna samma efternamn finns det inga skäl att komplicera det hela utan barnet förvärvar då det gemensamma namnet men om föräldrarna har olika efternamn och de sedan tidigare har ett gemensamt barn blir resultatet att det nyfödda barnet får samma efternamn som sitt senast födda syskon. På detta sätt har lagstiftaren försökt garantera att helsyskon inom en familj får samma efternamn.

Om inte dessa förutsättningar är uppfyllda förvärvar barnet det efternamn som anmälts till Skatteverket. Ett efternamn som förvärvats genom tidigare äktenskap eller vid upplösning av äktenskap går inte att anmäla till Skatteverket. Viktigt att poängtera är att det i 48§ NL stadgas att anmälan till Skatteverket skall ske av barnets vårdnadshavare och om båda föräldrarna är vårdnadshavare, men inte kommer överens tillämpas reglerna i 1§ 3st 3p som säger att barnet då får moderns efternamn. De fall där faderskap inte fastställts inom 3 månader efter barnets födsel förvarvar barnet moderns efternamn.

Det efternamn som förvärvats vid födseln kan ändras till den andra förälderns efternman eller ett efternamn som en av föräldrarna burit när de var ogifta. Denna rätt att byta efternamn är obegränsad för sökanden under 18 år medan de över 18 år endast har möjlighet att byta efternamn 1 gång. I vissa fall krävs samtycke för att en ändring skall tillåtas. Har barnet fyllt 12 år har denne rätt att samtycka till ändringen och detsamma gäller en styvförälder eller förälder som inte är vårdnadshavare till barnet. Samtycket skall enligt 49§ NLvara skriftligt och ansökan skall i enlighet med 48§ göras av barnets vårdnadshavare.

Möjligheten att själv skapa ett efternamn finns i 11§ och  begränsas i 12- 13§§  NL. Ett sådan byte sker efter anmälan till Patent och registreringsverket och om ett byte redan skett får ytterligare ett ske endast om särskilda skäl föreligger. Ett exempel på ett sådan skäl är att det nybildade efternamnet blivit förknippat med något klandervärt som en känd brottsling. Efternamn som inte klarat sig undan begränsningarna och som går att finna i praxis är bland annat Leijoncrona (RÅ 1996 ref. 29) samt Berneckow och Hemilton (RÅ 2003 ref. 97). Ytterligare begränsningarn går att återfinna i 20 och 21§§ som berör användandet av egenartade samt konstnärliga efternamn.

Vid valet av förnamn råder en större frihet och får godkännas i de fall som namnet inte väcker anstöt eller kan antas leda till obehag eller om namnet inte kan anses vara lämpligt att bära. Namn som med denna bestämmelse i beaktande inte godkänts är t.ex. Stålmannen , där risk för obehag ansågs föreligga .och Tequila som ansågs vara olämpligt som förnamn. Även när det kommer till byte och ändring av förnamn är processen betydligt lättare och i regel krävs endast en anmälan till Skatteverket.

Efter en närmare studie av lagreglerna kring fastställande och byte av efternamn kan vi konstatera att det råder en begränsad självbestämmanderätt samt att det råder en komplexitet kring byte av efternamn. Det är denna begränsade rätt som lett till att en Namnkommitté år 2014 tillsattes för att förändra lagen. De nyheter som diskuteras i lagförslaget är möjligheten att bilda dubbla efternamn  samt att det skall bli fritt att byta till ett efternamn som bärs av minst 2000 personer. Samtidigt kommer det bli lättare och kostnadsfritt att byta förnamn, vilket är ytterligare ett steg mot en ökad självbestämmanderätt på området.

Allt om familjerätt

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag som kommer driva denna blogg heter Christian Postolovski och kommer i höst påbörja sjunde terminen på juristprogrammet i Umeå. Mitt intresse för familjerätten ligger i den ständiga kontakten med människor i alla åldrar, den dynamiska strukturen och möjligheten att på ett djupare plan påverka människors liv. Inom familjerätten brinner jag främst för den ekonomiska familjerätten och barnrätten, men kommer i bloggen inte fokusera på dessa områden specifikt utan försöka att täcka så mycket av familjerätten som möjligt.

Familjerätt är ett dynamiskt rättsområde som berör varje individ under alla levnadsår. En grundläggande kunskap i familjerätt är i många fall en illa tvungen nödvändighet, men då ett dynamiskt rättsområde ofta leder till komplexa frågor och tungrodda regleringar, blir det i de flesta fall svårt för gemene man att tillgodose sig de nödvändiga kunskaperna på egen hand. Denna blogg kommer därav beröra familjerättens alla områden med målet att bena ut alla de komplexa frågorna som genomsyrar familjerätten och som vi alla kommer komma i kontakt med. Även nyheter inom ämnet kommer presenteras och förklaras i sin helhet.

Frågor kan ställas i kommentarsfältet eller via mail och kommer då besvaras antingen direkt eller i form av ett blogginlägg. Frågeställaren kommer givetvis vara anonym. Mina förhoppningar är att du som läsare finner dessa artiklar intressanta och givande samt finner svar på eventuella problem eller frågor.

Med dessa ord önskar jag er alla välkomna!

 

Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se